Kvällens partiledardebatt var en ganska uppenbar vinst för Tidöpartierna, där Åkesson kanske lite otippat lyckades utmärkt i ekonomidelen och Kristersson framstod som stabil mot en stel Andersson. Den största förloraren var dock en frånvarande Ebba Busch, skriver John Gustavsson.

Den första partiledardebatten sedan valet hölls ikväll i SVT. Debatten innehöll båda vinnare och förlorare, men ingen större förlorare än den partiledare som valde att inte dyka upp.

Partiledarna möttes ikväll i den första partiledardebatten sedan valet. Foto: Pontus Lundahl/TT

Andersson lyckas ge ett inkonsekvent och undvikande intryck men största förloraren var dock en frånvarande Ebba Busch.

Analys: Kristersson vinner och Busch förlorar på walkover

På senare tid har röster höjts för att Sverige borde gå med i euron. Men den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen, och även om den senaste eurokrisen tycks glömd så finns strukturproblemen kvar, skriver John Gustavsson.

På senare tid har vissa röster höjts för att Sverige bör gå med i euron, bland annat från finansmannen Christer Gardell, som nyligen kallade den svenska valutan för en ”<a href="https://www.svd.se/a/0Q9L76/kronan-ar-en-liten-skitvaluta" target="_blank" rel="noopener">liten skitvaluta</a>”. Han får medhåll av AB Volvos VD <a href="https://www.dagensps.se/bors-finans/valuta/svantesson-inte-aktuellt-med-euro/" target="_blank" rel="noopener">Carl-Henric Svanberg</a> och tidigare Europaparlamentarikern <a href="https://www.di.se/debatt/debatt-sverige-bor-ga-med-i-eurosamarbetet/" target="_blank" rel="noopener">Gunnar Hökmark</a>, som båda hör till dem som likt Gardell anser att Sverige bör ansluta sig till euron. Som nationalekonom ser jag dock flera skäl till att vårt Nej från folkomröstningen 2003 bör stå fast.

Euron är inte för Sverige, enligt Bulletins John Gustavsson. Foto: Claudio Bresciani / TT

Den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen.

Gustavsson: Nej, Sverige bör fortfarande inte gå med i euron

Hur vet man om integrationsarbetet ger resultat? Ett sätt vore att faktiskt mäta värderingarna hos utomeuropeiska invandrare i frågor som kvinnors rättigheter, religiös tolerans och synen på våldsanväning. På så sätt kunde vi även komma bort från anekdotisk evidens och grunda diskussionerna på fakta, skriver John Gustavsson.

Sveriges regering vann valet med löften om att bryta segregationen. Frågan är dock hur vi om fyra år ska veta om regeringen lyckats eller inte. Hur mäter man egentligen integration? Arbetslöshet och brottslighet bland utlandsfödda är två vanliga mått, men integration handlar som bekant också om värderingar. Därför bör regeringen låta genomföra årliga värdegrundsbarometrar.

Värderingar kan variera mellan olika invandrargrupper liksom inom dem. Foto: Vahid Salemi/AP//

Hur vet man om integrationsarbetet ger resultat? Ett sätt vore att faktiskt mäta värderingarna hos utomeuropeiska invandrare i värderingsfrågor.

Gustavsson: Sverige behöver en värdegrundsbarometer

Inom delar av fredsrörelsen och bland putinister kolporteras sagan om det av Nato aggressivt inringade stackars Ryssland. Men sanningen är att de forna öststaterna fick böna, be och tjata sig till Natomedlemskap, skriver John Gustavsson.

Inom ryssvänliga och Natofientliga cirklar finns flera populära narrativ som används för att stödja den egna världsbilden, och där Nato och Ukraina svartmålas. Ett av dessa narrativ går ut på att Nato expanderade österut och på så vis hotade Rysslands intressen. Många frågar retoriskt om USA skulle gått med på att Ryssland placerade militärbaser i Mexiko, och om inte, varför Ryssland ska gå med på Natobaser i länder längs den ryska gränsen. Men hur gick det egentligen till när Nato expanderade österut?

Somliga Natomotståndare har fått Natos expansion helt om bakfoten. Foto: Anders Wiklund/TT

Sanningen är att de forna öststaterna fick böna, be och tjata sig till Natomedlemskap från ett motsträvigt USA.