SD har riktat in sig på en omvärdering av det svenska EU-medlemskapet, men en viktig pusselbit handlar om att förstå Brexit. Kortsiktigt innebär Brexit förstås problem, men de flitigt citerade och dystra prognoserna har missförståtts, och utgår därtill från situationen som den ser ut nu och tar inte med framtida brittiska handelsavtal i beräkningen, skriver John Gustavsson.

Få svenskar följde Brexit-omröstningen 2016 lika noga som jag gjorde. Som konservativ EU-skeptiker och tidigare boende i Storbritannien var folkomröstningen en av de största politiska segrar jag upplevt. På den tiden trodde många att Storbritanniens utträde skulle leda till att fler länder skulle välja att lämna EU. Istället skedde raka motsatsen: I takt med att Brexit blev allt rörigare, så minskade EU-motståndet runtom i unionen.

Pro Brexit-demonstranter utanför brittiska parlamentet. Foto: ChiralJon (CC BY 2.0)

Kortsiktigt innebär Brexit problem, men de flitigt citerade och dystra prognoserna har missförståtts.

Gustavsson: Ny syn på EU kräver omvärdering av Brexit

Kvällens partiledardebatt var en ganska uppenbar vinst för Tidöpartierna, där Åkesson kanske lite otippat lyckades utmärkt i ekonomidelen och Kristersson framstod som stabil mot en stel Andersson. Den största förloraren var dock en frånvarande Ebba Busch, skriver John Gustavsson.

Den första partiledardebatten sedan valet hölls ikväll i SVT. Debatten innehöll båda vinnare och förlorare, men ingen större förlorare än den partiledare som valde att inte dyka upp.

Partiledarna möttes ikväll i den första partiledardebatten sedan valet. Foto: Pontus Lundahl/TT

Andersson lyckas ge ett inkonsekvent och undvikande intryck men största förloraren var dock en frånvarande Ebba Busch.

Analys: Kristersson vinner och Busch förlorar på walkover

På senare tid har röster höjts för att Sverige borde gå med i euron. Men den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen, och även om den senaste eurokrisen tycks glömd så finns strukturproblemen kvar, skriver John Gustavsson.

På senare tid har vissa röster höjts för att Sverige bör gå med i euron, bland annat från finansmannen Christer Gardell, som nyligen kallade den svenska valutan för en ”<a href="https://www.svd.se/a/0Q9L76/kronan-ar-en-liten-skitvaluta" target="_blank" rel="noopener">liten skitvaluta</a>”. Han får medhåll av AB Volvos VD <a href="https://www.dagensps.se/bors-finans/valuta/svantesson-inte-aktuellt-med-euro/" target="_blank" rel="noopener">Carl-Henric Svanberg</a> och tidigare Europaparlamentarikern <a href="https://www.di.se/debatt/debatt-sverige-bor-ga-med-i-eurosamarbetet/" target="_blank" rel="noopener">Gunnar Hökmark</a>, som båda hör till dem som likt Gardell anser att Sverige bör ansluta sig till euron. Som nationalekonom ser jag dock flera skäl till att vårt Nej från folkomröstningen 2003 bör stå fast.

Euron är inte för Sverige, enligt Bulletins John Gustavsson. Foto: Claudio Bresciani / TT

Den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen.

Gustavsson: Nej, Sverige bör fortfarande inte gå med i euron

Hur vet man om integrationsarbetet ger resultat? Ett sätt vore att faktiskt mäta värderingarna hos utomeuropeiska invandrare i frågor som kvinnors rättigheter, religiös tolerans och synen på våldsanväning. På så sätt kunde vi även komma bort från anekdotisk evidens och grunda diskussionerna på fakta, skriver John Gustavsson.

Sveriges regering vann valet med löften om att bryta segregationen. Frågan är dock hur vi om fyra år ska veta om regeringen lyckats eller inte. Hur mäter man egentligen integration? Arbetslöshet och brottslighet bland utlandsfödda är två vanliga mått, men integration handlar som bekant också om värderingar. Därför bör regeringen låta genomföra årliga värdegrundsbarometrar.

Värderingar kan variera mellan olika invandrargrupper liksom inom dem. Foto: Vahid Salemi/AP//

Hur vet man om integrationsarbetet ger resultat? Ett sätt vore att faktiskt mäta värderingarna hos utomeuropeiska invandrare i värderingsfrågor.