Händelserna i Botkyrka och läckaget av kommunala skattemedel pekar åt ett och samma håll: Sverige behöver kunna tvångsförvalta kommuner, skriver John Gustavsson.

I Botkyrka lyckades en gruppering med gängkriminella kopplingar kuppa bort en politisk ledare efter att hon stängt en fritidsgård som de använde för rekrytering. Samtidigt läcker kommunerna skattemedel till välfärdsföretag som styrs av gängkriminella. Exemplen radar upp sig. Sverige är i stort behov av ny lagstiftning för att möjliggöra statlig tvångsförvaltning av kommuner.

Ett nödvändigt ont • Botkyrka-skandalen belyser behovet

Gustavsson: Dags att öppna för tvångsförvaltning av kommuner

Den ändringen som planeras för att göra det svårare att driva igenom grundlagsändringar kommer i praktiken innebära att ett ”sosseveto” räcker för att sätta stopp. Sverige bör istället ta efter Irland och införa ett folkomröstningslås för grundlagsändringar, skriver John Gustavsson.

Mycket talar för att alla partier, undantaget SD, kommer att driva igenom en förändring som gör det svårare att ändra grundlagen. Idag krävs det endast en enkel majoritet i två omröstningar med ett riksdagsval emellan; under den nya ordningen skulle det räcka om en tredjedel av ledamöterna (som S + V) röstade nej för att stoppa en ändring.

Gustavsson: Inför folkomröstningslås för grundlagsändringar

Att byta ut kronan mot euron är än idag en dålig idé. Faktiskt ännu sämre än vid folkomröstningen 2003, skriver John Gustavsson.

Ulf Kristersson lyfte nyligen <a href="https://www.svd.se/a/vg40Op/tidosprickan-absolut-inte-ersatta-kronan">frågan om euron</a>, en fråga som tydligen ska utredas igen efter beslut på Moderaternas arbetsstämma. Simona Mohamsson i Liberalerna blev till synes överlycklig över att någon annan tog upp euron, då Liberalerna länge varit ensamma om att driva ett införande. Faktum är dock att euron är en sämre idé idag än den var 2003.

Gustavsson: Euron är fortfarande en dålig idé

Ett EU på efterkälken har mycket att lära sig av årets nobelpristagare i ekonomi. Annars riskerar vi att halka ännu längre efter, skriver John Gustavsson.

I Sverige, liksom i de flesta andra länder, pratar vi mest om vårt eget lands ekonomi och ekonomiska tillväxt (eller brist därpå). Därför är det lätt hänt att missa en övergripande trend sedan finanskrisen: Europa, som kontinent, har halkat efter USA. Och Västeuropa mer än resten. Varför? En del av svaret är bristen på innovation. Här har Europas politiska ledare en hel del att lära av årets nobelpristagare i nationalekonomi.

Därför har Europa halkat efter ekonomiskt