Enligt en undersökning från Vetenskap och Folkbildning är SD-sympatisörer mer benägna att tro på ovetenskapligheter kring ras och Corona. John Gustavsson har mångårig erfarenhet av enkätundersökningar, och ställer sig skeptisk.

Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) släppte nyligen resultaten från en <a href="https://omni.se/partitillhorighet-kopplas-till-tro-pa-konspirationsteorier/a/MLpKkB">enkätundersökning</a> om konspirationsteorier och andra ovetenskapliga åsikter. Man delar bland annat in svaren efter partitillhörighet, och finner då att Sverigedemokrater är särskilt benägna att tro på konspirationsteorier. Studien står dock på mycket skakig grund. Jag har själv flera år av erfarenhet av just enkätforskning, och för mig var det därför inte direkt svårt att hitta problem både med enkätens frågor och metodik.

Jimmie Åkesson – har väljare som tror på konspirationer? Foto: Anders Wiklund/TT

Vetenskap och Folkbildnings nya enkätundersökning har brister och innehåller tvetydiga frågor.

Gustavsson: Gillar SD-väljare konspirationsteorier?

De skenande elpriserna är resultatet av en utbudskris och inte en efterfrågekris. Pristak och elsubventioner må verka lockande, men riskerar att driva upp efterfrågan ytterligare. Krisen måste lösas, men systemet måste också reformeras, skriver John Gustavsson.

I ljuset av de skenande elpriserna har det höjts röster med krav på åtgärder från regeringen. Många har föreslagit elprissubventioner åt hushållen som drabbats av prisökningen. Flera länder, inklusive vårt grannland <a href="https://www.expressen.se/dinapengar/norge-ger-miljarder-for-att-tackla-prisrusning/">Norge</a>, har redan infört subventioner av det här slaget. Vissa går längre och kräver ett pristak på el för att stoppa prishöjningarna. Sannolikheten att en subvention av något slag införs är hög, men samtidigt känns risken uppenbar att en sådan subvention blir Socialdemokraternas sätt att plåstra över problemen och slippa ta itu med de underliggande orsakerna, åtminstone före valet.

Elpriserna i Sverige har slagit rekord. Foto: 	Johan Nilsson/TT

De skenande elpriserna är resultatet av en utbudskris och inte en efterfrågekris. 

Gustavsson: Gärna elprissubvention – men först en rejäl reform

Åtskilliga konservativa har de senaste åren begått misstaget att försvara Ryssland och Putin. Men Rysslands geopolitiska intressen går på tvärs med Sveriges och Västeuropas, och det är hög tid att vi vaknar upp inför detta faktum, skriver John Gustavsson.

Under det senaste årtiondet har det funnits en minst sagt oroande trend bland konservativt sinnade i Sverige. I övrigt vettiga människor har upplevt att det är deras uppgift att försvara Ryssland och dess ledare Vladimir Putin. Detta beror sannolikt till stor del på att många instinktivt vill försvara den som attackeras av mainstream-media. När rädsla för ryssen blev ”inne” efter ockupationen av Krimhalvön 2014, så valde plötsligt många konservativa och konservativa alt-medier därför att istället försvara Ryssland.

Vladimir Putins intressen är inte Sveriges. Foto: Privat / Mikhail Metzel/AP/TT

Åtskilliga konservativa har de senaste åren begått misstaget att försvara Ryssland och Putin. 

Gustavsson: Den ryska björnen är inte vår vän

Nästan alla politikområden ska i dag bedömas utifrån ett klimatperspektiv, mycket tack vare Miljöpartiets inflytande. Men migrationspolitiken är undantagen från sådana analyser, trots att det mesta tyder på att den är en klimatbov, skriver John Gustavsson.

Miljöpartiet har nu lämnat regeringen, men man hann åstadkomma mycket under de sju år man deltog. Mycket tack vare Miljöpartiet så lever vi nu i en tid då så gott som allting ska rymmas inom klimatbudgetar: koldioxidutsläpp från näst intill varenda produkt, tjänst och aktivitet ska beräknas och hållas nere. Ändå så lyser ett område med sin frånvaro i debatten, nämligen migrationspolitiken.

Global uppvärmning och klimatutsläpp – hur påverkas de av svensk migrationspolitik? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det mesta tyder på att svensk migrationspolitik är en klimatbov. 