Vi klarar det, sa Angela Merkel 2015. Mitt Europa bygger inte murar, sa Stefan Löfven. Skulle Europa klara ett nytt 2015? I en serie artiklar talar Bulletin med migrationsforskare om hur politikerna kan agera, om Europas ansvar och om behovet av gränser – eller gränslöshet. Först ut är Ninna Nyberg Sørensen på Danish Institute for International Studies.

– Det som alltid drivit på migrationen är en önskan om förändring. Att det har blivit mer kontroversiellt beror på att de så kallade migrationskriserna berör länder utan arbetskraftsbehov. Det spelar också stor roll att politiska aktörer talar om kris i stället för utmaning. Kriser gör oss rädda.

Ninna Nyberg Sørensen är forskningsledare vid det Danska institutet för internationella studier i Köpenhamn. Foto: Pressbild/Adrian Pourviseh/Sea-Watch.org

I en ny serie samtal med migrationsforskare menar danska Ninna Nyberg Sørensen att man bör kalla migrationen en utmaning i stället för kris.

Ninna Nyberg Sørensen, Danmark: ”För dem som flyr är migration något dåligt” 

Sverige är inte det land det en gång var. Dess strukturella välvilja som en gång var vår bästa vän har missbrukats. Det mesta verkar behöva rustas upp i landet som pendlar mellan hybris och självutplåning, skriver Lars Åberg.

Vi lever i de förfördelades land; de flesta är missnöjda, just deras grupp är särskilt missgynnad. Hur blev det så?

Sverige är ett land som förändrats. Foto: Lars Strandberg / Fredrik Sandberg/TT

Hudfärgsfixering kan fungera utmärkt som affärsidé i ett samhälle med dåligt självförtroende.

Åberg: Ett missnöjt land med en känsla av förlust

För ett halvsekel sedan intogs militärkasernerna mitt i Köpenhamn av ungdomar som ville ha ett annat samhälle. Till Christiania kom både idealister och utslagna. Femtio år senare är det en stad i staden som de flesta i Köpenhamn vill bevara, skriver Lars Åberg.

Det är 50 år sedan fristaden Christiania etablerades mitt i Köpenhamn. Jag kom dit på senhösten 1971, med den annalkande gråvintern rasslande i de kala träden, och gjorde radioprogram om en svensk tonårstjej som stuckit hemifrån och funnit ett hörn att sova i bland andra ungdomar med ryggen mot kommersialismen, myndigheterna, hela 9-till-5-paketet.

Penny Woodstock i sitt kombinerade kök och vardagsrum på The Starship i Sausalito. Foto: Lars Strandberg

Lars Åberg skriver om femtioårsjubilerande Christiania, med utblickar mot Sausalito i Kalifornien.

Christiania 50 år – den socialrealistiska hippiedrömmen

Det räcker inte att vara född i Sverige. Växer man upp utan kontakt med samhället riskerar man att vid skolstarten vara lika dålig på svenska som de barn som just anlänt hit, skriver Lars Åberg.

Runt millennieskiftet testades arabiskspråkiga förskolegrupper i Jönköping och 2005 följde Malmö efter med hänvisning till ”eniga forskare”. Enighet sades råda om att barn först måste lära sig sitt modersmål för att sedan kunna ta till sig andraspråket, i det här fallet svenska.

Sverige – ett Babels torn i vardande? Foto: Alexander Mikhalchyk (CC BY-SA 4.0) / Lars Strandberg

Många barn, som inte talar svenska hemma, tas om hand av förskolepersonal som inte heller kan språket.