Nationalism behöver inte vara exkluderande. Den kan tvärtom vara ett kitt som knyter oss till det territorium vars lagar vi följer, som vi betalar skatt till och som vi – i värsta fall – är beredda att försvara mot angrepp utifrån. Och som välkomnar alla som vill dela den gemenskapen. Jag tror att en kulturkanon kan ha en viktig funktion för att lyfta fram det som lagt en grund för vår nationella identitet, skriver Lennart Göranson.

Så ledde då diskussionen om en svensk kanon till slut till konkret politik i och med regeringens beslut om ett uppdrag till historieprofessorn Lars Trägårdh. Under hans ledning kommer en expertkommitté både bestämma vilka kulturområden som ska omfattas och utse de verk som ska ingå. Allmänheten kommer få lämna förslag, så allt talar för att diskussionen både fortsätter och blir alltmer vildvuxen.

kulturminister Parisa Liljestrand (M) och regeringen har gett historikern Lars Trägårdh i uppdrag att ro iland en svensk kanon. Foto: Henrik Montgomery/TT

Nationalism kan vara ett kitt som knyter oss till det territorium vars lagar vi följer.

Göranson: En kanon för en inkluderande nationalism

Många av vår tids konflikter handlar om att vara god eller att vara klok. Våldet i Gaza, klimatpolitiken, problemen till följd av de senaste årens immigration – klyftan vidgas mellan dem som vill följa hjärtats röst och dem som sätter hjärnan i första rummet. Själv väljer förnuftet framför känslan, i förhoppningen att det i längden ska leda till det bästa resultatet, skriver Lennart Göranson.

Varför är allt en trasa? Det frågar sig Carl Jonas Love Almqvist, efter inledningen ”varför är den goda dum – varföre den kloka ond”. Även vår tid bjuder konflikter där det är svårt att välja mellan att vara god eller klok. Att följa hjärtats röst eller hjärnans, känslans eller förnuftets.

Ska hjärtat eller förnuftet styra? Foto: Kgbo /Ibex73 (CC BY-SA 4.0) / 

Vare sig vi talar om Gaza eller klimatet vill alltför många följa känslan istället för förnuftet.

Göranson: Att låta hjärtat eller hjärnan styra politiken

Den stora invandringen från Mellanöstern och norra Afrika har lett till en rad problem. Många menar att lösningen ligger i en förbättrad integration. Men det finns ett antal motsättningar där det saknas utrymme för kompromiss, konstaterar Lennart Göranson.

Under de revolutionsromantiska åren omkring 1968 var det mycket snack om ”antagonistiska motsättningar”. En marxistisk term som betyder ungefär samma sak som en röd linje – något man inte kan förhandla eller kompromissa om. Dagens motsättningar handlar inte om kapitalister och arbetare. Dessutom är de betydligt mer handfasta än de konflikter som mest bottnade i studier av suspekta manifest.

Somliga av islams värderingar går inte att kompromissa med. Foto: Allauddin Khan/AP/TT / Okänd (public domain)

Islams syn på heder, barnuppfostran och kvinnor är inte en som går att att kompromissa med.

Göranson: Sverigekurser lär inte rubba på antidemokratiska attityder

Om ett halvår hålls val till EU-parlamentet. EU idag är något annat än det många hoppades på från början. Steg för steg har den europeiska gemenskapen gått mot en övernationell federation. Genom att rösta i valet kan vi påverka hur politiken och beslutsfattandet utvecklas i fortsättningen, skriver Lennart Göranson.

Alltsedan fördraget i Verdun år 843 klöv Karl den stores rike i en tysk och en fransk del har Europa plågats av de återkommande krigen. Efter det senaste och mest förödande föddes en dröm om ett Europa där krig inte längre skulle vara möjliga.

Ur Europas ruiner efter andra världskriget växte drömmen om det enade Europa. Foto: Michael Sohn/AP/TT / Jens Meyer/AP/TT

EU har blivit en mardröm av centralism och bortglömd subsidiaritetsprincip. 