EU-kommissionens förslag om lättnader i utsläppshandeln (ETS) har mötts med stark kritik från svensk sida. Klimatministern varnar för att ”förslaget rubbar spelreglerna för alla företag som ligger i framkant och investerat i sitt klimatarbete”. Lennart Göranson menar att man måste kunna ändra sig när reglerna har blivit fel och hotar näringslivets konkurrenskraft.

Min musiklärare hette Gösta Hådell och var halvkänd vissångare och kompositör. Han brukade säga att ”man får inte vara sämre karl än man kan ändra sig”. Det gäller för övrigt inte bara karlar, men i min skola fanns inga fruntimmer bland eleverna.

Northvolt byggde sin affärsidé på gröna löften. Lennart Göranson menar att alternativet till att ändra kurs är ännu värre. Foto: Privat/Taylor, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

EU vill lätta på klimatkraven – varför protesterar de näringslivsvänliga partierna?

Göranson: Rätten att ändra sig

Valrörelsen ger oss intrycket att vi lever i dåliga tider. Regeringens åtgärder och oppositionens förslag handlar mycket om att kompensera oss för allt elände. Lennart Göranson varnar för att det kan leda till en uppgivenhet som skadar vårt land.

Vem minns Thor Modén idag? Pilsnerfilmer från 30- och 40-talet står inte högt i kurs. I en <a href="https://www.youtube.com/watch?v=LkkI4GmItA8&amp;t=3s">monolog</a> på Södran år 1934 hävdade han att tiderna inte var så dåliga som folk sa. Idag säger folk fortfarande att tiderna är dåliga. Men mycket tyder på att vi på många sätt lever i strålande tider, härliga tider.

”Strålande tider, härliga tider” – Lennart Göranson vill se en ljusare bild av Sverige. Foto: Privat/Pexels

Valrörelsen ger oss intrycket att vi lever i dåliga tider

Göranson: Strålande tider, härliga tider!

Det fanns en gång en borgerlighet som var konsekvent men fick finna sig i att stå utanför den politiska makten. Idag har de partiernas efterföljare fått smaka på regeringsmakten men är mindre tydliga än föregångarna när det gäller politisk kurs. Lennart Göranson undrar varför opinionen idag inte tycks gynna en traditionell borgerlig politik.

I tidernas begynnelse – åtminstone i min tids begynnelse – bestod politiken av Regeringspartiet och Borgerligheten. Regeringspartiets uppgift var att bygga Folkhemmet, Borgerlighetens att klaga över hoten mot Kyrkan, Konungen och Penningpåsen.

Har borgerligheten tappat kompassen? Foto: Regeringen/Privat

Dagens borgerliga partier saknar den ideologiska skärpa som en gång präglade dem

Göranson: Vart tog borgerligheten vägen?

Kristdemokraternas förslag om att flytta makt från myndigheterna till den politiska nivån utmanar en förvaltningsmodell som fungerat sedan mitten av 1600-talet. Lennart Göranson menar att problemen borde gå att lösa på annat sätt – och noterar att motståndet mot den svenska modellen nu oväntat kommer från höger, skriver han.

Ett par dagar före midsommarhelgen lanserade Kristdemokraterna, bland annat genom en <a href="https://www.di.se/debatt/ge-staten-kraft-att-fatta-beslut-igen/">debattartikel i Dagens Industri</a>, ett förslag till grundläggande förändring av den svenska förvaltningsmodellen. ”Sverige måste bli ett land som återigen fattar strategiska beslut och genomför dem snabbt” skriver partiledningen och ger en rad exempel på hur myndigheter stuckit käppar i det politiska hjulet.

Axel Oxenstierna lade grunden för den svenska förvaltningsmodellen på 1600-talet. Nu vill Kristdemokraterna göra upp med arvet. Foto: Privat/After Michiel Jansz. van Mierevelt, Public domain, via Wikimedia Commons

Att slänga ut en modell som i 400 år gett oss stabilitet och evidensbaserade reformer är inte klok politik.