Det är utbyggnaden av icke-planerbar produktion, som vind- och solkraft, som ökar sårbarheten i det europeiska elsystemet. Stefan Zach, kommunikationschef på det österrikiska energiföretaget EVN, menar att experter förutspår en stor blackout inom fem år. Men även i Sverige ökar riskerna. ”Jag övertygad om att vi snart kommer att få se en stor störning i det svenska elsystemet”, säger Mats Nilsson på Södertörns högskola.

Den 8 januari skedde den allvarligaste incidenten i det europeiska elsystemet på 15 år. Frekvensen i den nordvästra delen av Europa sjönk på några sekunder till 49,74 Herz, samtidigt som frekvensen i den sydöstra delen steg till 50,60 Herz och systemet splittrades upp i två delar. Resultatet blev att strömmen slocknade på båda sidor av gränsen och det tog cirka en timme att stabilisera systemet med hjälp av upphandlad effekt från Frankrike och Italien.

En blackout i det tätt sammanlänkade europeiska kraftsystemet kan pågå i en vecka. Foto: Victor R. Caivano/Tor Richardsen/TT

Experter menar att det europeiska elsystemet kan drabbas av en blackout inom fem år. Även i Sverige ökar riskerna.

Det europeiska elsystemet allt närmare en blackout – så kan Sverige drabbas

När Paula Ternström arbetade som lärarvikarie hotades hon av en elev med vad hon uppfattade som en pistol. Eleven sprang i väg, och hon var nästan ikapp när hon tvekade: ”Jag kan bli anmäld om jag tar tag hårt i hans arm”. Lärarförbundet varnar för att det håller på att växa fram en kultur av osäkerhet och rädsla i skolan.

Det är på den sista lektionen det händer. Paula Ternström arbetar som vikarie på en skola strax utanför Stockholm. Det är spanska som står på schemat.&nbsp;

Paula Ternström. Foto: Privat och Jessica Gow/TT.

Paula Ternström utsattes för hot när hon arbetade som vikarie i en skola. ”Lärarna är rädda för att bli anmälda av eleverna.”

Lärare hotades – ”helt galet, lärarna saknar mandat”

Polisen har stora problem att fylla platserna till polishögskolan och kommer sannolikt inte att klara målsättningen om att öka antalet polisanställda från 30 000 till 38 000 år 2024. Erik Nord, polisområdeschef i Göteborg, menar att en orsak är att väldigt många sökande underkänns i psykologintervjun vid intagningen till Polishögskolan.

Enligt januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna ska antalet polisanställda öka från 30 000 till 38 000 anställda 2024, varav drygt 26 000 ska vara poliser i aktiv tjänst. I dag är den siffran drygt 21&nbsp;000 poliser. Ett mål som alla partier skriver under på. Men det står också klart att det kommer att bli svårt att nå det målet. I December 2020 hade polisen 33 726 polisanställda och med den nuvarande rekryteringstakten kan det bli svårt att nå det målet.

 Det ska utbildas 5 000 fler poliser till 2024, men en stor andel av de sökande till Polishögskolan underkänns på den avgörande psykologintervjun. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Polisen ska vara 10 000 fler 2024, men vid antagningen till Polishögskolan underkändes 63 procent på psykologintervjun. ”Var aldrig avsikten”.

Polisens expansion hotad – över 60 procent kuggades

Maxtiden för sluten ungdomsvård kan bli längre. Regeringen vill utreda om dagens gräns på fyra år är tillräcklig.– Det måste till en tillräckligt kraftfull reaktion från samhällets sida vid grova brott, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Hur lång maxtiden bör vara vill han inte gå in på.

Justitieminister Morgan Johansson vid dagens presskonferens om hur säkerheten på slutna ungdomshem kan förbättras. Foto:Jessica Gow/TT

Regeringen ser över möjligheten att höja maxstraffet för sluten ungdomsvård. Lagstiftningen behöver moderniseras för mycket grova brott.