Kremls budget för 2026 visar tydliga signaler om fortsatt krig i Ukraina. Militärutgifterna ligger kvar på rekordhöga nivåer även om ingen allmän mobilisering planeras. Analysen pekar på att Moskva satsar på en utmattningsstrategi – inte fred.

Under den gångna veckan antog Ryska federationens Statsduma (parlament) statsbudgeten för 2026. Än så länge är det bara formellt den första läsningen av budgeten, men erfarenheten visar att i det ryska maktssystemet genomgår sådana dokument, när de väl kommit till parlamentet, inga betydande förändringar längre. Det betyder att man kan förvänta sig att siffrorna i de efterföljande läsningarna kommer att förbli ungefär desamma.

Fortsatt status quo? Rysslands president Vladimir Putin till höger om Russia Todays chefredaktör Margarita Simonyan på propagandakanalens 20-årsjubileum på Bolsjojteatern den 17 oktober 2025. Foto: Vjatjeslav Prokofyev, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Tar inte Rysslands pengar slut någon gång? Kan något sådant anas i statsbudgeten för 2026 och kan det ge ett slut på kriget i Ukraina?

Rysslands statsbudget 2026: glimtar av fredshopp eller fortsatt krig i Ukraina?

Den 30 oktober möts Donald Trump och Xi Jinping i Sydkorea för att diskutera bland annat kriget i Ukraina. Men trots Trumps löften är förväntningarna låga – Kina och USA är djupt oense, och Pekings intressen är fortfarande nära kopplade till Moskva.

Den 30 oktober ska det första personliga mötet mellan USA:s president Donald Trump sedan dennes omval och Kinas ledare Xi Jinping äga rum i Sydkorea. Två statsledare som representerar världens största och mest inflytelserika makter kommer återigen att stå öga mot öga under förhållanden av hård konkurrens mellan USA och Kina. Deras samtal kan påverka inte bara tillståndet i de amerikansk-kinesiska relationerna (vilket påverkar hela världen), utan också situationen kring det rysk-ukrainska kriget.

I en världspolitikinspirerad Mount ryshmoreliknande dekoration i en campingutrustningsbutik i Bangkok syns från vänster Rysslands president Vladimir Putin, Kinas president Xi Jinping, Nordkoreas ledare Kim Jong Un och USA:s  president Donald Trump, den 24 september, 2025. Foto: AP Photo/Sakchai Lalit

Världspolitiken två elefanter möts i Sydkorea och i Ukraina hoppas man på steg mot ett slut på kriget

Trumps och Xis möte: vad kan Ukraina förvänta sig?

Ett slut på kriget verkar förrädiskt nära, men Donbass är den territoriella knut som måste lösas för att kriget i Ukraina ska kunna ta slut. Men varför är denna sönderbombade industriregion så viktig för Kreml?

Efter att Putin och Trump pratade i telefon förra veckan och kom överens <a href="https://bulletin.nu/trumps-tomahawk-diplomati-och-budapesttoppmotet-ar-ukraina-pa-vag-mot-fred" target="_blank" rel="noopener">om att träffas i Budapest</a>, verkade det för ett ögonblick som om fredsprocessen hade kommit ur återvändsgränden och att spöket av om inte fullständig fred så åtminstone en vapenvila åter dök upp vid horisonten.

Det av Ryssland uppförda Saur-Mogila-minnesmärket vid muséet för Donbass militärhistoria 60 km öster om ryskockuperade Donetsk i östra Ukraina den 8 september 2022. De två nyckelåren i framförallt Donbass moderna historia får stort utrymme i den regionala historieskrivningen här. Foto: AP Photo/Alexei Alexandrov

Stötestenen i försöken att få stopp på Putins krig i Ukraina verkar nu vara en historisk region i östra Ukraina

Därför vägrar Putin ge upp Donbass

President Volodymyr Zelenskyjs besök i Sverige väckte stor uppmärksamhet i svenska medier. I Ukraina möttes avsiktsförklaringen om upp till 150 Gripen-plan med tystnad. Anledningen är enkel: leveranserna dröjer upp till 15 år – och för ett land i krig är det en evighet.

Onsdagen den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige. Hans besök, som under vissa omständigheter till och med kan betraktas som historiskt, väckte nästan inget intresse eller uppståndelse i Ukraina: det ukrainska samhället har redan vant sig vid att statschefen ständigt genomför olika utlandsresor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Sveriges statsminister undertecknar onsdagen den 22 oktober 2025 en avsiktsförklaring om JAS-39 Gripen E till Ukraina, det svenska stridsflygplan framför vilket de sitter. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Så ser man i Kiev på avsiktsförklaringen om svenska Gripenstridsflygplan till Ukraina