Nästan 800 attacker på ett år, miljarder i förluster och utbredd korruption. Ukrainas livsviktiga järnvägssystem arbetar på gränsen av sina resurser. Nu varnar experter för att landets strategiskt viktigaste infrastruktur riskerar en kollaps som kan bli omöjlig att återställa.

Järnvägen i Ukraina är inte bara ett transportsystem. Det är ett livsviktigt logistiknätverk som säkerställer ekonomins funktion, medborgarnas förflyttning och till och med genomförandet av militära uppgifter. Men under det pågående kriget och växande interna problem har detta system hamnat i farozonen. Allt oftare hörs varningar om en möjlig kollaps.

En pojke signalerar på perrongen för barnjärnvägen i Syretskyjparken i Kiev den 4 juni 2022 efter att järnvägens verksamhet legat nere under den första krigsvåren. Just den här järnvägen fyller bara funktionen som turist- och utbildningsinstitution, därför har den till skillnad från andra järnvägar i Ukraina inte attackerats. Foto: AP Photo/Natacha Pisarenko

Ukrainas viktigaste logitistiksystem hotas från flera håll när det behövs som mest

Järnvägen i Ukraina nära kollaps?

Trumps 28-punktsplan skapar djupa splittringar i Ukraina. Medan en högljudd minoritet ropar på fortsatt krig visar opinionsundersökningar att 69 procent av befolkningen vill ha fred genom förhandlingar, men inte är beredd på kapitulation, men möjligen en orättvis fred.

Publiceringen av USA:s president Donald Trumps fredsplan med 28 punkter hade effekten av en bomb i Ukraina. Under de senaste månaderna hade det funnits en tydlig känsla av att det inte fanns något hopp om fred, och att kriget var en realitet åtminstone under hela 2026. Vid denna tidpunkt hade ukraina i 10 dagar diskuterat en mycket uppmärkssmmad korruptionsskandal inom den ukrainska regeringen – de så kallade ”Mindytj-banden”. Och sedan, som en blixt från klar himmel, dök en ny fredsplan upp, och amerikanerna pressar Kyiv mycket hårt att acceptera den.

En dålig fred framtvingad av Trump eller fortsatt krig? Här genomför oavsett ukrainska civila, även kvinnor, militär utbildning och förbereder sig för alla eventualiteter i Charkivregionen lördagen den 15 november 2025, Foto: AP Photo/Andrii Marienko

Utåt sett är president Zelenskyj och hela det ukrainska folket mot Trumps nya fredsplan, men är det verkligen så enkelt?

Fred eller kapitulation: så tycker ukrainarna egentligen om Trumps ”28 punkter”

Över 65 procent av befolkningen i det ockuperade Donbass sitter utan elektricitet efter ukrainska attacker mot regionens värmekraftverk. Bakom beslutet ligger en brutal kalkyl: om Moskva bombar sönder ukrainska städer, varför ska då de rysk-kontrollerade områdena leva som vanligt?

Under de senaste dagarna har de sedan 2014 ockuperade områdena i ukrainska Donbass (Donetsк, Luhansk och närliggande territorier) hamnat på randen till en energikollaps. De lokala ”myndigheterna” har infört krisläge, en betydande del av befolkningen (över 65%) står utan elektricitet. Hundratals transformatorstationer har slagits ut, kommunala tjänster tvingas övergå till nödscheman för energiförsörjning, och många samhällen tillbringar dagarna i nästan total mörkläggning.

Ett skadat ukrainskt kraftverk den 13 november efter en rysk attack. Nu slår Ukraina tillbaka och kraftverk både inne i Ryssland och i den ryskockuperade delen av Ukraina börjar se ut på liknande vis. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Den fjärde krigsvintern med ständiga strömavbrott slår Ukraina tillbaka hårdare än någonsin mot ryskkontrollerade områden

Det ryskockuperade Donbass utan el: därför slår Ukraina tillbaka just nu

En ny analys i Foreign Affairs beskriver Putins påstådda trestegsplan för Ukraina. Målet: att förvandla landet till en rysk lydstat likt Belarus senast 2026. Men har Kreml verkligen resurserna att genomföra sina ambitioner?

Häromdagen publicerades en intressant, om än mycket kontroversiell, <a href="https://www.foreignaffairs.com/ukraine/ukraines-hardest-winter" target="_blank" rel="noopener">artikel i den ansedda amerikanska tidskriften Foreign Affairs</a>. Den beskriver Putins nya plan för att ”erövra” Ukraina. Planen består av endast tre steg, gäller 2026, och enligt den ska den ukrainska staten upprepa Belarus öde – det vill säga i praktiken bli en lydstat till Moskva.

Rysslands president Vladimir Putin lyssnar på Astrachanregionens guvernör Igor Babusjkin under ett möte i Kreml torsdagen den 13 november 2025. Foto: Gavriil Grigorov/Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

I Moskva verkar regimen fortsatt tro att kriget kan vinnas militärt - när kommer Kreml nöja sig?