Zaporizjzjas kärnkraftverk har varit under rysk ockupation i nästan fyra år. Nu cirkulerar påståenden om att Ryssland planerar att starta anläggningen. Men enligt experter är det tekniskt omöjligt – kritiska system har brutit samman, kompetent personal har flytt och anläggningen saknar tillräcklig kylning efter att Kachovkadammen förstördes.

Zaporizjzjas kärnkraftverk — Europas största kärnkraftverk — har varit under rysk ockupation sedan mars 2022. Erövringen av anläggningen blev en av krigets farligaste episoder, eftersom det för första gången i världshistorien blev så att ett verksamt kärnkraftverk hamnade i en zon med aktiva stridshandlingar och under kontroll av en annan stats väpnade styrkor. Från och med detta ögonblick upphörde ZAES att vara uteslutande ett energiobjekt och förvandlades till ett instrument för militär-politisk press, utpressning och strategisk osäkerhet.

En rysk soldat står på vakt utanför kärnkraftverket i Enerhodar i den ryskockuperade delen av Zaporizjzjiaregionen. Foto: AP Photo 

Är en uppstart av det ukrainska energisystemets kronjuvel - de 6 reaktorerna i Zaporizjzjiaregionen ens möjlig?

Åtrerstart av Europas största kärnkraftverk, ockuperat av Ryssland?

Fyra år in i kriget fortsätter fredsförhandlingarna att misslyckas. Men problemet är att Ryssland inte vill avsluta kriget. För Putin har kriget blivit själva substansen i hans makt, och systemet har lärt sig att leva med konflikten som sin nya normalitet.

Den 4-5 februari 2026 pågår förhandlingar om en fredsuppgörelse i Abu Dhabi, mot bakgrund av ännu en massiv attack mot Ukraina. Troligen kommer de att misslyckas. Experter förväntar sig inga genombrott – och det gör inte heller Ukraina självt. Samtidigt är det mindre än tre veckor kvar till den 24 februari 2026 – exakt fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

En man i St. Petersburg passerar onsdagen den 4 februari 2026 en rekryteringsaffisch som gör reklam för att ta värvning i Rysslands drönarförband. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky

I medier i väst fortsätter rapporteringen om fredsförhandlingarna som om freden kan komma när som helst medan kriget blivit normaltillståndet för Ryssland

Därför vill Putin inte avsluta ”det oändliga kriget” i Ukraina

Ett temporärt avtal om att avhålla sig från attacker mot energiinfrastruktur bekräftades den 29 januari — men det gäller enbart fram till den 1 februari. Ryssland hade knappast planerat attacker under dessas dagar ändå, och Ukrainas energisystem befinner sig på gränsen till kollaps utan en enda ytterligare rysk kryssningsrobot. Bakom den diplomatiska fasaden döljer sig en massiv energikris som drabbar miljoner.

En av de mest intressanta nyheterna under de senaste dagarna är ”energivapenvilan” mellan Ukraina och Ryssland. Informationen om den tillfälliga moratorierna på attacker mot energianläggningar i de båda krigsförandestlanden blev kända först på torsdagen den 29 januari, och slutlig bekräftelse kom på fredagen den 30 januari. Ironiskt nog kommer ”avtalet” alltså att vara ytterst kortlivat: enligt uttalanden från Kreml tar det slut den 1 februari.

Kievbor värmer sig den 31 januari 2026 vid en eld i ett av bostadsområdena som drabbats värst och är utan fjärrvärme och el. Veteraner från den ukrainska armén tredje stormbrigad lagar samtidigt mat och bjuder de boende på ett varmt mål mat. Foto: AP Photo/Vladyslav Musiienko

Energivapenvila när vinterkylan ska bli som värst visar sig vara för bra för att vara sant

Trumps ”pseudoenergivapenvila” mellan Ukraina och Ryssland

Ukrainas huvudstad genomlever den värsta krisen sedan andra världskriget. Efter massiva ryska attacker har Kiev förlorat 70 procent av sin elproduktion och 600 000 invånare har flytt staden. De som stannat kvar fryser i sina hem när temperaturen sjunker till minus 20 grader. ”Vi sitter utan el, värme och varmvatten i flera dygn i sträck”, berättar läraren Jevhenija Serhijivna som bor med sina två barn.

Januari 2026 kommer att gå till historien för Kiev som tiden för den hårdaste prövningen sedan, förmodligen, andra världskriget. Den ukrainska huvudstaden, som en gång lös av restaurangers, nattklubbars och skylttavlors ljus, är idag en stad av kontraster, där livet är uppdelat i ”före” och ”efter” de massiva robotattackerna i början av året.

Räddningstjänstmedarbetare sätter den 25 januari upp tält i östra Kiev där invånarna i de omgivande utkylna höghusen kan värma sig och övernatta. Foto: AP Photo/Dan Bashakov

“Vi har haft tur. Nu har vi faktiskt kallvatten och avloppet frös inte sönder även om fjärrvärmen inte kommit tillbaka. Ström har vi också ibland.”