Massiva ryska attacker har lämnat stor del av miljonstaden Odessa utan ström i nästan en vecka. Invånarna köar för vatten och laddar mobiler i bilar. En humanitär katastrof kan växa fram i det tysta.

December är månaden som avslutas med storhelger och alla gradvis börjar förbereda sig för högtiderna och avsluta sina viktigaste arbetsuppgifter. Men i år har december inte fört någon julstämning till den ukrainska staden Odessa vid Svarta havet, utan mörker i en strömlös stad. De massiva robot- och drönarattackerna som Ryssland genomförde mellan den 12 och 14 december blev en av de svåraste prövningarna för regionen under hela det fullskaliga kriget.

En brandman står bland resterna av den totalförstörda transformatorstationen i Artsyz i Odessaregionen. Foto: Telegram

På årets kortaste dag finns det de som extra mycket saknar ljuset, nämligen de ukrainare i Odessaregionen som i veckor nu är strömlösa efter ryska attacker

Odessa i mörker - Putins krig mot den rysktalande staden

Över 100 politiska fångar frigavs plötsligt av Belarus – utan förvarning eller läckor. Bakom den tysta operationen kan dölja sig en av årets viktigaste geopolitiska amerikanska manövrar.

Häromdagen inträffade en plötslig händelse som vid första anblicken ser ut som en humanitär gest, men som i själva verket kan visa sig vara en av de mest underskattade geopolitiska signalerna i slutet av 2025. Frigivningen av över 100 belarusiska politiska fångar (däribland mycket populära ledare som Viktor Babariko och Maria Kolesnikova) – utan insiderinformation och läckor i media, utan förhandsavisering, utan den vanliga mediala ”förberedelsen” – bryter mot den moderna logiken. Alla som befriades från den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenkos fångenskap hamnade omedelbart i Ukraina. Därefter reste de till Tyskland.

Maria Kolesnikova, central belarusisk oppositionsledare, går efter en gemensam presskonferens i Tjernihiv i Ukraina med Uladzimir Labkovich, människorättsaktivist, Viktar Babaryka, belarusisk oppositionsfigur och Alyaksandr Feduta, belarusisk politiker efter att de frigivits från fångenskap i Belarus söndag 14 december 2025. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

När världens blickar är riktade åt annat håll sker saker som kan förändra spelplanen för nyckellandet Belarus helt

Trumps udda tysta diplomati med Belarus: massiv frigivning av politiska fångar

Medan världen diskuterar fredsplaner och territorella kompromisser för Ukraina sitter Vladimir Putin med nyckeln till freden – och vägrar vrida om den. Bakom diplomatins teater döljer sig en brutal sanning: förhandlingarna har blivit ett sätt att förlänga kriget, inte avsluta det.

Situationen kring fredsförhandlingarna om Ukraina i mitten av december 2025 har blivit en lärobokillustration av Sokrates fras: ”Jag vet endast att jag intet vet.”. Informationsfältet utgör en kokande kittel där dussintals ”insikter”, ”läckor” och expertbedömningar dagligen flyter upp och spricker som såpbubblor. Politiska analytiker och journalister analyserar varje kommatecken i tjänstemäns uttalanden, diskuterar finurliga scheman för potentiella territoriella utbyten och gissar vilken kompromiss den ukrainska sidan är beredd att göra under press från sina västerländska partners.

Rysslands president Vladimir Putin för från Kreml samtal med militärledningen angående läget i kriget i Ukraina tillsammans med armébrigadbefälhavaren Denis Pirogov till höger om sig den 11 december 2025. Foto: Gavriil Grigorov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Media är fullt av spekulationer runt fredsprocessen och trycket på Zelenskyj ökar, medan Putin fortsätter leva i en parallel verklighet

Fredsförhandlingarna om Rysslands krig mot Ukraina är en teater som inte ger fred

President Volodymyr Zelenskyj säger sig vara redo för presidentval – men ställer omöjliga krav för att genomföra dem. Svaret på Donald Trumps krav om demokrati i krigstid är ett smart retoriskt drag som skjuter ansvaret tillbaka på väst.

På tisdagen den 9 december skakade USA:s president Donald Trumps uttalande om att Kiev för länge sedan borde ha genomfört val Ukraina, eftersom den nuvarande situationen enligt hans åsikt ”inte längre liknar en demokrati”. President Volodymyr Zelenskyjs svar kom nästan omedelbart: han är redo för val, men för detta krävs att ett antal villkor uppfylls.

Blivande president Volodymyr röstar inför ett stort pressuppbåd i den första presidentvalsomgången den 31 mars 2019, senaste gången ett presidentval kunnat hållas i Ukraina. Foto: AP Photo/Emilio Morenatti

Trump försöker på nytt sätta tryck på Ukraina genom att kräva nya presidentval, vilket Zelenskyj vid en första anblick verkar säga ja till, men så enkelt är det inte