Ryssland vill ha eldupphör den 8–9 maj. Inte för att nå fred, utan för att kunna marschera på Röda torget utan att ukrainska drönare slår ner. Men Ukraina gör ändå rätt i att säga ja – och försöka förvandla två dagars stridsstopp till något större.

Kreml tillkännagav en tillfällig vapenvila den 8 och 9 maj 2026 – ett datum som i Ryssland traditionellt firas som segerdagen över Hitler i andra världskriget. En gång i tiden var detta verkligen en högtid till minne av andra världskrigets kolossala tragedi, en dag av sorg och tacksamhet gentemot segrargeneration. Men under hela Putins era har den 9 maj alltmer förvandlats till en demonstration av militär styrka, en statsritual tätt förknippad med modern rysk politik, arméns kult och mobiliseringen av samhället kring idén om yttre konfrontation.

Segerdagsparaden på Röda torget i Moskva den 9 maj 2025. Foto: kremlin.ru

Ukraina kontrar Kremls vapenvileförslag med förslag på en längre vapenvila

Putin vill ha vapenvila – men bara för en dag för att hålla sin parad

Ett fartyg lastat med spannmål från ockuperad ukrainsk mark gled in i hamnen i Haifa – och utlöste en diplomatisk kris. Bakom den till synes rutinmässiga handelsoperationen döljer sig ett av Rysslands mest lönsamma krigstida upplägg: att i det fördolda sälja stulet spannmål till världsmarknaden.

Under de senaste dagarna har det uppstått märkbar spänning i relationerna mellan Ukraina och Israel – en spänning som redan övergått i en diplomatisk konflikt. Orsaken var till synes en ordinär varutransport: ett torrlastfartyg vid namn Panormitis anlände under panamanskflagga till hamnen i Haifa. Ombord fanns omkring 25 000 ton jordbruksprodukter – huvudsakligen korn och vete. Men lasten hade enligt Kievs mening ett brottsligt ursprung: spannmålet hade odlats på av Ryssland tillfälligt ockuperade territorier och förts därifrån utan Ukrainas samtycke.

Hamnen i Haifa, Israel, augusti 2024. Den stora ljusa byggnaden är en silo just för spannmål och 2022 lossades och mellanlagrades 3,5 miljoner ton spannmål där. Foto: Shlomo Roded / Pikiwiki 

Vad handlar konflikten om spannmålet på ett fartyg utanför Israel och vad har Ryssland med det att göra?

Ukraina och Israel i konflikt om stulet spannmål 

Kreml stänger av internet – inte för att skydda sina medborgare, utan för att skydda sig från dem. Bakom de officiella förklaringarna om cybersäkerhet och digital suveränitet döljer sig en regim som förbereder sig för det den fruktar mest: att dess egna medborgare får veta vad som händer.

I Ryssland fortsätter den systematiska utökningen av kontrollen över internet. Formellt förklarar myndigheterna det som sker med behovet av att skydda kritisk infrastruktur, bekämpa cyberhot och säkerställa ”digital suveränitet”. Men de verkliga orsakerna bör betraktas i ett betydligt vidare perspektiv.

”Vi är emot järnridån. För ett fritt internet” Protest i Rysslad den 10 mars 2019 efter att ett lagförslag om att skära av Runet från övriga internet blivit offentligt protesterade 15 000 personer i Moskva mot förslaget. På den tiden var det fortfarande mer eller mindre möjligt att genomföra demonstrationer och protester offentligt. Foto: DonSimon / Wikimediacommons

Internetavstängningar i Ryssland: förberedelse för mobilisering och nytt krig – eller ett tecken på regimens förfall?

Ryssland stänger ner internet för att skydda Putin

En lägenhet nära tunnelbanan i Ukrainas näst största stad för samma pris som en köksrenovering i Bromma. Det låter som ett skämt – men det är Charkivs fastighetsmarknad år 2026. Frågan är om det är ett fynd eller en fälla.

Fastighetsmarknaden i allmänhet och bostadsmarknaden i synnerhet, är den ärligaste barometern för stämningsläget hos folk. Ser man på fastighetspriserna i dagens Ukraina ser man inte bara ekonomiska data, utan en verklig frontlinje dragen i människors sinnen. Landet lever år 2026 i två dimensioner: där det är relativt lugnt stiger priserna uppåt och ignorerar kriget – och där det är mycket oljud ger man bort lägenheter nästan gratis.

Sumska-gatan i centrala Charkiv den 27 april 2023. Foto: Mychajlo Titarenko / Wikimedia commons

Bulletin undersöker fastighetsmarknaden i en ukrainsk miljonstad fyra mil från fronten