Trots Trumps påtryckningar har förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina endast resulterat i fångutbyten. Med fortsatt eskalering och nya konflikter i Mellanöstern verkar en diplomatisk lösning allt mer avlägsen.

Under de senaste veckorna har den diplomatiska processen kring Ukraina praktiskt taget kommit till ett dödläge. Försöken att etablera dialog genom förhandlingar i Istanbul, initierade under hårt tryck från Donald Trumps administration, gav inga konkreta resultat – förutom fångutbyten, även om sådana ändå skett regelbundet tidigare.

Bybor i Novi Petrivtsi utanför Ukrainas huvudstad Kiev kastar den 23 juni  2025 blommor på processionsvägen för begravningskortegen för Maksym Bulajev, en ukrainsk soldat som stupat i kriget mot Ryssland. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky 

Hoppet om ett slut på Rysslands invasionskrig känns litet nu, men förhandlingar behövs oavsett.

Fredsförhandlingar om Ukraina: finns det fortfarande en chans att stoppa kriget med diplomati?

Rysslands massiva angrepp mot Kiev natten till den 17 juni med 175 drönare och 14 robotar visar en ny terrortaktik. Minst 22 personer dödades och 134 skadades i attacken som syftar till att överbelasta luftförsvaret och sprida skräck.

Natten till den 17 juni blev en av de svåraste för Kiev under hela perioden av fullskaligt krig med Ryssland. Enligt officiella uppgifter genomfördes angrepp mot Ukrainas huvudstad med användning av 175 drönare och 14 robotar. Ett sådant antal samtidiga luftmål är ett nytt sorgligt rekord.

Ukrainska räddningstjänstmedarbetare springer för att ta skydd när en ny rysk attackvåg påbörjas mot Kiev mitt under räddningsarbetet vid ett träffat bostadshus morgonen den 17 juni 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Här analyserar vi hur de ryska nattliga angreppen ser ut i sina beståndsdelar och hur den uppnår maximal effekt

Nattens skräck i Ukraina: Rysslands nya taktik för luftterror

Ett nytt storkrig i Mellanöstern riskerar att avleda Västvärldens uppmärksamhet från Ukraina samtidigt som det stärker Rysslands ekonomi genom höjda oljepriser. Medan Kiev officiellt uppmanar till deeskalering finns det både risker och möjligheter i den nu öppna konflikten mellan Iran och Israel.

Det verkar som om att ett nytt krig började i Mellanöstern den 13 juni 2025, som riskerar att bli fullskaligt och omfatta hela regionen och kanske till och med utanför den. För närvarande pågår ett utbyte av massiva attacker mellan Teheran och Tel Aviv. Situationen utvecklas enligt logiken för maximal eskalering, och en fredlig lösning syns inte på horisonten ännu.

Israels “Iron Dome”-luftförsvarssystem skjuter ner iranska robotar över Tel Aviv tidigt söndag morgon 15 juni 2025. Foto: AP Photo/Ohad Zwigenberg

Kriget i Mellanösterna möts inte med glädje i Kiev även om det är mot Iran, som försett Ryssland med vapen

Iransk-israeliska kriget: hur kommer det att påverka Ukraina?

Ryska styrkor har erövrat nästan 100 kvadratkilometer i Sumyregionen på bara tio dagar. Medan uppmärksamheten varit riktad längre söderut hotar nu framryckningen vid den norra gränsen staden Sumy med 250 000 invånare.

De första 10 dagarna av sommaren 2025 visade att Sumyregionen i nordöstra Ukraina har blivit kanske det hetaste frontavsnittet i Ukraina. Hittills har allmänhetens uppmärksamhet varit fäst vid Donbass, Charkivregionen och södra Ukraina men det är just vid den norra gränsen mot Ryssland som man nu observerar snabba framryckning från de ryska styrkorna.

Ryska soldater åker på en Akacia-haubits på en ej namngiven plats i Ukraina. Foto: Rysslands försvarsministeriums presstjänst via AP

Ryssland skiftar fokus i kriget mot Ukraina