Fredsförhandlingarna i London har misslyckats innan de egentligen börjat efter att USA, Frankrike och Tyskland dragit sig ur. Oenighet kring den kontroversiella ”Trump-planen” står i centrum, där Kiev endast vill diskutera eldupphör medan Washington kräver mer omfattande eftergifter. Krisen avslöjar djupa sprickor mellan västallierade.

Samtalen i London, som man hoppades skulle bli ett avgörande steg mot att avsluta kriget i Ukraina, har i praktiken inte ägt rum. Formellt sett pågår de idag, men utan viktiga representanter från USA, Frankrike och Tyskland. I grund och botten handlar det bara om ett möte mellan ukrainska och brittiska delegationer.

Kombinationsfoto med från vänster USA:s president Donald Trump, Ukrainas Volodymyr Zelenskyj i Elyséepalatset 7 december 2024 och Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 21 februari 2025. Foto: AP Photo/Aurelien Morissard och Pavel Bednjakov

Fredssamtalen i London misslyckas innan de ens hunnit börja. Varför och vad leder det till?

Londonåtervändsgränden: varför fredssamtalen om Ukraina kollapsar

Rysslands plötsliga 30-timmars vapenvila under påsken visade sig vara ett taktiskt mediedrag snarare än ett steg mot fred. När Ukraina accepterade och föreslog en månads förlängning, återupptog Moskva snabbt striderna - ett bevis på att kriget är ett politiskt medvetet val från Ryssland.

På lördagen den 19 april tillkännagav Rysslands president Vladimir Putin plötsligt en ”påskvapenvila”. Från klockan 18:00 skulle de ryska trupperna upphöra med eldgivning. Beslutet meddelades klockan 16:45, i sista stund, utan föregående samråd med internationella aktörer eller Ukraina. Allt detta framstod som ett spontant och ensidigt steg från Moskva, mer inriktat på att skapa medial effekt än att verkligen stoppa striderna.

En fältpräst håller påskgudstjänst för ukrainska soldater i den 65:e brigaden vid frontlinjen i Zaporizjzjaregionen på påskdagen den 20 april 2025. Foto: Andriy Andriyenko/Ukrainas 65:e mekaniserade brigad via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar helgens tillfälliga vapenvila

Putins påskvapenvila - ett mediespektakel

När 80-årsdagen av andra världskrigets slut närmar sig utkämpar Kiev och Moskva en symbolisk kamp om den 9 maj. Ukraina bjuder in EU-ledare till ”Europadagen” medan Ryssland planerar en traditionsnelig militärparad. Minnesdagen har förvandlats till en arena där kampen om historietolkning och geopolitiska allianser utspelar sig.

Ett viktigt och symboliskt betydelsefullt datum för hela den europeiska kontinenten närmar sig. Den 8 maj 2025 är det 80 år sedan Nazi-Tysklands kapitulation och slutet på andra världskriget i Europa. I Ryssland och många post-sovjetiska republiker är det dock tradition att fira denna dag den 9 maj – detta på grund av tidsskillnaden. I Moskva fick man kännedom om Tredje rikets kapitulation först klockan 01:01 den 9 maj.

Rysslands president I mitten i samband med segerdagsfirandet i Moskva den 9 maj 2024. Till vänster om honom syns Turkmenistans president Serdar Berdimuhamedov och som andra från höger står Kazakstans president Kassym-Jomart Tokajev. Foto: Maxim Blinov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

När historien blir slagfält hanteras årsdagar helt olika av de två krigförande länderna Ryssland och Ukraina.

Segerdagen eller splittringens dag: 9 maj i Kiev och Moskva

Trots att kriget förstört många tillgångar har Ukrainas rikaste sett sina förmögenheter växa över förkrigstidens nivåer. Men den verkliga förändringen är politisk – oligarkernas tidigare inflytande över statens styrning har brutits och makten har koncentrerats till presidentadministrationen. Kriget har effektivt satt punkt för oligarkins era i Ukraina.

Ukrainas oligarki, som i årtionden var en integrerad del av landets politiska och ekonomiska liv, har under de senaste åren i praktiken upphört att existera som inflytelserik klass. Om oligarkerna tidigare inte bara kontrollerade stora företag utan också hade avgörande inflytande över statliga institutioner, så har Ukrainas krig med Ryssland definitivt brutit denna ordning.

Männen som byggde förmögenheterna. Stålverksarbetare tar en paus på det av Rinat Achmetov ägda Zaporizjstal i Zaporizjzja den 13 februari 2025. Det här är numera Ukrainas största fungerande stålverk.Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky 

Vi går igenom läget för de ukrainska oligarkerna som tidigare totalt dominerade näringslivet och var djupt involverad i landets politik