När USA:s militära stöd till Ukraina riskerar att minska, lovar europeiska ledare ökad hjälp. Men EU saknar produktionskapacitet, är politiskt splittrat och kan inte ersätta kritisk amerikansk teknologi. För Ukraina är samarbetet med Europa viktigt, men det är tveksamt om det kan ersätta det amerikanska stödet. Statsvetaren Mykyta Trachuk sammanfattar läget.

På måndagen den 24 februari, på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion, samlades EU-toppar, Nordens och Baltikums regeringschefer och flera andra av Ukrainas allierade länder i Kiev. Ulf Kristersson tillkännagav ett luftvärnsstödpaket på 1,2 miljarder svenska kronor. Totalt lovade partnerna Ukraina pengar och vapen till ett värde av mer än 15,5 miljarder dollar den 24 februari.

En rad västerländska ledare framför Moder fosterlands-statyn i Kiev på kvällen tre år efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina. Foto: Javad Parsa / NTB

Ett ukrainskt helhetsgrepp på stödet till Ukraina

Istället för USA: kan EU ta över stödet till Ukraina?

Donald Trumps senaste kritiktirad mot Ukrainas president signalerar växande spänningar markerar en vändpunkt i relationerna, där Ukraina kan komma att fokusera mer på EU. Framtiden för amerikanskt stöd och fredsprocessen är osäker. Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk guidar oss i hur det nu snackas i Kiev nu.

Ukrainarna bevittnar ytterligare en historisk vändpunkt som kan leda till förlusten av en nyckelallierad i detta krig – USA. Åtminstone är det svårt att tolka Donald Trumps senaste uttalanden, som är fyllda med väldigt skarp kritik mot president Zelenskyj, på något annat sätt. Vad sa Trump, vad betyder det och vad kan konsekvenserna bli för relationerna mellan länderna och för fredsprocessen? Låt oss försöka se på detta ur ukrainsk synvinkel.

Donald Trump håller tal i Miami Beach, 19 Feb, 2025. Foto: AP Photo/Rebecca Blackwell 

Hur kommer Ukraina reagera på Trumps bryska angrepp?

Är Zelenskyj ute i kylan? Vad döljer sig bakom Trumps nya uttalanden?

Storbritannien och Sverige har förklarat sig redo att skicka trupper till Ukraina som säkerhetsgaranti, där Sverige betonar att detta endast skulle ske efter ett fredsavtal. Trots frågetecken kring vad som kan skickas är det kanske värdefulla signaler till andra länder? Statsvetaren Mykyta Trachuk betraktar här uttalandena från Kievs horisont.

Uttalandet från den brittiske premiärministern Keir Starmer om Storbritanniens beredskap att skicka trupper till Ukraina för att säkerställa säkerhetsgarantier har väckt stor uppmärksamhet. Det är dock fortfarande oklart om London planerar att göra detta omedelbart eller först efter att vissa avtal har undertecknats.

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace tar sig ner från en Challenger 2-stridsvagn i England under utbildningen av ukrainska stridsvagnbesättningar den 22 februari 2023. Foto: Ben Birchall/Pool / AP

Vad innebär uttalandena om brittisk och svensk trupp egentligen?

Storbritannien och Sverige redo att skicka trupper till Ukraina: strategiskt drag eller provokation?

Ett 90-minuters telefonsamtal mellan Trump och Putin har startat en fredsprocess rörande det ryska anfallskriget mot Ukraina. Medan USA och Ryssland uttrycker optimism, växer oron i Kiev för att avgörande beslut kan fattas utan ukrainskt deltagande. Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar från Kievs horisont.

Det som världens medier länge skrivit om har nu hänt: direkta och officiella förhandlingar har ägt rum mellan USA:s president Donald Trump och den ryske ledaren Vladimir Putin. Båda sidor rapporterade offentligt om telefonsamtalet som varade i 1,5 timmar – och kommenterade resultaten i mycket positiva ordalag. Fredsprocessen har officiellt inletts.

Rysslands president Vladimir Putin, till vänster om USA:s president Donald Trump på matrjosjka-dockor i St. Petersburg 20 januari 2025. (AP Photo/Dmitri Lovetsky) XDL104

Historiskt telefonsamtal skapar både oro och hopp om fred i Ukraina.