Den partiella vapenvilan i Ukraina visar sig vara en chimär. Trots formella avtal från 25 mars eskalerar striderna vid fronten, de ryska attackerna mot civila ökar och parterna anklagar varandra för överträdelser. Det är svårt att se tecken på fred i närtid.

Det partiella 30-dagars eldupphöret i Ukraina trädde formellt i kraft för mer än 2 veckor sedan: den 25 mars. Det handlar om ett moratorium på attacker mot energi- och hamninfrastruktur, samt på strider till havs. Men vi betonade ordet ”formellt” i början av texten av en anledning. Det börjar med att Ukraina och Ryssland fortfarande inte har kommit överens om datumet för när attacker mot energianläggningar ska upphöra (Moskva insisterar på 18 mars, Kiev på 25 mars) och slutar med att de faktiskt inte har kommit överens om något havseldupphör.

Krigets pris är högt. Ukrainska arméveteraner som förlorat fötter eller ben i försvarskriget står uppställda till start i ett välgörenhetslopp i Lviv den 5 april 2025. Foto: AP Photo/ Mykola Tys

Vad är statusen på de delvisa vapenvilor som ingått i Rysslands krig mot Ukraina och hur långt borta är freden?

Partiellt eldupphör i Ukraina: hur mycket närmare fred har vi kommit?

Medan världsekonomin skakar av Donald Trumps nya tullmur, står Ukraina inför en överraskande möjlighet. Med miniminivån på 10% tull jämfört med Kinas 34% och EU:s 20%, kan det krigsdrabbade landet nu bli en bakdörr till den amerikanska marknaden.

USA:s president Donald Trump har uppfyllt sitt löfte och infört nya tullar på import från nästan hela världen. Storleken på tullarna varierar från 10 till 50 procent beroende på land och typ av produkt.

Hong Kong-flaggade containerfartyget Joseph Schulte lämnar Odessas hamn för att ge sig ut på sjökorridoren som etablerades 2023. Fartyget var lastat med över 30 000 ton bland annat livsmedel på denna resa som påbörjades 16 augusti 2023 och som avlöpte utan ryska angrepp. Foto: Presstjänsten hos Ukrainas infrastrukturministerium via AP

Vi reder ut hur Trumptullarna slår mot Ukraina

Trumps tullar öppnar oväntade möjligher för Ukraina

Nu införs vattenransonering i ukrainska Rivne på grund av ekonomisk kris. Politiker varnar för att hela landet kan följa efter. Skulderna till vattenverken har exploderat till miljardbelopp, men experter menar att problemen inte löses genom höjda taxor när många redan nu inte kan betala sina räkningar.

Från och med 1 april 2025 kommer den ukrainska staden Rivne, som är en regionhuvudstad med 240 000 invånare kranvatten enbart på timbasis. Officiell anledning: brist på pengar hos det lokala vattenverket. De säger att under vissa timmar kommer invånarna inte ha vattentryck i kranarna, och på de översta våningarna kan vatten saknas helt.

Kievbor hämtar vatten efter att en rysk attack slagit ut el- och vattenförsörjningen för deras hem 24 november 2022. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

I skuggan av kriget växer samhällsekonomiska problem som rör det mest grundläggande

Vattenkris i Ukraina – hel stad får kranvattenransonering

Ryssland och Ukraina har med USA enats om en partiell vapenvila. Överenskommelsen i Saudiarabien innefattar stopp för attacker mot energiinfrastruktur och på Svarta havet. Trots initial optimism väcker komplexa villkor tvivel om avtalets genomförande.

25 mars 2025 kommer definitivt att gå till historien i Rysslands och Ukrainas krig. Det verkar som att just denna dag, efter flera rundor av långvariga och utmattande förhandlingar i Saudiarabien, har parterna, med USA som medlare och president Donald Trump personligen, tagit det första större och dokumenterade steget mot fred. Även om det möjligen bara ser så ut vid första anblicken.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterar den partiella vapenvilan för en grupp ukrainska journalister på en pressträff i Kiev den 25 mars. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Tillsammans med Mykyta Trachuk gräver vi ner oss i vapenvilans detaljer och undersöker om den är realistisk