I Gambia pågår en strid om något större än en enskild lag. Den handlar om vem som ytterst äger en flickas kropp. Flickan själv? Hennes föräldrar? Religiösa ledare? Traditionen? Eller det samhälle som har till uppgift att skydda henne?, skriver Paul Holmgren.

FGM – Female Genital Mutilation – är ett ingrepp där kvinnans yttre könsorgan helt eller delvis avlägsnas eller skadas av andra än medicinska skäl. Den mildaste formen innebär ingrepp på klitoris. Andra former skär bort delar av blygdläpparna. Den grövsta – infibulation – förminskar vaginalöppningen och lämnar endast en liten öppning kvar. Konsekvenserna: svåra blödningar, infektioner, kronisk smärta, urin- och menstruationsproblem, sexuella svårigheter samt allvarliga komplikationer vid graviditet och förlossning.

Safiya Abukar Ali håller en upplysningssession mot kvinnlig könsstympning i lägret Walalah Biylooley i Somalia. Foto: AU UN IST PHOTO / David Mutua.

”Åldern på en föreställning avgör aldrig dess moraliska värde.”

Holmgren: Vem äger en flickas kropp?

Tjugofem år efter terrorattackerna mot USA måste minnet bevara både sorgen över offrens öden och klarheten kring den ideologi som drev förövarna – och att omfattningen av katastrofen, mänskligt, fysiskt och ekonomiskt, inte får glömmas bort, skriver Paul Holmgren.

Det finns ögonblick som stannar kvar i ett kollektivt minne. Vi som upplevde den 11 september 2001 kan fortfarande minnas var vi befann oss när bilderna började rulla över tv-skärmarna: på jobbet, hemma eller på väg med barnen till skolan. Ett torn brann mot en nästan overkligt klarblå himmel. Sedan kom det andra planet. Tornen stod i lågor, människor kastade sig från fönstren och till slut försvann byggnaderna i väldiga moln av damm, rök och aska.

Foto: Privat/DHSgov, Public domain, via Wikimedia Commons

Minnet av 11 september-attacken kräver både sorg och klarhet.

Holmgren: Tjugofem år senare – den 11 september och västvärldens minne

Debatten mellan Richard Jomshof och Adel Sedat handlade formellt om islam, Koranen, Muhammed och moskéernas plats i Sverige. Men under den teologiska diskussionen fanns en betydligt större fråga: vilket samhälle vill vi att Sverige ska vara om femtio eller hundra år, och vilka värderingar är vi beredda att försvara när människor med andra religiösa och kulturella erfarenheter blir en allt större del av befolkningen?

Jag delar i grunden Richard Jomshofs syn och uppskattar framför allt hans rakryggighet. Under lång tid har Sverige haft svårt att föra en öppen diskussion om islam, samtidigt som migration, segregation och religiösa motsättningar har gjort frågan allt mer angelägen. Det starkaste ögonblicket kommer därför när Jomshof lämnar diskussionen om koranverser, hadither och teologiska tolkningar och säger: ”För mig räcker det att titta på utfallet.”

Bild: Adli Wahid/Basile Morin/CC BY-SA 4.0/Privat

”Handlar om vilket Sverige våra barn och barnbarn ska ärva”

Holmgren: Den stora islamdebatten – vilket Sverige vill vi  ha?

Hur grovt får ett skämt vara innan staten kliver in? Den frågan har plötsligt fått en högst konkret innebörd i Storbritannien.

Den pensionerade polisen Stephen Gray delade en bild på Facebook med texten: ”Fun facts about bacon! People who eat bacon have a lower chance of marrying a 9-year-old!”

Den dömde Stephen Gray i bakgrunden. Bild: Freespeechunion.org/Privat

”Hur grovt får ett skämt vara innan staten kliver in? Den frågan har plötsligt fått en högst konkret innebörd i Storbritannien”