Slöjan, burkan och niqaben försvaras ibland med hänvisning till individens fria val. De som påstår detta bör själva testa att leva tungt beslöjad i en vecka och se hur det är. Detta skriver Paul Holmgren.

När jag skrev <a href="https://bulletin.nu/holmgren-ansiktet-avgor-inte-miljopartiets-retorik">min tidigare text om Miljöpartiet och slöjan</a> missade jag en avgörande punkt.

Girlpower. Foto: Mostafa meraji, Unsplash

Utmaning till miljöpartister – testa burka i en vecka! 

Holmgren: Burka – Det räcker inte att kalla det ett val

Heltäckande slöjor är inte ett uttryck för frihet utan för strukturer som begränsar kvinnor. Ett förbud tar därmed ställning för jämställdhet och solidaritet med de kvinnor som saknar möjlighet att välja, skriver Paul Holmgren.

När företrädare för Miljöpartiet beskriver Kristdemokraternas förslag om förbud mot burka och niqab som ”rasistisk symbolpolitik” sker ett medvetet skifte bort från sakfrågan och in i en retorik där motståndaren misstänkliggörs i stället för att argumenten prövas. Frågan gäller vilken samhällsordning som ska råda i det offentliga rummet.

Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring. Foto: أخٌ‌في‌الله, Unsplash

Västerländskt kvinnoförtryck dåligt, österländsk kvinnoförtryck bra

Holmgren: Ansiktet avgör – inte Miljöpartiets retorik

Verkligheten går i strid med verklighetsbilden, och verklighetsbilden vinner. Detta är västvärldens historia de senaste decennierna, vilket exemplifieras med faktaresistent invandring, klimatkamp och wokeness. Paul Holmgren undersöker.

Det som sker i västvärlden kan inte längre beskrivas som en serie enskilda politiska felbedömningar. Det handlar om något mer genomgripande: en utveckling där berättelsen tar över verkligheten, där känsla ersätter analys och där samhällets förmåga att korrigera sig självt gradvis försvagas.

Verkligheten 2.0, den uppdaterade versionen. Foto: Marc-Olivier Jodoin, Unsplash

Mina känslor bryr sig inte om dina fakta

Holmgren: När verkligheten trängs undan tar berättelsen makten

Skillnaden mellan klanbaserade och individbaserade familjestrukturer formar statens styrka, tillit och ekonomisk utveckling. Detta förklarar mycket av den variation vi ser mellan västvärldens och Mellanösterns samhällssystem, skriver Paul Holmgren.

Debatten om varför vissa samhällen utvecklat starkare institutioner, högre tillit och större ekonomisk dynamik än andra reduceras ofta till religion. Islam sägs forma kollektivistiska samhällen, kristendomen individualistiska. Den mer avgörande frågan rör dock familjestrukturen och dess långsiktiga påverkan på stat och samhälle.

Tillitssamhällets rötter sträcker sig århundraden tillbaka i tiden. Foto: Duy Pham, Unsplash

Hur kristna giftermålsregler gjorde oss WEIRD