Internationellt har ”wasta”, de helt kritiska och klanrelaterade nätverk du behöver för ett fungerande liv i arabvärlden, uppmärksammats och studerats med nyfikenhet. Men i Sverige som tagit emot mängder av människor från den delen av världen är begreppet i det närmaste okänt, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Oviljan att studera sociologiska strukturer i Mellanöstern är monumental hos svenska akademiker med inriktning på regionen. Det har bidragit till bristande beredskap för en ny form av korruption. Låt mig visa på det genom att lyfta ett av de mest bärande koncepten i denna del av världen – wasta. Ordet betyder ungefär förbindelse eller inflytande.
</div>

Den som vill göra affärer i Dubai bör bekanta sig med begreppet ”wasta”. Foto: Karl Gabor / Land Rover MENA (CC BY 2.0)

Det svenska ointresset för de kulturer människor invandrar från är en skam. 

Brinkemo: Korruption à la Mellanöstern – i Sverige

Den brottsling som med sänkt huvud lommar med polisen vid gripandet skiljer sig från den som hotar åklagaren inför sittande rätt. Den förstnämnda förstår att lagarna genererar en gemensamhet som även är hans, medan den sistnämnde spottar oss alla i ansiktet, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Du har försovit dig och är stressad på väg till jobbet och det inbokade mötet och trycker en aning för hårt på gasen. Det har du gjort flera gånger förut, men just denna morgon stoppas du av polisen i en fartkontroll. Du har kört 13 kilometer snabbare än den angivna hastigheten och därför brutit mot trafiklagen precis som så många andra någon gång, också jag. Du stannar bilen och två poliser kommer fram och ber dig visa körkortet. Det är snöpligt, lite genant och så klart dumt att köra för fort. Men har man begått ett brott får man ta sitt straff.
</div>

Gängkriminella som hotar och förolömpar poliser har blivit vanligare. Foto: Karl Gabor / Skärmavbild Youtube/Expressen

Det är inte konstigt att den nya tidens kriminella provocerar oss så oerhört.

Brinkemo: Att spotta på lagen är att spotta på vi:et

Jag visste inte då att jag föddes rakt in i en kulturrevolution. Men 60-talet gav oss inte bara p-piller och svensk synd, utan även en hybris som fick oss att utplåna våra organiskt framvuxna stadskärnor och ersätta dem med stenöknar. Och lämna ett hål i vår kulturförståelse, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Jag föddes i en tid av mental uppbrottsstämning, rätt in i en pågående kulturrevolution. Men hur skulle jag kunna veta något om det som barn? När jag nu blickar tillbaka på detta decennium – 1960-talet – inser jag hur formerande det var, inte bara för mig som individ, men för landet som helhet.
</div>

Sergels torg och Kulturhuset ska resa sig ur ”riksgropen” Foto: Foto: Göran H Fredriksson/Stadsmuseet (efterkolorerat) / Karl Gabor

En hybris som utplånade våra organiskt framvuxna stadskärnor och ersatte dem med stenöknar.

Brinkemo: Efterkrigstidens svenska kulturrevolution

Sverige genomlever en förvaltningskris, i mångt och mycket som ett resultat av en snabb befolkningsökning. Eftersom ingen vill ta ansvar för detta så beskrivs den alltmer på ett nyspråk som för tankarna till 1984. Utmaningen med detta är att det inte löser några…problem, noterar Per Brinkemo.

Många myndigheter och funktioner i Sverige lider idag av växtvärk. Det blir så när man får en explosionsartad befolkningsökning. Det blir så när regeringar inte gör konsekvensanalyser och myndigheter blir fixerade vid värdegrundsarbete. Det blir så när klarspråk ersätts med nyspråk för att dölja misslyckanden och brister.

Svenska politiker och byråkrater har lagt sig till med nyspråk. Foto: Karl Gabor / Flickr - Jason Ilagan (CC BY-ND 2.0)

Kriminalvården lider av extrem personalbrist – men den har åtminstone skolats i normkritik. 