<p>Svenska kriminologer tycks likt historiens generaler för evigt dömda att utkämpa det förra kriget. När Jerzy Sarnecki med kollegor noterar en kvalitativ förändring av det dödliga våldet, håller de ändå benhårt fast vid sin älskade enfaktors förklaringsmodell om socioekonomiska faktorer, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">I början av </span></strong><span lang="SV">2018 publicerades en intervju med Sveriges mest profilerade kriminolog, Jerzy Sarnecki, i tidningen ”Forskning och framsteg”, om det eskalerande skjutvapenvåldet. Sarnecki är sedan länge den som är mest förknippad med socioekonomiska faktorer som förklaringsmodell till kriminalitet. Definitionen av socioekonomi är inte glasklar men syftar på individers inkomst, utbildning, välstånd och yrkesstatus.</span>
</div>

Borde Jerzy Sarnecki byta spår? Foto: Karl Gabor / Malin Hoelstad/SvD/TT /Skärmavbild Youtube/Kartellen

Mördandet har ändrat karaktär och det är dags att släppa den omhuldade socioekonomin.

Brinkemo: Dagens våld och gårdagens förklaringsmodeller

<p>Sverige fortsätter att falla i internationella korruptionsindex och tullens knarkbeslag slår åter rekord. Sig lik är däremot den svenska senfärdigheten i att anpassa angreppssätt och verktyg till nya förhållanden. Vill vi inte bli en narkostat i framtiden är det dags att vakna till, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong>Sverige faller i</strong> Transparency Internationals mätningar<span lang="SV"> av korruptionen i världen. Ändå är vi i toppskiktet. Men trenden sedan 2015 är nedåtgående. Somalia och Syrien är värst. De ligger jämte Venezuela och Sydsudan i botten av </span>mätningar<span lang="SV">na. Jag är rädd att det bara är början på en mer långsiktig trend.</span>
</div>

Är Sverige på väg att bli en narkostat? Foto: Ali Lorestani/TT / Skärmavbild Sky/Universal

Korruptionen ökar och knarkbeslagen slår rekord. Håller Sverige på att bli en narkostat?

Brinkemo: Knarkets och korruptionens Sverige

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">När två iranska revolutionsgardister fått asyl som afghaner, därtill på falska uppgifter och trots varningar, så att de i lugn och ro kunnat planera mord på svenska judar, ja då förväntar jag mig att Migrationsverket tar sitt misstag på blodigt allvar. Men som i så många fall vevas istället floskelkvarnen upp på högvarv tills man bara vill skrika högt, skriver Per Brinkemo. </span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Man häpnar över</span></strong><span lang="SV"> svarets arrogans. Här har mordplaner på judar i Sverige avslöjats och Migrationsverket har uppenbarligen brustit. </span><span class="Hyperlink0"><span lang="SV"><a href="https://sverigesradio.se/artikel/misstankta-terrorparet-fick-asyl-trots-att-migrationsverket-varnades" target="_blank" rel="noopener">Ekot</a></span></span><span lang="SV"> har avslöjat att myndigheten gett asyl till ett par som med uppenbart falska id-handlingar försökt påskina att de var från Afghanistan. Här har det uppdagats att paret i själva verket var en sovande cell, att mannen arbetat för det iranska Revolutionsgardet och att Migrationsverket fått tips om det, utan att kontrollera uppgifterna.</span>
</div>

Tar Migragtionsverkets presschef Jesper Tengroth iranska revolutionsgardets mordplaner på allvar? Foto: Pressbild/Adam Wrafter/SvD/TT/Public domain

Migrationsverkets arrogans efter Irans mordplaner på svenska judar får mig att vilja skrika.

Brinkemo: Vid varje kris en ny floskelkaskad

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Den stat vi svenskar är så djupmarinerade i och har så stort förtroende för går lika lite att peka ut som Gud. Tron på de offentliga institutionerna är dock nödvändig i skapandet av vi:et, och den som vill integreras måste tillägna sig samma pseudoreligiösa tro på vår föreställda gemenskap, skriver Per Brinkemo. </span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Ingen människa kan</span></strong><span lang="SV"> peka och säga: där är Gud. Trots det tolkar den troende verkligheten genom gudslinsen, likt ärkebiskopen som ser solnedgången som ett mirakel från gud. Den troende har lärt sig se gud i naturen, i kärleken, i omtanken om medmänniskan, kanske som en osynlig deltagare i sorgen och smärtan.</span>
</div>

Är riksdagen hjärtat i en statstro av närmast religiös karaktär? Foto: Karl Gabor / Jessica Gow/TT

Att integreras i svensk statstro är på många sätt en pseudoreligiös konverteringsprocess. 