I en välskriven och initierad <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/967E5D9EABCA22D0C12586B500400EFD/$File/2.2.6_20210421.pdf?OpenElement">rapport</a> från Göteborgs stad beskrivs hur klanbaserade kriminella grupperingar börjat konkurrera med staten. Genom att vara baserad på blodsband är klanerna också mer slutna. Låt oss hoppas att våra politiker inte negligerar problemet, skriver Per Brinkemo.

Så länge man bor i en stat som rimligt fungerar funderar man vare sig på vad en sådan är eller hur den uppstod.

Brinkemo: De klankriminella bygger imperier via blodsband

TV4:s Jenny Strömstedts jämförelse av hederskultur med konservativ frikyrkomiljö är bara det senaste exemplet på artiklar och uttalanden som relativiserar hederskulturen. Det visar att kunskapen om vad hederskulturen är inte har sjunkit in för många – trots mer än 20 års debatt, skriver Per Brinkemo.

Allt oftare dyker det upp artiklar och uttalanden som jämställer hederskulturen i Mellanöstern med svenska förhållanden. Nu senaste i Aftonbladet med rubriken: ”<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/1BJlOQ/att-se-valdtaktsman-som-odjur-hjalper-inte">Vi måste börja prata</a> <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/1BJlOQ/att-se-valdtaktsman-som-odjur-hjalper-inte">om en hederskultur i Sverige</a>”. Framför allt har det blivit vanligt att karaktärisera den ofta, åtminstone tidigare, stränga kyskhetsnormen i frikyrkan som svensk hederskultur. När programledaren Jenny Strömstedt intervjuade Elaf Ali i TV4 om hennes bok om att växa upp i en hederskontext säger Strömstedt helt plötsligt: ”<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://twitter.com/i/status/1373221684472340487">Sen ska vi ju säga att det finns ju … ehh ... den här typen av normer inom delar av frikyrkan</a>”, i ett försök att relativisera hederskulturen, späda ut den genom att säga att den också finns här i Sverige.

Bild på hedersmördade Fadime Sahindal under Fadimegalan 2020 på Berns Salonger i Stockholm på söndagen. Foto Janerik Henriksson/TT.

Det dyker allt oftare upp exempel på uttalanden som relativiserar hederskultur, skriver Per Brinkemo.

Brinkemo: Vad hederskultur är – och inte är

Han var reporter på Uppdrag Granskning, sedan producent och projektledare,&nbsp;med chefsansvar för SVT:s samhällsredaktion och flerfaldigt prisbelönt.&nbsp;Men Kenny Adersjö, 44, hade tappat gnistan. ”Jag blev så trött på möten, på floskler, på utbudsstrategier, planer, globala trender och andra luftiga strategier”. I dag är han brottsutredare hos polisen med 22&nbsp;000 kronor lägre lön, långt mindre glamorös tillvaro men betydligt mer tillfredsställd. ”Jag känner mig återigen taggad”.&nbsp;

I ett vitt bostadshus, ombyggt till polisstation och med lokaler där socialtjänsten huserar, arbetar den före detta Uppdrag Granskning-reportern och SVT-chefen Kenny Adersjö som civil brottsutredare.&nbsp;

Kenny Adersjö bytte bana från SVT-reporter till brottsutredare. ”Jag stod inte ut med ännu en åtta timmar lång kurs där en konsult står och pratar flum”, säger han. Foto: Mario Prhat.

Bulletins reporter Per Brinkemo har träffat före detta UG-reportern Kenny Adersjö som sadlade om och blev brottsutredare.

SVT-reportern som blev brottsutredare: ”Tröttnade på floskler och flum”

Det säregna i det svenska samhällskontraktet blir uppenbart för var och en som ser sig om i världen. Vår nationella folksjäl är formad av idén om att bygga trygghet och gemenskap inom landets gränser, var och en förväntas ta eget ansvar och inte låta andra bära bördorna. Per Brinkemo resonerar kring ett äktsvenskt språkligt uttryck. &nbsp;

KRÖNIKA. ”Man ska arbeta och göra rätt för sig och inte ligga andra till last.” Talesättet har uttalats av generationer svenskar, utan att någon har tvingat dem därtill. Orden kan förstås som en slags lojalitetsförklaring till det egna landet. De har uttalats av människor som råkar dela landyta och som alla har medborgarskap i samma nation, de har sagts av människor som är socialiserade in i en specifik samhällsidé. Meningen kan ses som en trohetsed mot Sverige och den idé som har varit bärande under hela folkhemsperioden.&nbsp;

Det svenska samhällskontraktet består av en ganska unik blandning av olika influenser och förutsättningar.