Wokeismen präglar alltmer det offentliga samtalet, och med den det ordmagiska tänkande som resulterar i krav på att ord ska förbjudas. Problematiskt i sig, men därtill drar det fokus från de verkliga problemen, skriver Torsten Sandström.

En av många svenska paradoxer är att vi är en nation med en mängd olösta strukturproblem, samtidigt som vi alltmer belägger det politiska samtalet med munkavle. Jag menar inte att tystnad påbjuds rörande de gamla kända krisproblemen. På de områdena händer bara ingenting viktigt. Däremot tänker jag på auktoritära kvar på rättning i ledet vad gäller individernas åsikter och deras syn på en handfull identitetsfenomen.

”Stay woke” är slagordet för dagen. Här vid en klimatdemonstration i Melbourne. Foto: John Englart (CC BY-SA 2.0)

Det allvarligaste med denna nya lära är att den drar fokus från verkligt allvarliga samhällsproblem.

Sandström: Woke – en auktoritär samhällsvind

Traditionella medier såg en gång som sin huvuduppgift att förmedla dagsfärska nyheter. Men nyhetsproduktion kostar pengar. Subjektivism, åsikter och känslor är däremot billigt, och dominerar alltmer utbudet, skriver Torsten Sandström.

Häromdagen hördes ett skri från <a href="https://www.svd.se/jag-blev-sa-passiv--kande-inte-igen-mig-sjalv">SvD (0/12): </a>Är det dags att ställa frågan: varför lever vi? Ropet följdes upp med åtskilliga sidor existentiella reportage. Alltså ett flertal texter om livsåskådning, psykisk hälsa, död, sexighet, koncentrationssvårigheter och sadomasochism. För att inte glömma mängder av ord om den själsliga inverkan av distansen människor emellan i virustider.

Traditionella mediera graviterar alltmer mot åsikter och subjektivism. Foto: Helena Landstedt/TT

Nyhetsproduktion kostar pengar. Subjektivism, åsikter och känslor är däremot billigt, och dominerar alltmer media.

Sandström: Från nyhetsmedier till känslosvall

En tidigare bundsförvant till Göran Persson har blivit hedersdoktor. Persson själv blev hedersdoktor vid Örebro, som några år tidigare blivit universitet. Riter används för att stärka makthavarnas band, skriver Torsten Sandström.

Som författare till den snart färdigställda romanen ”Ceremonimästarna – en berättelse om rit och rätt”, dras min blick ständigt till ceremonier och symboler av olika slag. För mig har det varit en mångårig resa fylld med mängder av rituella avtryck. Även om jag personligen är avog till framför allt akademiska ritualer, så är det givetvis så att man omöjligt kan tänka sig ett samhälle utan riternas symbolspråk. En stor tomhet och kyla skulle lägra sig över samhället om alla ritualer och symboler släckts ner. De är rentav en del av det mänskliga livet.

Swedbank koncernchef Jens Henriksson har utnämnts till hedersdoktor i Lund. Foto: Duygu Getiren/TT

En tidigare bundsförvant till socialdemokratin har blivit hedersdoktor. Riter används för att stärka makthavarnas band.  

Sandström: Varför blev Swedbanks chef hedersdoktor i Lund?

Åtskillig lagstiftning låter bra i översikt men lämnar socialt och politiskt brännande detaljer till myndigheterna att fastslå i direktiv. På så sätt förskjuts i grunden politiska beslut till förvaltningsnivån, vilket skapar oklarheter och strider mot rättsstatens principer.

Under demokratins västerländska genombrott trixades det en hel del med juridiken i rädsla för den framväxande demokratin. Framför allt genom att straffrättsliga regler brukades mot fackföreningar och deras strejker och protestaktioner. Med rätta kritiserade arbetarrörelsen regler, som i stil med Munkorgsslagen och Åkarpslagen (från 1800-talets senare del) skapats för att motverka de anställdas fackliga och politiska aktioner. Men det är värt att notera att dåtidens juridiska fingerfärdighet skedde genom spel med tämligen öppna kort. Lagstiftningens antifackliga syfte stod klart.

Olof Palme ansåg MBL-lagen vara historisk. Foto: Bert Verhoeff/Anefo (CC0 1.0)

Åtskillig lagstiftning låter bra i översikt men lämnar socialt och politiskt brännande detaljer till myndigheterna.