Först blev jag helt ställd. Vad menade han?

Jag medverkade nyligen i en livesänd podd och fick frågan: ”I Mellanöstern har vi prövat demokrati och det funkade inte, varför ska man då gilla det?”

Läs även: Brinkemo: Klanintyg i ett nytt land och en ny verklighet

Prövat demokrati? Inte funkat?

Polletten trillade ner och jag insåg att personen sannolikt gav uttryck för en missuppfattning som är alltför vanlig: Ett land har prövat demokrati om det har utlyst val.

Var fjärde år går vi i Sverige till valurnorna och lägger vår röst på det parti som vi sympatiserar mest med. Eller som om några dagar, för min egen del, det parti jag hyser minst antipatier för. Genom en valsedel kan vi tillsammans bidra till att antingen avsätta eller ge sittande regering fortsatt stöd.

Själva valet är dock inte definitionen av vad demokrati är. Ett land kan ha hur många val som helst utan att vara en demokrati. Fria val är den yttersta manifestationen av den organisationsform som av Winston Churchill beskrivits som den sämsta styrelseformen – bortsett från alla andra som har prövats.

Gång efter annan får vi glädjerapporter i media om att ett land någonstans i världen äntligen ska hålla fria val. Som i rapporteringen från Zimbabwe 2018.

President Robert Mugabe hade avsatts efter att ha hängt sig kvar vid makten i 30 år. Men nu skulle fria val hållas. I radion hörde jag en entusiastisk reporter som rapporterade att folket dansade på gatorna och jublade eftersom de nu hade möjligheten att skaka av sig åratal av förtryck och orättvisor. Nu anade de friheten eftersom man haft demokratiska val.

Fyra år senare skriver Sida om landet: Människor som försvarar demokrati och mänskliga rättigheter är utsatta och får allt svårare att verka. Oppositionspolitiker utsätts för våld och övergrepp. Valfusk är vanligt och korruptionen är utbredd.

Demokrati (betyder folkstyre) bygger på en rad principer som är oerhört svåra att implementera i ett land. Först och främst en stat som bygger på lag. Det är svårt bara att få legitimitet för lagen. I Sverige infördes den första nationella lagen på 1300-talet. Det skedde utan konflikter, vilket inte är självklart.

Det krävs robusta institutioner, myndigheter som uppbärs av oväldiga tjänstemän, personer som har att göra vad lag och förordningar påbjuder och som verkställer det lagen åsyftar oavsett vad den statsanställde personligen har för uppfattningar.

Alla måste vara lika inför lagen. Den ska inte ta hänsyn till kön, livsåskådning, etnicitet, social eller ekonomisk ställning. En fungerande demokrati måste ha en stark rättsstat. Ingen får, eller ska behöva ta lagen i egna händer utan kunna lita på att det finns en verkställande makt, en tredje part som skipar rätt. Det sänker konfliktnivån i ett land när man själv och ens gelikar, grannskapet/släkten, inte själv måste agera för att uppnå rättvisa.

Demokrati bygger på transparens, öppenhet. I Sverige kallar vi det för offentlighetsprincipen. Regeringens beslutsprocesser ska dokumenteras och vara offentliga.

Detta styrelseskick innehåller också religionsfrihet, yttrande- och tryckfrihet. Var och en får tro och tycka vad den vill, organisera sig i partier och föreningar så länge den följer lagen. Journalister och forskare kan och ska både informera befolkningen och granska makten utan att behöva riskera repressalier från statens sida. För att återigen hänvisa till Winston Churchill: En demokrati är en stat där fritt meningsutbyte inte slutar med begravning.

Om en demokratisk stat fungerar rimligt väl och levererar vad den lovar uppstår ett någorlunda tillitsfullt förhållande mellan stat och invånare som i sin tur ökar tilliten mellan medborgarna. Mätningar visar att Sverige, än så länge, är ett av världens få högtillitssamhällen.

Läs även: Brinkemo: Kristendomen blev klansamhällets bane

En sådan här organisationsform är skör och kan aldrig bli perfekt. Men alternativen är sämre. Svårigheten för ett land som Zimbabwe, liksom åtskilliga länder i stora delar av världen, är den bristande tilliten till staten, ett resultat av att staten saknat förmåga att skydda befolkningen eller viljan att leverera vad den utlovat.

I stället för att identifiera sig med den nationalstat människor lever i har den primära identifikationen legat i den stora släkt som man tillhör, ofta kallad stam eller klan. Den har fyllt statens funktion. När val utlyses i sådana länder vinner oftast den stam eller klan som är störst, och tar på så sätt makten över staten. Sådana regeringar blir korrupta och gynnar bara den del av befolkningen ur vilken den är sprungen.

I ett land som Sverige fungerar det annorlunda. Man riskerar inte fängelse om man är kritisk till stat eller regering. Det innebär inte att vi är immuna mot demokratisönderfall. I 2021 års nationella SOM-undersökning finns ett avsnitt om politisk tolerans, självcensur och upplevelser av hot och otrygghet, författat av statsvetarna Thomas Pehrsson och Sten Widmalm. I det beskrivs hur den svenska demokratin visar tecken på att ”ätas upp inifrån.”

I undersökningar fann de en utbredd intolerans mot ogillade grupper i samhället, att en stor andel svenskar hävdar att grundläggande fri- och rättigheter mest är till för dem som har samma politiska åsikter som en själv. Dessutom fann de en utbredd självcensur bland svenska medborgare, sannolikt sprungen ut erfarenheten av att ha blivit bemött med intolerans – och skrämd till tystnad.

Forskarna var närmast chockade över resultaten eftersom verklig demokrati innebär tolerans också mot dem man inte alls håller med. Demokrati ÄR pluralism av åsikter, öppna samtal om intressekonflikter och allvarliga samhällsproblem. Utan pluralism blir samhället auktoritärt.

Vi som är uppvuxna i en demokrati tenderar att ta den för given. Vi måste förstå vad demokrati är och på vilka grunder vår frihet vilar.

För att citera de båda forskarna:

Endast genom att stå upp för våra meningsmotståndares legitima rätt att uttrycka sina åsikter och att vi själva vågar ge uttryck för vad vi anser i olika politiska frågor, kan vi försvara demokratin.

Läs även: Brinkemo: Kunskapen om klaner är ett paradigmskifte

På söndag är det val. Använd din demokratiska rätt att rösta.

Men minns att demokrati är mer än val.