Facebook noscript imageBrinkemo: Sverige kan lära av Israel i kampen mot våldsbrotten
Per Brinkemo
Krönikörer
Brinkemo: Sverige kan lära av Israel i kampen mot våldsbrotten
Israelisk polis hårdsatsar mot våldsbrottsligheten i den arabiska sektorn. Foto: Karl Gabor / MathKnight (CC BY 4.0)
Israelisk polis hårdsatsar mot våldsbrottsligheten i den arabiska sektorn. Foto: Karl Gabor / MathKnight (CC BY 4.0)

Sverige och Israel är mycket olika. Men problemet med våldsbrott där främst minoriteter är både offer och förövare är gemensamt. Liksom att minoriteternas förtroende för polisen är avgörande, skriver Per Brinkemo.

Det var det enskilt största tillslaget i Israels historia.

Den 8 november förra året slog inte mindre än 1 000 poliser till mot illegala vapenhandlare på 25 olika platser i landet i vad som kallades ”Operation Ocean”.

Polisen grep 65 misstänkta och beslagtog 40 gevär, 13 pistoler, två maskingevär och två sprängämnen kopplade till en mobiltelefon.

Operationen genomfördes som ett resultat av att polisen i augusti 2020 lyckats värva en före detta gängkriminell som under ett år agerat mullvad. Under denna tid hade operatören själv gjort 48 olika vapeninköp: 25 AR15-gevär, en MAG-kulspruta, sju gevär av Kalasjnikov-typ och 13 högkvalitativa pistoler.

Precis som Sverige har Israel stora bekymmer med illegala vapen. Medan vapen som används i Sverige primärt kommer från Balkan smugglas de flesta över gränsen till Israel från de krigsdrabbade länderna Syrien och Irak.

Precis som Sverige plågas av våldsbrottslighet, primärt med människor med rötterna i andra länder som gärningsmän och offer, ser Israel samma utveckling men med den arabiska minoritetsgruppen i fokus.

Precis som Sverige har Israel allt större problem med blodsfejder, utpressning, välfärdsfusk och organiserad brottslighet.

Lika lite som i Sverige är det majoritetsbefolkningen som i första hand drabbas.

Precis som i Sverige har Israel haft svårt att förstå utvecklingen och har därför inte kommit till rätta med problematiken.

Till skillnad från Sverige tar nu Israel krafttag mot kriminaliteten.

Läs även: Brinkemo: Blodshämnden är en urkraft

Mordet i Linköpingsförorten Skäggetorp den 29 december förra året innebar att antalet dödsskjutningar från rekordåret 2020 tangerades – 44 personer sköts till döds under 2021.

Det är en förfärlig siffra.

På senare år har Sverige, trots generellt lägre brottslighet, sett ökad grov våldskriminalitet. Förklaringen är allt fler konflikter bland kriminella förortsgäng och den sedan ett drygt år uppmärksammade klankriminaliteten.

Detta är en utveckling som vi i flera avseenden delar med Israel. Den israeliska situationen är påfallande lik den svenska, om än värre.

När en 51-årig man sköts ihjäl i staden Umm al-Fahm den sista dagen av 2021 slogs ett nytt rekord. Under föregående kalenderår mördades 126 personer ur den arabiska minoriteten i landet, som utgör cirka 20 procent av Israels 9,2 miljoner invånare.

Våldsutvecklingen oroar precis som i Sverige allt fler. Arabiska israeler kritiserar polisen, som de menar har misslyckats med att slå ner på mäktiga kriminella organisationer och allt för länge ignorerat det ökande våldet, som i huvudsak består av familjefejder, maffiakrig och våld mot kvinnor.

I en rapport som det israeliska parlamentet Knesset initierat framkommer att de som bor i en arabisk ort löper 30 gånger större risk att bli offer för vapenbrott än de som bor i judiska områden.

Mellan 2017 och 2020 skadades 10 891 personer av skjutvapen och av dem var 84 procent arabiska invånare, 12 procent judiska israeler och de återstående 4 procenten araber utan boplats i Israel.

Dagen efter ”Operation Ocean” gjorde polischefen för Israels norra polisdistrikt, Shimon Lavi, ett uttalande om vad den syftade till.

– Vi utkämpar ett krig för att skydda det dagliga livet för alla medborgare i detta land. Det är ett krig mot intrång av kriminella element som försöker och har lyckats lägga vantarna på offentliga medel. Och det är ett krig mot utpressning av företagare.

Han varnade för att kriminella organisationer i den arabiska sektorn försöker få inflytande i den israeliska ekonomin och att det i värsta fall kan leda till att maffior samlar på sig enorma summor pengar – och att de på så vis riskerar att bli allt starkare om de inte stoppas nu.

Den stora andelen av laglydiga inom den arabiska minoriteten är mer än trötta på våldet. Det är främst de som riskerar att drabbas och som får sina affärsverksamheter påverkade. Oron för våldet har skapat osäkerhet på gator och torg och många vågar inte gå ut efter mörkrets inbrott. Situationen har lett till att de många arabiska israeler som tidigare visat förakt och misstro mot polisen nu ber den vara mer aktiv och ta i med hårdhandskarna.

Den israeliska staten har börjat inse situationens allvar, kanske för att, precis som i Sverige, våldet och hoten kommit allt närmare och har drabbat fler ur majoritetsbefolkningen. Judiska affärsidkare har utsatts för utpressning och krav från kriminella att betala för beskydd.

Läs även: Åberg: De förebyggande insatsernas olidliga lätthet

I november förra året avsatte den israeliska regeringen 88 miljarder kronor för en femårig satsning på investeringar i den arabiska sektorn inom utbildning, sport, infrastruktur, välfärd och bostäder. Parallellt med detta ekonomiska anslag har polisen fått i uppdrag att på allvar ta itu med brottsligheten i den arabiska sektorn. Sedan den 17 oktober pågår en polisiär nödoperation där ovan nämnda ”Operation Ocean” ingår. Operationen leds av polisen men involverar alla brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och skattemyndigheten.

Fördelen som Israel har framför Sverige är att polisen har större befogenheter. Och inte minst – den är större. Medan Sverige har drygt 21 000 poliser på 10,4 miljoner invånare har den israeliska drygt 32 000 på 9,2 miljoner invånare.

En annan väsentlig skillnad är ländernas storlek. Sverige är drygt 20 gånger större än Israel. Så Israels 32 000 poliser är inte bara fler, de har en 20 gånger mindre yta att patrullera, vilket märks när man besöker landet – man ser poliser överallt.

Det lär spela roll.

Den arabiska minoritetens förändrade attityd till polisen, där den inte ses som ett hot utan som ett skydd och en garant för lag och ordning, kan förhoppningsvis stärka insikten om rättsstatens betydelse. Bara genom utvidgad tillit, utsträckt från den egna gruppen till ”den andre”, förenad under en gemensam lag och tilltro till rättsvårdande myndigheter, kan olika grupper fogas samman under ett större ”vi.” Bara så kan den tystnadskultur som finns i båda Israel och Sverige brytas bland minoritetsgrupper.

Det sorgliga är att uppenbart farliga samhällstendenser inte kvävs i sin linda, utan i stället i det längsta förnekas.

Läs även: ADHD och gängkriminalitet hänger ihop

I Sverige har våldet, hederskulturen, klanstrukturer, välfärdsfusk, beskyddarverksamhet, tystnadskulturen och segregationen spelats ner eller förnekats. Tydligen i viss mån också i Israel.

Antagligen för att problemen berör minoritetsgrupper.

Men bryr man sig på riktigt om alla människors lika värde, agerar man oavsett vem som är offer och vem som är förövare.

Omsatt i praktiken betyder det att Sverige borde lära av Israels exempel: Ta problemet på allvar, intensifiera arbetet för att öka antalet poliser, och utöka deras befogenheter.

Per Brinkemo

Per Brinkemo är kolumnist i Bulletin. Han har en examen i religionsvetenskap och har jobbat som journalist för både tidningar och tv, t ex Uppdrag Granskning. Under fyra år var han projektledare i en somalisk förening i Rosengård. Han är också föreläsare och författare, och har bland annat skrivit om klansamhällen i de båda böckerna "Mellan klan och stat" och "Klanen".