KRÖNIKA. På en pressträff häromdagen sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att jobben är på väg tillbaka (SvD 3/8).

Men att den ledande politikern för svensk arbetsmarknad låter som en slags optimistkonsult är oroande. Man kan inte få fram jobb och löner via positivt tänkande eller att skicka ut hoppfulla önskningar till universum.

Just nu är cirka 591 000 svenskar arbetslösa och 184 000 har varit så i mer än ett halvår, enligt SCB (29/7). Och allra värst är det för de många utrikes födda, varav många har låg utbildning och bristande erfarenheter, språkkunskaper och nätverk.

Nordmark jublade över att många företag nu vill anställa och att antalet varsel nu minskar. Jippi jippi jippi liksom.

Men finns den personal som de längtande arbetsgivarna behöver? Nja. Få har behov av analfabeter eller personer som inte ens har klarat av gymnasiet eller aldrig haft ett jobb. Det som behövs på svensk arbetsmarknad är välutbildade kockar, plåtslagare, undersköterskor eller ingenjörer.

Enligt SCB hade 40 procent av de utrikes födda arbetslösa enbart förgymnasial utbildning 2020, vilket kan jämföras med 17,3 procent av inrikes födda.

Bland personer från Somalia och Afghanistan har drygt 60 procent en förgymnasial utbildning som högsta utbildning och bland personer från Eritrea har hälften en förgymnasial utbildning, skrev SCB 2019 (13/11 -19).

Allt fler blir arbetslösa länge; kurvorna vänder uppåt. I juni var det skrämmande 44,9 procent som varit arbetslösa i mer än ett år, enligt Arbetsförmedlingen. I maj hade 80 procent av dem dessutom svag konkurrensförmåga, det vill säga saknade gymnasieutbildning eller var födda utanför Europa.

”Det handlar om personer som inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar och det handlar väldigt mycket om dem som kom till Sverige under flyktingkrisen”, förklarade Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen för DN (1/5).

Arbetslösheten är mycket riktigt superhög – 28-30 procent – bland personer födda i Afrika och Asien, vilket är de världsdelar som många asylmigranter och anhöriginvandrare kommer ifrån.

Det kan dröja galet länge innan de kommer i jobb. Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi vid Handelns Forskningsinstitut, har i sin forskning funnit att det dröjer 17 år innan 40 procent – inte ens hälften – av asylinvandrare från Afrika och Asien uppnår en försörjningsgrad som motsvarar en normal ingångslön på runt 20 000 i månaden (29/4).

SCB och Arbetsförmedlingen räknar lite olika, så siffrorna kan skilja sig åt. Men ljusa är de inte.

Det vill säga… även om Eva Nordmark (S) vill påskina att det finns en massa jobb betyder inte det att de arbetslösa kan få dem. Kanske läser hon inte statistiken. Eller så är det för jobbigt att se verkligheten att hon hellre lattjar omkring i lallaland.

Också finansminister Magdalena Andersson (S) försöker få situationen att se ljus ut. När hon presenterade vårändringsbudgeten 2021 berättade hon att regeringen ser ljust på möjligheterna att få människor i arbete. De siffror hon skröt om rörde sysselsättning, men det räcker med att ha jobbat en timme under en vecka för att räknas som sysselsatt.

Ja, hela regeringen tycks blunda för realiteter. Pandemin är dessutom ännu inte över. Cementkrisen, som kan leda till varsel, arbetslöshet och tapp i både BNP och skatteintäkter, tycks leda till några sammanträden men för få rynkade pannor.

Lösningarna är många och självklara. Utbilda fler inom bristyrken. Ställ högre krav på den som får bidrag. Språkkrav. Och stoppa fortsatt invandring.

Så ser arbetsmarknaden verkligen ljus ut? Nordmark kanske menar att vi som har jobb måste ställa klockan tidigare och arbeta längre på kvällarna i lampans sken. För vi lär få försörja många fler. Många, många fler. Många, många, många fler.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman

Läs gärna även:

Rödgröna vill dölja nyanländas arbetslöshet

Oroande att regeringen vilseleder om invandrarnas arbetslöshet