Regeringen leker kurragömma med invandrare som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. De göms undan i diverse låtsasjobb som extratjänster eller kanske till och med på Samhall. Vem vinner på den förrädiska leken?
KRÖNIKA. Häromveckan beslutade regeringen att det ska bli tydligare att de som får insatser via Samhall verkligen ska ha en funktionsnedsättning.
Tidigare skulle skyddat arbete erbjudas personer vars arbetsförmåga är så nedsatt att de ”inte kan få något annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser”, enligt förordningen. Framöver ska det förtydligas att detta ska vara ”till följd av en funktionsnedsättning”.
Förändringen må tyckas byråkratisk men spelar stor roll, då Samhall verkar ha blivit ett av regeringens alla skrymslen för att gömma undan nyanlända som inte kan få jobb med lön.
För något år sedan började Liberalerna uppmärksamma att Samhalls målgrupp hade förändrats. En rapport från riksdagens utredningstjänst visade att mer än hälften av de anställda var födda utanför Sverige. Det var inte längre bara personer med funktionsnedsättning som fick stöd, utan också ofta ”nyanlända som inte behärskar det svenska språket”, skrev Gulan Avci och Bengt Eliasson från Liberalerna i Expressen (17/12 -19).
Även Statskontoret konstaterade i en genomgång 2017 att personer med rörelsenedsättning anvisas i lägre utsträckning samt att andelen utrikesfödda ökat (24/4 -17).
En utredning framhöll redan 2012 att anledningen att utrikes födda var så hög bland anvisade till Samhall kunde vara bristande svenskkunskaper. Det ifrågasattes huruvida anvisningarna alltid hade sin grund i en funktionsnedsättning.
”Personer med funktionsnedsättning som trängts bort från arbetsmarknaden, medan personer som är nyanlända låsts in i kraftigt subventionerade jobb”, skrev Avci nu i april (Expressen 14/4).
Efter att ha pressat regeringen i ”tuffa förhandlingar” (det vill säga att de rödgröna kämpade emot) fick L äntligen igenom förändringar så att det ska vara tydligt att Samhall jobbar med funktionsnedsatta.
Bra!
Men att regeringen gör sitt bästa för att dölja konsekvenserna av den omfattande migrationen är inte superbra för samhällsekonomin. Miljarderna rullar iväg. Skattebetalarna tvingas pytsa in. Skolan, vården och omsorgen måste ofrånkomligen maka på sig. Det statliga bidraget till Samhall har exempelvis stigit från 4,4 till 6,6 miljarder kronor de senaste åren.
Det är helt obegripligt hur våra politiker fortsätter vägra ställa tydliga krav på invandrare som inte har jobb.
Ett annat exempel på misslyckad arbetsmarknadspolitik är extratjänsterna, som regeringen envisas med att stötta. Senast häromdagen meddelade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) stolt att 448 miljoner extra ska gå till bland annat extratjänster.
Men floppen verkar vara ett sätt att putta folk från en graf till en annan i statistiken i stället för att se till att de får arbete med lön på lång sikt.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting hade endast sex procent arbete utan stöd tre månader efter att tjänsten avslutats (2015-2018). De flesta gick i stället vidare till annan subventionerad sysselsättning.
En ny rapport från riksdagens utredningstjänst som följde upp dem som haft extratjänst 2016-2019 fann även den att blott 6 procent gick vidare till ett arbete utan stöd. Kostnaden beräknades till 7 miljoner per jobb. Kostnaden totalt 2021–2024 är 10,4 miljarder kronor.
Läs mer: Oroande att regeringen vilseleder om invandrarnas arbetslöshet.
För kommunerna är det där med extratjänster toppen, för då flyttas kostnader för ekonomiskt bistånd till staten. Svenskt Näringsliv reagerade för ett par år sedan på hur Malmö försökte rekrytera 500 personer men varken hade arbetsuppgifter eller arbetsplats till dem, så mer än hundra personer satt hemma ”utan aktivitet men med full avtalsenlig lön betald av skattepengar” (Kvällsposten 10/1 -19).
”I en debatt i Gävle kommunfullmäktige menar ansvarigt kommunalråd (S) att extratjänster används för att skicka över notan för kommunalt försörjningsstöd till skattebetalarna”, berättade Lars Beckman (M) i en riksdagsdebatt.
Bra för kommunerna i stunden alltså, men uselt för Sverige i längden.
Det är helt obegripligt hur våra politiker fortsätter vägra ställa tydliga krav på invandrare som inte har jobb. Man erbjuder utbildning, men kräver inte att folk pluggar. Man erbjuder bidrag, men sätter inga tak. Man säger välkommen, och låter andra betala kalaset.
De uppblåsta ballongerna ligger rynkiga kvar när luften har gått ur dem.
Läs mer: S låter MP styrka Sverige i diket i migrationsfrågan
TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör i Bulletin
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.
