En dansk lärare tvingas ha hemlig adress sedan hon sagt att hon ville visa Muhammedteckningarna i sin undervisning. Nu vill en politisk majoritet i Danmark ta fram riktlinjer för att visa teckningarna i skolan, men lärarna gör tummen ner.
I Sverige tog debatten om Lars Vilks rondellhund en ny vändning på fredagen sedan chefen för Moderna Museet i Malmö, Gitte Ørskou, nekat teckningarna en plats på museet.
”Det är bortom allt tvivel att teckningarna görs som en medveten provokation med avsikt att skapa spektakel i en tid som var och är starkt präglad av xenofobi och islamofobi”, skriver hon i en debattartikel i Sydsvenskan.
Läs även: Lars Vilks – en minnesteckning
I Danmark finns en liknande diskussion om Mohammedteckningarna som publicerades i Jyllands-Posten 2005. Debatten aktualiserades för ett år sedan då den franska historieläraren Samuel Paty halshöggs i en förort till Paris efter att ha visat sina elever karikatyrer av den islamske profeten Muhammed från satirtidningen Charlie Hebdo.
Lärare hotades på Facebook
På Facebook skrev en lärare på en yrkeshögskola i Köpenhamn att hon tänkte visa bilderna när hon undervisade.
– Jag var rädd för att det skulle begränsa mina och mina kollegors möjligheter att undervisa i det vi tycker är relevant, av rädsla för att kunna gå samma öde till mötes, säger hon till DR, som ger henne det fingerade namnet Charlotte.
Någon stor nät-debattör hade hon inte varit innan dess. Det hade bara gått några år sedan hon upprättade en profil på Facebook för att de behövdes i ett jobbsammanhang.
Men den här lördagförmiddagen gjorde hon ett undantag och skrev ett inlägg: ”Framöver kommer Muhammedteckningarna ingå som en del av min undervisning. Jag uppmanar andra lärare att undervisa i detsamma av respekt för vår modiga kollega i Paris och för att säkra grunden för vårt arbete: yttrandefrihet”.
Läs även: Per Gudmundson: Lars Vilks drog ner byxorna på oss alla
Tillsammans med texten lade hon ut de 12 bilder från Jyllands-Posten som för 15 år sedan skapat en av Danmarks största utrikespolitiska kriser någonsin.
Efter ett par timmar kom de första negativa kommentarerna. En person hoppades ”höra dåliga nyheter om dig”. I andra hot nämndes hennes familj.
– Det var som en storm av skällsord, och så började hoten komma tillsammans med en massa delningar. Även i utländska grupper, säger hon.
Charlotte anmälde de grövsta kommentarerna till polisen, som bad henne radera inlägget. De sade också att hon skulle ta olika vägar till och från jobbet, att hon skulle få hemlig adress, samt att det nog var bättre om hon i allmänhet förde en anonym tillvaro. Idag har hon kontakt med den danska underrättelsetjänsten.
Dansk Folkeparti vill ha tvingande lag
Många politiker reagerade på händelsen. Dansk Folkeparti – vars syfte blivit mer oklart sedan de danska socialdemokraterna tagit över stora delar av dess migrationspolitik – gick ut och sade att lärare borde tvingas visa Muhammedteckningarna för sina elever.
– En av vår tids stora utmaningar är hoten från islamismen. Våra frihetliga rättigheter som vi har byggt upp under många år är satta under press, sade Martin Henriksen, som sitter i partiets styrelse, till DR i mars.
Dansk Folkeparti får medhåll av det högernationalistiska Nye Borgerlige. Landets övriga tre borgerliga partier vill dock inte gå lika långt. I stället lade det blåa blocket fram ett förslag tidigare i år om att låta staten ta fram undervisningsmaterial om Muhammedteckningarna som finns tillgängligt online.
Läs även: Inna Chevchenko: Humor med livet som insats
De vill också att den så kallade Muhammedkrisen ska ingå i Danmarks historiekanon, en lista med ämnen som är obligatoriska i grundskolans historieundervisning. Men beslutet att visa de omtvistade teckningarna överlåts åt den enskilde läraren.
Ett liknande förslag klubbades nyligen av det vänsterlutande Socialistisk Folkeparti. Därmed torde det finnas en majoritet i Folketinget för att staten ska ta fram undervisningsmaterial om teckningarna. Men fackförbunden som representerar danska lärare säger nej både till en tvingande lag och till förslaget om att låta staten hjälpa lärarna genom att ta fram undervisningsmaterial.
– Jag tycker man lämnar lärarna i sticket och gör dem en björntjänst med det här förslaget. Det saknar helt enkelt logik, säger Gordon Ørskov Madsen, ordförande för Danmarks Lärarförening, till folkeskolen.dk.
– Det betyder ju att när materialet väl är utarbetat så är det läraren själv som ska fatta beslutet om huruvida man vill använda det eller inte. Och då blir det väldigt tydligt att några lärare väljer att använda det, och att några väljer att låta bli.
Elev blev upprörd
Anna Heebøll på Tornbreggymnasiet i Odense är en av de danska lärare som valt att visa en Muhammedteckning i klassrummet. Efter att en elev reagerat kraftigt och krävt att bilden togs bort använder hon den inte längre.
– Jag blev ganska överraskad av hans reaktion så det slutade bara med att jag bad om ursäkt. Jag undervisar ju inte för att kränka någon, säger hon till DR.
Nu säger hon att hon inte skulle använda teckningarna igen, såvida de inte var helt centrala för undervisningen. Hon tillägger att hon då skulle ta avstånd från själva teckningarna, som hon tycker är onödigt provokativa, men inte från deras betydelse i Danmarks moderna historia.
Ett politiskt tvång om att visa dem tror hon skulle skapa otrygghet bland hennes lärarkollegor. Och det är just lärarnas trygghet som fått flera partier att inte vilja lagstifta om undervisningen.
Däremot så meddelade Danmarks inrikesminister Kaare Dybvad Bek i somras att den socialdemokratiska regeringen kommer att prioritera frågan om värderingar i integrationsarbetet, och nämnde synen på yttrandefrihet och Muhammedteckningarna som en sådan fråga.
Läs även: Danmarks bostadsminister om parallellsamhällen
Tidigare politiska avtal på området har byggt på ”hårda” data om saker som etnisk bakgrund, inkomst, kriminalitet och sysselsättning i olika bostadsområden. Nu är det dags att diskutera de värderingspolitiska frågorna, säger han till danska Altinget.
– Jag tror att nästa kapitel skrivs i diskussionen om vilka värderingar vi har. Kan man ha simhallar där det bara är kvinnor som får bada? Kan man servera fläsk på ställen där det kan finnas någon som inte gillar det? Det är några av de frågor som kommer att lyftas fram under nästa period, säger han.
