Det brittiska public service-bolaget BBC har hamnat i blåsväder efter en rad skandaler där de bland annat fulklippt ett tal från Donald Trump. Opinionsbildaren och författaren Brendan O’Neill tror att skandalerna kommer att leda till att debatten om BBC:s existensberättigande tätnar, och att en kampanj för att avfinansiera BBC kommer växa. – Jag tror att den kommer att få momentum och bli mer populär, säger han till Bulletin.
BBC, Storbritanniens public service, genomgår en kris. Bolaget har bland annat avslöjats med att ha redigerat ett klipp från ett tal av Donald Trump den 6 januari 2021 så att det framstod som att han uppmanade till Kapitoliumkravallerna. Detta i ett avsnitt av teveprogrammet Panorama som sändes en vecka före det amerikanska valet i fjol.
Sedan det kommit fram har Donald Trump hotat med att stämma BBC på flera miljarder kronor.
Läs även: BBC förfalskade Donald Trumps tal så att han verkade uppmana till kravaller
Utöver förfalskningen av Trump-talet har ett läckt interndokument även gjort gällande att BBC avstått från att rapportera om kritiska perspektiv i transfrågan samt att BBC Arabic har gett stor vikt åt och ”pushat” terrorgruppen Hamas påståenden medan man förminskat israeliskt lidande gällande kriget i Gaza. Något som den brittiska tidningen The Telegraph har rapporterat.
The Telegraph har även rapporterat att BBC-ledningen ignorerat två interna varningar om problemen med partisk rapportering gällande Gaza-kriget.
Läs även: BBC ignorerade två varningar om Gaza-partiskhet
”Enorm skandal”
I kölvattnet av skandalerna har BBC:s generaldirektör Tim Davie och nyhetschefen Deborah Turness lämnat sina poster.
Den brittiske författaren, opinionsbildaren och kolumnisten Brendan O’Neill – som bland annat skriver för publikationerna Spiked och The Spectator – beskriver det hela som en stor skandal.
– Det här är en enorm skandal. Jag tror att det definitivt är den värsta skandalen som någonsin drabbat BBC, och BBC har drabbats av många stora skandaler de senaste åren, säger Brendan O’Neill till Bulletin.
Vidare tycker han att det som framkommit bekräftar att BBC har ”korrumperats av ideologi”. Han säger att det började som ett public service-bolag som hängav sig åt neutralitet, opartiskhet och att berätta sanningen, men inte längre är det.
– De verkar ha övergett alla dessa principer och har nu tillåtit sig själva att bli ett politiskt vapen för en viss del av samhället.
O’Neill beskriver denna del som den ”centristiska” sektionen av samhället och delar av vänstern.
– Den antipopulistiska falangen av det politiska etablissemanget, det är vad BBC nu representerar. De representerar inte allmänheten alls, de representerar eliten och jag tycker verkligen att det är ett problem.
Omröstningar ”förvirrade etablissemanget”
Brendan O’Neill tror att utvecklingen åt det hållet har pågått under lång tid och påpekar att flera public service-bolag runt om i Europa verkar genomgå samma kris vad gäller trovärdighet och anklagelser om att vara partiska.
Han anser att public service-bolagen i synnerhet har hamnat ur led under vad han kallar för ”den populistiska eran”, när allmänheten gjorde saker som de ansåg att de inte borde ha gjort.
– Som att rösta på Brexit 2016 eller rösta på Sverigedemokraterna eller rösta på Meloni (Italiens premiärminister), eller när man röstade för Trump två gånger om.
– Alla de här sakerna förvirrade etablissemanget. Den kulturella eliten kunde inte förstå varför allmänheten betedde sig så här, varför de avvisade mainstream-politiken, varför de chansade på populistiska partier.
I vissa fall menar han att tonen även varit hatisk.
– Under Brexit-åren kallade många av oss BBC för ”Brexit Bashing Company” (ungefär ”Slå-på-Brexit-bolaget”). De var så öppet anti-Brexit.
”Institutionella” problem
Brendan O’Neill tror att den senaste tidens skandaler har fått den brittiska allmänhetens förtroende för BBC att rasa och att det kommer bli svårt för public service-bolaget att bygga upp det igen.
Vidare tror han att skandalerna kommer att leda till en ommöblering hos BBC. Men han tvivlar på att det kommer att lösa problemen. Han hoppas på att de kommer ta in någon i ledningen som är mindre woke och mer öppensinnig, men tror inte heller att det är en heltäckande lösning.
– Jag tror att [problemen] är mycket mer institutionella, säger han.
Kampanj för avfinansiering
Debatten om BBC:s existensberättigande och hur public service-bolaget finansieras via en licensavgift (likt den tidigare tv-licensen i Sverige) tror O’Neill kommer att intensifieras och bli allt mer utbredd bland högt uppsatta politiker i kölvattnet av skandalerna.
Bland annat tror han att frågan allt oftare kommer att lyftas varför inte var och en får lov att betala eller inte betala för BBC som i fallet med en vanlig streamingplattform, exempelvis Netflix.
– Det har funnits en kampanj för att avfinansiera BBC under en ganska lång tid. Det har framför allt varit en kampanj från högern. Högertyckare, speciellt på internet, har varit väldigt måna om att avfinansiera BBC. Med vilket de menar att ta bort tv-licensen och sluta tvinga folk att betala för BBC.
– Jag tror att den kommer att få momentum och bli mer populär, säger han och hänvisar till att Storbritanniens tidigare premiärminister Liz Truss är en av dem som anslutit sig till det lägret.
