I Danmark har både socialdemokratiska och borgerliga regeringar tillsatt utredningar för att undersöka fenomenet islamiska skilsmässor, som innebär upplösandet av ett äktenskap som ingåtts enligt sharia.

Nyligen förbjöds danska imamer att utfärda skilsmässokontrakt där kvinnor avsäger sig rättigheter som vårdnaden av sina barn. Och på Köpenhamns universitet pågår ett pilotprojekt för att ta fram metoder för att hjälpa kvinnor som lämnat islamiska äktenskap.

Läs även: Klanernas hot får kvinnor att fastna i islamiska äktenskap

I Sverige finns inga liknande initiativ. På Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld i Linköping bekräftar man att fenomenet förekommer, men säger att man inte kan svara på detaljerade frågor. “Det är bra att problemet lyfts”, skriver presstalesperson Anna Momcilovic i en mejlad kommentar.

På GAPF (Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime) får man varje år kontakt med ungefär tio personer, varav de flesta är kvinnor, som inte kunnat få en islamisk skilsmässa godkänd av sin partner eller partnerns familj, men mörkertalet tros vara högre.

“Det vi känner till är att kvinnor och män får rådet att vända sig till en imam i syfte att få igenom en skilsmässa enligt islamiska regler när familjerna inte ger sitt godkännande att individen skiljer sig”, skriver presstalesperson Hampus Gill.

Kvinnor krävs på bevis

För nio år sedan genomförde Aje Carlbom, socialantropolog och biträdande professor vid Malmö universitet, en pilotstudie hos islamiska familjerådgivare i Malmö för att undersöka fenomenet. Hit vänder sig muslimska par för att upprätta islamiska äktenskapskontrakt.

– Det kan röra hur stor hemgiften är, eller om kvinnor har några särskilda krav på att de vill studera, arbeta eller slippa flytta till svärföräldrar. Det kan vara lite olika saker, säger Aje Carlbom.

Grundregeln är att det är mannen som upplöser kontraktet om det blir aktuellt med en skilsmässa. Mannens rätt till skilsmässa kallas för “talaq” och kan genomföras genom att han bara säger ordet tre gånger.

Läs även: Omhändertas barn till invandrare i onödan?

När kvinnor vill skilja sig kallas det för “khula” och innebär en betydligt mer komplicerad process. Det kan handla om att hon utsatts för misshandel eller att mannen har brustit i sin försörjningsplikt, och det kan krävas vittnen.

– Hon måste ta det till en islamisk domare, en så kallad qadi, vid en islamisk domstol. Men det finns ju inga sådana här domstolar i Sverige, så då går man till de här islamiska familjerådgivarna som finns på lite olika ställen. Men de är ju inte domare så deras utlåtanden har ingen större auktoritet.

Många islamiska familjerådgivare, som ofta finns i moskéer men även kan vara privatpraktiserande, undviker dessutom skilsmässor eftersom de är konfliktfyllda.

Många fall i Malmö

Medan Aje Carlbom genomförde studien träffade han en islamisk domare från staden Saida i Libanon som var på besök i Skåne.

– Hans problem var att många från Malmö åkte ner till den domstolen för att reglera sina skilsmässor juridiskt. Det var ett problem eftersom han inte visste någonting om de här människorna. Han hade inte vigt dem.

– Han sade: “Det här är ett problem för mig, att det kommer så många okända personer som jag måste hantera”. Så han var i Öresundregionen för att försöka hitta en lösning på det här, vilket de inte har gjort ännu.

Kvinnorna som vägras en skilsmässa kan hamna i utsatta situationer.

– De kan inte gifta om sig för då blir de lätt anklagade för månggifte av andra muslimer. De kan inte åka till hemländerna och hälsa på släktingar för då kan de bli kvarhållna om mannen meddelar en islamisk domstol. “Haltande äktenskap” är ett problem.

Efterlyser mer kunskap

Någon enkel lösning på problemet kan han inte se. Att inrätta islamiska domstolar skulle möjligtvis hjälpa kvinnorna att få sina skilsmässor, men skulle vara ett politiskt omöjligt projekt.

Att hitta lösningar försvåras dessutom av att kunskapsläget i Sverige är begränsat. För snart 15 år sedan lyfte riksdagsledamoten Luciano Astudillo (S) frågan i en interpellation till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Sedan dess har det varit tyst från politiskt håll.

När jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) den 15 september skämtade i riksdagen om att hon tillhör “en fantastisk klan” kan det möjligtvis ses som ett tecken på bristande kunskap. Kvinnor och män som är ingifta i en klan löper nämligen särskilt stor risk att drabbas av repressalier när de försöker skilja sig, enligt islamforskaren Jesper Petersen vid Köpenhamns universitet.

Märta Stenevi vill inte kommentera vad som görs i Sverige för att hjälpa kvinnor som nekas islamiska skilsmässor.

Läs även: GAPF: Allt fler unga flickor förs bort från Sverige

Aje Carlbom hoppas att man i Sverige i likhet med Danmark kommer att undersöka fenomenet.

– Jag skulle gärna ha gjort det men jag har inte lyckats få finansiering för sådan här forskning. Det här är något som jag tycker både forskare och journalister borde titta mer på, säger han.

Läs även: Carolin Dahlman: Ingen kvinna ska tvingas vara fru