Hej Johan!

Jag skriver till dig eftersom jag behöver vägledning och råd i min arbetssituation.

Idag jobbar jag på en väldigt eftertraktad arbetsplats, framför allt för studenter. Detta är min första anställning efter mina universitetsstudier som är på masternivå.

Jag har länge velat jobba här eftersom jag tyckte att de är i framkant, innovativa och följer utvecklingen inom jämställdhet och hållbarhet. Men, när jag väl började jobba här så förändrades min bild av företaget. Cheferna är ganska unga (på min avdelning), de flesta har ingen akademisk bakgrund och av de som har det är det sällan inom relevant område.

Kulturen är att cheferna backar varandra och att man på något sätt mörkar deras fel och brister. Det har kommit till min kännedom att det finns chefer (även högre upp) som har flera interna anmälningar från sina egna anställda och i ett fall har det skett en polisanmälan. Dessa chefer jobbar kvar och bilden som visas utåt till anställda är att inget händer. Nu till mitt dilemma, vad ska jag göra?

Läs även: Fråga Johan: Det känns som om vi mister vår son

Jag är medveten om att jag befinner mig längst ner i hierarkin och kan inte ändra på något, det är bortom min “position”. Däremot hade jag mer än gärna velat jobba med just att driva sånt här förändringsarbete eftersom det ligger i linje med det jag studerat och hoppas på att få jobba med i framtiden. Det jobbet jag har idag är jag intellektuellt och akademisk överkvalificerad för, men valde ändå att börja här då jag såg det som en trygghet och en väg in i företaget. Jag känner mig ärligt talat varken trygg i min anställning eller trygg i miljön. Chefen har sista ordet, inte mycket till förståelse och har skapat en känsla av att man ska vara väldigt aktsam. Mål har satts som är omöjliga att nå för mig och även de som har jobbat här en längre tid.

Hur ska jag hantera min vardag och hur går jag vidare från detta? Ska jag stanna kvar och hoppas att jag får en ny anställning i en annan del inom företaget trots att min bild av företaget har förändrats eller ska jag bara söka annat? Slutligen så undrar jag om detta är något som är brukar förekomma inom större bolag.

Tack!

Jiyan

Hej Jiyan,

Tråkigt att starten på ditt nya arbetsliv som akademiker börjar med en besvikelse.

Låter lite klyschigt kanske men jag tycker du ska se det här som en utmaning. Du står inför en svårighet och har möjlighet att växa och lära dig mycket. Både om dig själv och hur organisationer fungerar. Du framstår inte som en snöflinga för mig.

Företag som bygger upp en grandios självbild som inte stämmer med verkligheten kan man inte lita på. Det är ett tecken på att företaget har brister i sin identitet och självförtroende. Även om många sådana organisationer kan vara framgångsrika på ytan så är de fuskbyggen som förr eller senare kraschar – förhåll dig till dem som om du blir uppvaktad av en skrytsam, överklädd typ som luktar för mycket parfym. Håll avstånd och lita på din bullshit-o-meter.

Jag har berört det här flera gånger tidigare. Sunda företag marknadsför sig sakligt och enkelt utan rundhänta löften om sådant som de vet attraherar unga människor. När min dotter skulle välja skola frågade vi runt och valde den enda skolan som inte matade oss med självupptagna programförklaringar utan istället frågade oss vem hon var och vad hon behövde. Det visade sig vara ett klokt val. Hon utvecklades som person och gick från medelmåttiga till jättefina betyg.

Läs även: Fråga Johan: En chef som flyr ansvar ska inte vara chef

Jag förstår att det kan ta emot att bestämma sig för att gå vidare. Men jag tycker du skall göra ett litet test. Gå uppåt i organisationen och berätta för den som är ytterst ansvarig för den del av organisationen du jobbar på. Det kanske är en divisions- eller affärsområdeschef. Skriv ett artigt mail och be att få en fika eller ett samtal. Berätta att du motvilligt överväger att lämna och att du gärna vill ge din bild av vad som pågår och vad du tycker om det. Var saklig men uppriktig.

Antingen blir du trodd och tagen på allvar och då finns det en chans att den här avdelningen faktiskt är ett undantag i företaget. I sådana fall kommer chefen att uppleva dig som en modig person med integritet. Sådana tar man väl om hand i sunda organisationer. Om vederbörande väljer att inte lyssna på dig så blir testet en bekräftelse på det du anar. Att detta inte är en plats för dig.

Ha inte allt för stora förhoppningar. Prognosen är rätt dålig. Min erfarenhet är att det sällan rör sig om fickor av dåliga enheter i en större organisation när problem fått pågå länge och särskilt inte när de högre chefslagren håller varandra om ryggen istället för att prioritera verksamheten. Det du skriver om polisanmälningar tyder på att det är något som är allvarligt fel högre upp i organisationen.

Läs även: Fråga Johan: Möt honom som en matriark!

Du skriver att du uppmärksammade verksamhetens hållbarhets- och jämställdhetsarbete och jag anar att det känns avgörande för dig. Det är bra. Men kom ihåg att detta är ett område som på sina håll präglas av mycket tomt prat. Och tomma tunnor skramlar som bekant mest.

För din framtida karriär: Försök sätta fokus på vad du tycker är riktigt viktigt och meningsfullt i själva verksamheten. Välj dem som är duktigast i ditt område och där du känner att du får en äkta kontakt med dem som jobbar där. Våga vara tydlig i rekryteringsprocessen och kom ihåg att rekrytering är en ömsesidig process. Du skall välja dem lika mycket som de skall välja dig. Prata helst med folk som jobbar i organisationen och be dem berätta konkret hur det ser ut. Lyssna noga på vad du hör och använd ditt omdöme. Kompromissa inte med dina värderingar och välj en organisation som tar jämställdhet och hållbarhet på allvar utan att kompromissa med verkligheten.

All lycka på din färd.

Johan