Diskussionen om Försvarsmaktens annons “En flagga värd att försvara” är lika symbolisk och abstrakt som den är viktig. Försvarsmakten själv säger att kampanjen både är ett led i att bekämpa machoattityder inom försvaret, och ett sätt att tydliggöra sin tolkning av vad man är satt att göra:

“Försvara mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer”.

Kampanjen är snygg och effektiv och den berör mig känslomässigt: Jag vill att de bästa soldaterna landet kan uppbringa, oavsett sexuell läggning, skall försvara min och alla andras rätt att älska vem vi vill, på det sätt vi vill. Och, jag är övertygad om att det också är vad de flesta svenskar vill.

Men även diskussionen om kampanjen behöver vara inkluderande och öppen. Det öppna samtalet och den fria debatten är det bästa sättet att utveckla våra institutioner. Och denna värdering behöver Försvarsmakten erkänna som lika viktig att försvara. Det finns en särskilt het plats i helvetet för dem som försöker tysta debatt genom att avfärda eller anklaga de som ställer kritiska frågor för bigotteri.

Läs även: Ahmed: Alla är inte lika mycket värda enligt Pride

Jag tillhör dem som tycker att staten ibland får och bör använda laddade symboler som till exempel regnbågsflaggan. Den som har makt har också ansvar att driva utveckling under motstånd. Men, det bör göras med varsam återhållsamhet. Sådana tilltag måste vara väl genomtänkta.

Därför är jag både bekymrad och negativt överraskad att Försvarsmaktens förklaringar och försvar av kampanjen inte framställs på ett sådant sätt. Marknadschefen Johan Landeström säger till exempel här i Bulletin (3/7):

“Det handlar ju om att du försvarar inte bara det svenska territoriet utan också vårt demokratiska statsskick och allt det vi står för och det inkluderar då mänskliga rättigheter. Det symboliserar vi i annonsen just genom Pride-flaggan…. – Det andra är att vi jobbar väldigt mycket med vår värdegrund och det är inte bara en floskelfråga, för just i och med att vi bedriver den verksamhet vi gör så är det här med värdegrundsfrågor extremt viktigt. Vi kan ju hamna i de svåraste av situationer både internationellt men även här hemma.”

Ingenstans i detta, minst sagt svamliga, svar adresseras de rättmätiga kritiska frågor som ställs: Varför väljer Försvarsmakten att göra regnbågsflaggans symbolism, som blivit så starkt förknippad med (kidnappad av, säger några) vänsterideal, till sin? Hur ställer sig Försvarsmakten egentligen till att denna rörelse aktivt arbetar emot borgerligt sinnade individer och organisationer som kämpar för samma värden, men på ett annat sätt?

Läs även: JO kritiserar skola för pridetvång: Politiskt ställningstagande

Försvarsmakten får inte vara naiv inför sådana frågor. Helt enkelt eftersom naivitet är en dålig egenskap för den organisation som har till uppgift att identifiera och eliminera hot mot våra territoriella och ideologiska gränser. Och som förfogar över vårt starkaste våldskapital!

Det är förstås än mer illavarslande om Försvarsmakten ser, men inte bryr sig om denna slagsida. I så fall tar den ju indirekt ställning för den ideologi som flaggan kommit att förknippas – och emot de som har andra idéer om hur försvaret för dess värden ska upprätthållas. Det är detta som de mer konspiratoriskt lagda kritikerna befarar.

Det man inte vet hittar man på! Och det är i påhitten konspirationerna frodas. För att undvika det är Försvarsmakten skyldig att förklarar och försvara varför man väljer att använda regnbågsflaggan trots de problematiska politiska associationerna. För det är så här: Om människor möts av en auktoritet som är beredd att försvara och förklara sina ställningstaganden ökar tilliten. Om den upplevs undfallande ökar misstänksamheten.

Jag har reagerat på en detalj som kan tyckas oviktig men som jag ändå vill lyfta fram. Varför är det en marknadschef som representerar Försvarsmakten utåt i dessa komplexa frågor? Titlar är inte oviktiga. De avspeglar syftet med olika roller. Försvarsmakten är inget företag och den har ingen marknad att erövra. När den företräds av en person med ett sådant tänkande och språkbruk är risken att det upplevs som att vår Försvarsmakt blivit fredsskadad, och flytt från sin huvuduppgift att träna människor att döda, till att övertyga människor om politiskt korrekta ideal. Det är uppenbart att den person man placerat i rollen inte kan göra frågan rättvisa.

Läs även: Luai Ahmed: Pride struntar i världens mest utsatta hbtq-personer

Frågor om mångfald, inkludering och jämlikhet i organisationer fastnar ofta i en fälla där goda intentioner ställer sig i vägen för en kritiskt tänkande. Frågorna är komplexa och det finns alltid en tendens för organisationer att fly komplexiteten och ersätta djup analys och effektiva åtgärder med effektsökeri. Man beter sig som paret som målar om villan och skaffar sig hund istället för att ta itu med sina äktenskapsproblem. Jag ser en risk att detta är vad försvarets ledning gjort när man låtit en marknadschef, som på sin höjd kan ha ansvar för att skapa reklam för att bredda rekryteringsbasen, förklara ett komplext övervägande, som tycks dölja att man inte riktigt fått huvudet runt hur man skall hantera frågorna.

Det är alltid högsta ledningens uppgift att hantera komplexa frågor som handlar om mångfald, inkludering och jämlikhet. Frestelsen att appropriera en symbol får aldrig ersätta det arbete som kräver eftertänksamhet, förmåga till självreflektion och genuint ansvarstagande. Vi ska inte underskatta svårigheten i det arbete men inte heller låta dem som är ansvariga undkomma sin plikt att faktiskt svara tydligt och klart på berättigade frågor.

Johan Grant
Johan Grant är fil. dr, leg. psykolog och rådgivare i ledningsfrågor.

Johan Grant besvarar även läsarfrågor. Har du en fråga till Johan? Skriv till fragajohan@bulletin.nu.