I första delen av min serie på temat konservativ miljöpolitik skrev jag om hur allvarligt hotet från den globala uppvärmningen är. Sammanfattningsvis: Allvarligt, men inte anledning till panik. Samtidigt menade jag på att vänsterliberaler har en tendens att fokusera på symboliska, godhetssignalerande åtgärder, snarare än på sådant som faktiskt kan antingen vända utvecklingen eller bidra till att anpassa oss till en varmare värld. Något som verkligen skulle kunna göra det sistnämnda är genmodifierade grödor – alltså GMO:s, Genetically Modified Organisms.

Läs även del ett: Gustavsson: En konservativ miljö- och klimatpolitik

Precis som kärnkraft i årtionden avfärdats reflexmässigt av oinformerade människor som associerar kärnkraften med Tjernobyl, så har genmodifierade grödor avfärdats på samma känslomässiga, oinformerade grunder, helt utan någon rationell eller vetenskaplig basis.

Faktum är att vi behöver GMO:s. Även om bokstavligen alla växthusutsläpp skulle upphöra imorgon, så skulle temperaturerna stiga och förbli förhöjda under en lång tid, och detta måste vi anpassa oss till. Genmodifierade grödor kan och har designats för att bättre kunna stå emot exempelvis torka, något som kommer att bli helt avgörande i en varmare värld där naturliga grödor får svårare och svårare att växa. GMO:s kan också designas så att de innehåller mer vitamin A, järn, folsyra och andra viktiga vitaminer och mineraler än deras naturliga motsvarigheter, något som är särskilt viktigt i fattigare länder där undernäring är ett stort problem.

Tredje världens dilemma är att det är den som drabbas värst av klimatförändringarna, något jag tog upp i min första del, samtidigt som man saknar resurserna för att investera i forskning och distribution av de genmodifierade grödor man kommer att behöva. Istället lämnas forskningen till multinationella storföretag som Monsanto, som sedan kräver att få patenträtt på de grödor som de ”uppfinner” – grödor som, om det vill sig illa, skulle kunna bli de enda som går att odla i stor skala i framtiden. Det säger sig självt att det är oacceptabelt att privata företag ska tillåtas få en sådan makt, och att forskning kring GMO:s därför bör ske antingen i statlig regi, och/eller med begränsade patenträttigheter och höga krav på transparens.

I både Nord- och Sydamerika är genmodifierade grödor vanliga, men i Europa och Afrika lyser de fortfarande på det stora hela med sin frånvaro, ett resultat av statliga och överstatliga regleringar. För Afrika blir följden av byråkratin att risken för framtida massvält ökar dramatiskt, medan vi i Europa får högre och snabbare stigande matpriser. För att inte tala om nöjet att hantera den migrationsvåg som en framtida svältkatastrof i Afrika kommer att innebära.

Läs även: DEBATT: Säker energitillgång och klimat kräver utbyggd kärnkraft

En vanlig invändning mot genmodifierade grödor är att vi människor inte ska ändra på naturens ordning och ”leka Gud” genom att skapa nya versioner av våra gamla grödor som eventuellt kan utkonkurrera ”originalen”.

Denna invändning visar dock på en stor okunskap om hur det moderna jordbruket fungerar. Människor har i tusentals år förädlat både frukter och grönsaker. Den banan du köper på ICA har väldigt lite gemensamt med bananer som växer vilt (se bild). Genmodifierade grödor är ett naturligt nästa steg, och ett nödvändigt sådant för att undvika svält och massmigration ut ur inte minst Afrika, där GMO:s fortfarande och till skillnad från exempelvis Sydamerika fortfarande lyser med sin frånvaro.

Kritiker anser också att vi inte vet vilka långsiktiga effekter som genmodifierade grödor kan få på vår hälsa. De grödor som nu skapats, av vilka flera har funnits i årtionden, har dock inte haft några negativa hälsoeffekter. Rent pragmatiskt måste man också väga risken för eventuella bieffekter mot det som de facto är vårt status quo: utan genmodifierade grödor är risken för svält (för Afrika) och skenande matpriser och -brister (för oss) helt enkelt oacceptabelt hög.

Läs även: Nordling: Borde vi oroa oss över klimatet?

Trots allmänhetens och politikernas skepticism så finns det precis som med kärnkraften ett tydligt vetenskapligt konsensus: genmodifierade grödor är säkra att konsumera och ett viktigt verktyg för att minska effekterna av den globala uppvärmningen. Sveriges konservativa måste, för att kunna utmana vänsterns miljöideologi, bryta också mot detta politiska tabu och kräva en avreglering av produktionen och försäljningen av GMO:s. Vår framtida matförsörjning står på spel.