De utbasunerade satsningarna på sjukvård och försvar i vårbudgeten äts helt upp av inflationen och innebär i realiteten nedskärningar inom dessa områden, skriver Bulletins John Gustavsson.
Igår presenterade regeringen årets vårbudget. Formellt måste denna budget såklart antas av riksdagen, men givet de parlamentariska förutsättningarna är detta endast en formsak. Vad innehåller då vårbudgeten? Svenska Dagbladet basunerade under gårdagen ut att budgeten innehåller ”mer pengar till försvaret och vården”. Detta stämmer bara delvis.
Läs även: Gudmundson: Lägg en blågul vårbudget för försvaret
Problemet är att Sverige numera har en ansenlig inflation. Över de senaste sex månaderna har inflationen varit i genomsnitt 4 % år-till-år, det vill säga cirka 2 % på ett halvår räknat sedan höstbudgeten. När inflationen är hög så ökar statens skatteintäkter, vilket gör det enkelt för en sittande regering att strö pengar över alla möjliga utgiftsområden. Det handlar dock om pengar som inte kommer kunna köpa lika mycket som tidigare, låt vara att de kommer att räcka gott och väl för att köpa många väljares förtroende. Jag var bland de första i Sverige att varna för detta förra året, då jag uppmanade journalistkåren att börja dra av inflationen från alla rapporterade budgetökningar. Tyvärr är jag inte förvånad över att journalister och politiska kommentatorer fortsatt med sin okritiska budgetrapportering.
Svenska Dagbladet berättar således att regeringen lägger 500 miljoner mer på sjukvården. Siffran låter såklart imponerande, och det är ett stort problem i budgetdebatten: Alla siffror är så stora att de är svåra att greppa. Det enklaste och rakaste är i min mening att tala om procentuella förändringar, och då kan vi konstatera att vi bara får en budgetökning på 1,3 % jämfört med tidigare anvisade medel. Med andra ord en nedskärning med inflationen avdragen.
Försvaret och krisberedskapen då? Jodå, i ljuset av det spända säkerhetsläget så erbjuder Socialdemokraterna en generös budgetökning med…0,5 %, utöver tidigare anslag. Igen: en nedskärning med inflationen avdragen. Mest intressant är ändå att budgeten för förebyggande arbete mot naturolyckor skärs ner med 2 miljoner. Ingen jättesumma kan tyckas, men ändå något märkligt givet att regeringen gång efter gång varnat oss för att naturkatastrofer kommer att bli vanligare på grund av den globala uppvärmningen.
Läs även: Vårbudgeten: Ett potpurri av mindre satsningar – oklart om den går igenom
Mest skandalöst måste ändå utgiftsområdet Rättsväsendet vara. Polismyndigheten får ytterligare 2 miljoner kronor. Detta motsvarar en ökning med inte ens en hundradels procent. Det bidde så att säga bara en tumme. Och efter justering för inflation, inte ens en tumme. Det är tydligt att regeringen inte förutsåg att det skulle ske några upplopp innan valet. Fokus de senaste två månaderna har av förståeliga skäl legat på Ukraina, och före det på energikrisen. Det är uppenbart att så fort gängskjutningar och organiserad brottslighet inte längre upptog förstasidorna, så passade regeringen på att falla in i gamla ovanor, som att underfinansiera rättsväsendet.
Givetvis kan man debattera huruvida konsumentprisindex är det bästa måttet för inflation när det gäller statliga utgifter. Och givetvis kan man påpeka att regeringen inte har ett oändligt reformutrymme i en vårbudget, då man till skillnad från i en höstbudget inte kan ändra skattesatserna. Problemet var dock lika stort i höstbudgeten: Stora satsningar basunerades ut, men när man sedan tog hänsyn till inflation och befolkningstillväxt så var satsningarna blygsamma, eller i vissa fall rent av nedskärningar i realtermer.
Vi har under det senaste årtiondet haft ovanligt låg inflation, både i Sverige och större delen av övriga OECD. När inflationen ligger på 0–1 % så gör en sådan här ”inflationsjustering” ingen större skillnad. När inflationen däremot ligger på 6 %, vilket den gjorde den senaste månaden, så är läget ett annat.
Läs även: Gustavsson: Höstbudgeten avslöjar regeringens prioriteringar – och det är inte fattigpensionärer
Återigen: Hög inflation innebär att i princip alla budgetar kommer att gå upp, men långt ifrån alla kommer att gå upp mer än inflationen urholkat penningvärdet. Jag fortsätter att efterlysa en journalistkår kapabel att förstå detta.
