Hur går det egentligen med migrationspolitiken? Siffrorna över antalet asylsökande föll med 25 procent i fjol, och beräknas falla med ytterligare ungefär 20 procent i år. Detta är såklart mycket lovande för oss som vill se en stram migrationspolitik där Sveriges välfärd, snarare än humanitära ambitioner, står i fokus.

Läs även: Berggren: Journalistskråets ansvar för Sveriges förfall

Samtidigt införs nu inom kort visitationszoner, och andra åtgärder mot organiserad brottslighet lär snart följa. Är allt frid och fröjd? Nej. Medborgarskap delas nämligen fortfarande ut på löpande band.

Totalt fick 70 000 människor svenskt medborgarskap förra året, och ungefär lika många ser ut att få uppehållstillstånd i år. Om vi slår ut detta över en mandatperiod så pratar vi om 280 000 nya medborgare. För Riksdagsvalet 2026 får detta konsekvenser: Om vi räknar med ett valdeltagande bland nya medborgare på 70 procent (alltså betydligt lägre än bland övriga medborgare), och att 70 % röstar på oppositionspartierna, så innebär detta netto 137 200 röster för vänstern, 58 800 för Tidöpartierna, eller en nettovinst på 137 200 – 58 800 = 78 400 fler röster för vänsterpartierna.

Hur mycket är 78 400 röster? Det motsvarar 1,2 procent av alla röster som avgavs 2022. Och detta är alltså antalet fler röster som oppositionen skulle få jämfört med regeringen + SD.

Läs även: Sjölander: Nazitestet som kunde ge likhet inför lagen

För att sätta saken i lite perspektiv, så var högerns segermarginal i förra valet knappa 0,7 procent! Så lite skiljde mellan den nuvarande regeringen, och en ny mandatperiod för Magdalena Andersson. Och hela denna segermarginal, och mer där till, kommer alltså om inget sker att ha ätits upp bara av nya medborgarskap som beviljas under denna mandatperiod.

Givetvis kan man tjafsa om detaljerna. En del nya medborgare är säkert under 18. Kanske är valdeltagandet därför i praktiken lägre än 70 procent. Varför utgår jag förresten från att så många kommer att rösta vänster? Jag gick igenom Migrationsverkets Excel-fil över vart årets nya medborgare kommit ifrån. Inte ens 7 procent kommer ifrån Väst- och Nordeuropa eller från andra västländer utanför Europa (som USA, Kanada och Australien).

Det beviljas nästan lika många nya medborgarskap till människor från Afghanistan (6 procent) som från alla de länderna sammanlagt. Även om man generöst inkluderar även länderna i östra och södra Europa (som är med i EU) så hamnar siffran på knappt 20 procent. Resten är nästan uteslutande från tredje världen.

Det finns således ingen anledning att tro att röstfördelningen bland nya medborgare kommer att skilja sig från hur den ser ut i utanförskapsområdena idag, alltså cirka dubbelt så många vänster- som högerväljare.

För att strö salt i såren på Tidöpartiernas demografiska problem, så är andelen med utländsk bakgrund bland de barn som redan är svenska medborgare som kommer hinna att fylla 18 innan nästa val högre än i befolkningen som stort. Även detta kan vara värt åtminstone några ytterligare tiondelars procent för motståndarsidan.

För att summera: Regeringen + SD som vann valet 2022 har egentligen inga marginaler alls att spela med. För att vinna nästa val måste man locka över väljare som inte röstade på dem 2022. Det räcker inte att behålla existerande väljare, eftersom vänsterpartierna varje år får ”påfyllning” med nya väljare via nybeviljade medborgarskap.

Redan nu pågår en utredning om skärpta krav för medborgarskap. Utredningen måste få ta sin tid, men under utredningens gång är det rimliga att ett moratorium på medborgarskap införs, så att inga nya medborgarskap kan utfärdas medan vi inväntar ett nytt regelverk. Det kan annars faktiskt inte uteslutas att aktivister på Migrationsverket kan använda tiden som återstår med nuvarande regler till att prångla ut så många svenska pass som möjligt.

Även om detaljer återstår för att få fram ett nytt system för beviljandet av medborgarskap, så borde det räcka att man är överens om att nuvarande system inte håller för att ett moratorium ska kunna införas. Regeringen bör därför omedelbart införa ett moratorium, om inte annat bara av ren politisk självbevarelsedrift.

Läs även: Berggren: Vi borde ha lyssnat på varningsklockorna om massinvandringen