Centerpartiet har sakta men säkert dalat i opinionen. Till skillnad från andra partier som drabbats av plötsliga och drastiska opinionstapp i samband med skandaler, så har Centerpartiets minskning varit rätt stabil, även om den tagit fart sedan Johan Pehrson tog över Liberalerna. Sådana stabila minskningar brukar generellt vara svårare att vända – skandaler kommer och går och kan i nästan alla fall redas ut eller glömmas bort, men när tiondel efter tiondel av ens väljare varje månad lämnar partiet, så tyder det på ett mer grundläggande problem. Kan Centerpartiet rent ut av hamna under fyraprocentsspärren?

Läs även: Gustavsson: Annie Lööf är slut som artist

Jag har alltid varit av åsikten att detta är fullkomligt omöjligt. Centerpartiet har en överlägsen partikassa på miljarder (ja, du läste rätt) kronor, pengar man tillskansade sig när man sålde partiets mediekoncern Centerpressen. Med sådana resurser så ska Centerpartiet vid behov mer eller mindre kunna ”köpa” sig över fyraprocentsspärren, genom att köpa upp varenda tidningsannonsplats, reklampelare och TV-reklamtid i hela landet. På så vis skulle man genom någon form av politisk-psykologisk krigsföring kunna hjärntvätta minst fyra procent av Sveriges väljarkår till att lägga sin röst på den ”breda mitten”, låt vara att den numer bara består av Centerpartiet.

Om jag måste gissa, så tror jag fortfarande att C klarar spärren. Nu kan jag dock se flera trovärdiga scenarion där Centerpartiets enorma kampanjkassa inte kan rädda dem kvar, och flera problem som inte kan lösas med pengar.

Först och främst är det uppenbart Centerpartiet helt tagits på sängen av Nyamko Sabunis avgång och Johan Pehrsons tillträde. Man har tydligt svårt att anpassa sig till att Liberalerna plötsligt har medvind och självförtroende. Strategin inför valet var helt uppenbart att gå till val på att vara det enda liberala alternativet, och antingen ignorera de döende Liberalerna eller utmåla dem som en bortkastad röst. Nu vet man inte riktigt vad man ska ta sig till.

Läs även: Hjort: Det är Lööfs fel!

En stark och kompetent kampanjorganisation kan snabbt anpassa sig efter förändrade omständigheter. Centerpartiet besitter dock uppenbarligen ingen sådan. Ingenstans är detta tydligare än i partiets entydiga fokus på Annie Lööf. Hon återfinns på nästan alla partiets valaffischer, som allt som oftast pryds av en närbild på hennes ansikte.

För några år sedan då Annie Lööf var en av de allra populäraste partiledarna i Sverige så var det här en rimlig politisk strategi: Om man har en populär partiledare vill man såklart som parti lyfta fram denne. Nu har inte Centerpartiet det längre, utan Lööf är snarare att betrakta som ett sänke. Partier i den här situationen brukar under valkampanjer istället lyfta fram andra representanter, eller helt enkelt fokusera affischer och budskap på sakpolitik istället för person.

Att Centerpartiets hela kampanjidé tycks vara att påminna Sverige om att de leds av en av Sveriges mest splittrande, impopulära politiker är minst sagt märkligt. Är Centerpartiet idag månne bara en personkult runt Annie Lööf? Eller, mer troligt, saknar man helt enkelt andra kompetenta politiker som är villiga att ta en framträdande roll i valkampanjen?

Det sista skälet till att Centerpartiet kan missa Riksdagen är mer tekniskt. Även om man har budgeten för att köpa obegränsat med reklam, så finns det inte särskilt många reklamutrymmen att köpa upp. Sådana säljs ofta långt i förväg, och det gäller i synnerhet månaderna före valet då alla partier och politiska organisationer vill annonsera.

Läs även: Kommentar: Annie Lööf i Almedalen – Bryter en lans för Ukraina

Det finns väldigt lite som tyder på att Centerpartiet utvecklat någon sorts krismedvetenhet. Förfallet har gått såpass långsamt att man på partikansliet inte tycks ha märkt hur nära fyraprocentsspärren man faktiskt hamnat. Jag tror som sagt att Centerpartiet i slutändan kommer att klara spärren, men om man inte gör det, så kommer man att gå till historien som partiet som, likt den berömda kokande grodan, inte märkte hur varmt vattnet började bli. Annie Lööf är hursomhelst snart genomkokt.