En återkommande absurdism från vänsterhåll är att Sverige skulle ha blivit mer ekonomiskt ojämlikt än USA, som delförklaring på sociala problem. Talar vi inkomster är detta direkt barockt. Mer ojämlikt är Sverige när det kommer till förmögenheter, men där är länder som Danmark och Nederländerna värre, och de plågas näppeligen av Sveriges problem med skenande kriminalitet och segregation, skriver John Gustavsson.
Från vänsterhåll har det under det senaste året blivit populärt att upprepa påståendet att Sverige numera är mindre jämlikt än USA. Eftersom svenskar generellt associerar USA med ojämlikhet, så är påståendet chockerande för många. Det är också helt och hållet falskt.
Läs även: Nordling: Vad är poängen med jämlikhet?
Hur mäter man ojämlikhet? Det vanligaste måttet är Gini koefficienten, som ger alla länder en siffra mellan 0 och 1 baserat på hur inkomsterna i landet fördelas. Om alla i ett land har exakt samma inkomst så får landet siffran 0, om en person i hela landet har all inkomst så får landet 1. Ju högre siffra, desto mindre jämlikhet. USA har en Ginikoefficient på 0,375. Sveriges ligger på 0,276. Bland de 37 länder vars ekonomier klassas som utvecklade kommer Sverige på en niondeplats när det gäller högst jämlikhet. USA klockar in på en mindre smickrande 33:e plats.
I Sverige lever 8,8 procent av befolkningen under existensminimum. Detta är såklart tragiskt, men i USA är motsvarande siffra 15,1 procent. Bland barn lever samma andel som övriga befolkningen (8,8 procent) i fattigdom, medan motsvarande siffra i USA är 13,7 procent. Störst är skillnaden bland pensionärer. Visserligen är fattigpensionärer ett stort problem i Sverige, men trots att fattigdom bland pensionärer är vanligare än bland befolkningen i stort så är det ändå ”bara” 9,4 procent av pensionärerna som lever i fattigdom. I USA är siffran 22,2 procent, alltså mer än dubbelt så hög.
När det gäller fördelning av förmögenheter, mätt med Gini-koefficienten, så ligger Sverige sämre till. De som hävdar att Sverige är mer ojämlikt än USA förlitar sig helt och hållet på det här måttet, som är det enda måttet där USA (nätt och jämnt) slår Sverige i jämlikhet. Enligt förmögenhets-Ginikoefficienten så är Sverige det tredje mest ojämlika landet i världen, med USA på en fjärdeplats. Att detta mått inte är särskilt relevant visas dock av att Nederländerna är världsetta, medan Danmark ligger på en åttonde plats.
Danmark och Nederländerna är ju inte direkt länder som är kända för att vara ojämlika, och inte länder som har den typ av sociala problem och brottslighet som Socialdemokraterna med flera skyller Sveriges påstådda extrema ojämlikhet på. Om Sveriges ”extrema ojämlikhet” orsakade brottslighet så borde Nederländerna med den logiken vara ett veritabelt paradis för kriminella. Så är inte fallet (Nederländerna har lägre brottslighet än Sverige).
Vidare bör det sägas att Sveriges ojämlikhet faktiskt ökade under Socialdemokraternas regeringstid. När Socialdemokraterna tog makten 2014 hade vi en rikedomsfördelning enligt Gini-sättet att mäta som låg på 0,742. Senaste året vi har data för, 2019, låg vi på 0,867. Återigen så är ett högre tal alltså lika med mer ojämlikhet.
Läs även: Ekonom: Många myter kring ojämlikheten i Sverige
Faktum är att Sveriges ojämlikhet var på väg neråt när Socialdemokraterna tog makten. 2012 låg vår Gini-koefficient för förmögenheter på otroliga 0,943, men föll tillbaka under Alliansens två sista år vid makten. Det finns mycket man kan kritisera Alliansregeringen för, men det första året de hade makten 2007 så låg siffran på 0,835. När man lämnade över makten 2014 så lämnade man alltså över ett land som hade mindre ojämn fördelning av rikedom (0,742) än det man en gång tagit över.
Det är tyvärr rätt typiskt Socialdemokraterna att skylla på andra för problem man själva skapat eller förvärrat.
Huruvida förmögenhetsfördelning är ett relevant mått på hur bra ett land mår är i sig självt tveksamt. I synnerhet i länder där demografin förändrats snabbt. I Sveriges fall har vi haft en hög invandring, huvudsakligen bestående av människor som inte tar med sig något eget välstånd in i landet, och som tar lång tid på sig att komma in på arbetsmarknaden och börja bygga egna besparingar (eller på ekonomispråk, förmögenhet). Rent matematiskt enligt så gott som alla sätt att räkna gör detta såklart Sverige mindre jämlikt – vi har ju fått en ny underklass. Det vore intressant att se en uträkning av ojämlikheten som bara inkluderade etniska svenskar, för att se vilken effekt invandringen haft.
Mig veterligt finns dock ingen sådan forskning. Sverige har helt klart problem, men osakliga jämförelser kommer inte att hjälpa oss ur dem. Att påstå att Sverige är mer ojämlikt än USA är absurt, och vänsterdebattörer som häver ur sig struntprat som detta borde verkligen veta bättre.
Läs även: Nordling: Är ojämlikhet dåligt?
