Inom delar av fredsrörelsen och bland putinister kolporteras sagan om det av Nato aggressivt inringade stackars Ryssland. Men sanningen är att de forna öststaterna fick böna, be och tjata sig till Natomedlemskap, skriver John Gustavsson.
Inom ryssvänliga och Natofientliga cirklar finns flera populära narrativ som används för att stödja den egna världsbilden, och där Nato och Ukraina svartmålas. Ett av dessa narrativ går ut på att Nato expanderade österut och på så vis hotade Rysslands intressen. Många frågar retoriskt om USA skulle gått med på att Ryssland placerade militärbaser i Mexiko, och om inte, varför Ryssland ska gå med på Natobaser i länder längs den ryska gränsen. Men hur gick det egentligen till när Nato expanderade österut?
Läs även: Gustavsson: Nej, Sverige är inte mer ojämlikt än USA
Sanningen är att USA aldrig ville expandera Nato. Nästan direkt efter att Sovjetunionen upplösts så ansökte dock en grupp forna sovjetstater – Polen, Tjeckoslovakien och Ungern – om att få bli medlemmar i Nato. Visserligen var de inte ockuperade längre, men de litade inte på att Ryssland skulle bli en stabil, västerländsk demokrati. Deras historia innehöll trots allt hundratals år av förtryck av Tsarryssland följt av Sovjetunionen. USA sade dock blankt nej.
De här länderna bildade således Visegrádgruppen, genom vilken man koordinerade sina försök att närma sig Väst. Gruppens kanske viktigaste mål var att få gå med i Nato. Efter ett årtionde av tjatande gav USA och övriga Natomedlemmar med sig, och snart var alla länder i gruppen Natomedlemmar. Lettland, Estland och Litauen sökte sig också till Nato så fort Sovjet var borta, men fick vänta ända till 2004 innan de något motvilligt tilläts gå med.
Tvärtemot narrativet att Nato bedrev en aggressiv expansion, så var det alltså öststaterna som tjatade till sig Natomedlemskap. Andra forna sovjetstater, som Ukraina, nöjde sig med att Ryssland 1997 i ett skriftligt avtal lovade att respektera landets då existerande gränser, inklusive Ukrainas rätt till Krimhalvön. Tyvärr skulle det som bekant visa sig att ett avtal med Ryssland inte är värt pappret det är skrivet på.
Inte nog med att USA aldrig pressat något land till att gå med i Nato. Faktum är att försvarsalliansen inte ens var USA:s idé. Efter andra världskriget var USA måna om att så snabbt som möjligt få hem sina trupper från Europa. Miljontals familjemedlemmar väntade på att få tillbaka sina söner, och den amerikanska industrin behövde arbetskraften. De västeuropeiska länderna ville dock av förklarliga skäl inte att USA skulle dra sig tillbaka: Europa hade ju i princip ingenting att sätta emot Sovjetunionen. Västtyskland var sönderbombat, Frankrike hade lidit stora förluster under kriget, Benelux-länderna hade inte haft någon märkvärdig militär slagstyrka ens före kriget, och inte Danmark heller för den delen.
Efter åratal av förhandlingar kom man fram till en kompromiss: USA gick med på att stanna kvar i Europa och vakta de europeiska medlemmarnas gränser från sovjetiska angrepp. I utbyte gick de europeiska medlemmarna med på att också försvara USA, om USA i framtiden skulle bli angripet. Dessutom lovade alla europeiska länder som omslöts av det amerikanska beskyddet att själva spendera minst två procent av BNP på sina egna militärer, så att USA inte ensamt skulle behöva bekosta hela Europas försvar (en regel flera länder brutit mot, men det är en annan historia). Så bildades alltså Nato.
Läs även: Altstadt: Så hit ledde oss krusandet för sultanen … dags att lägga ner nu?
När ett land går med i Nato får inte USA något inflytande över det landet. På så vis skiljer sig Nato drastiskt från EU. Nato är en försvarsallians, inte en offensiv allians: Trots allt prat om Natos olika krig, så har Nato faktiskt bara deltagit i ett enda krig som allians, nämligen USA:s invasion av Afghanistan. Inget land, förutom Afghanistan under en talibanregering som skyddade Al-Qaida, har varit dumma nog att attackera ett Natoland, och därför har försvarsalliansen aldrig annars behövt rycka in och försvara en attackerad medlemsstat.
Alla andra invasioner och operationer som Natomedlemmar deltagit i har skett på helt frivillig basis. Ingen har tvingats delta bara för att de är med i Nato. När ett land går med i Nato får USA i praktiken bara ett land till att försvara, och detta är anledningen till att de flesta länder som velat gå med i Nato fått kämpa med näbbar och klor för att få komma in.
Att Nato har militärbaser i flera länder runt Rysslands gräns beror på att de länderna vill ha Nato där. Om ryssarna är missnöjda med situationen, så borde de ärligt rannsaka sig själva och fråga sig varför alla deras grannar känner sig så oroliga att de tigger om amerikanskt beskydd.
Invasionen av Ukraina betyder inte att Nato gjorde fel som lät öststaterna gå med, utan bekräftar bara att öststaterna som gick med gjorde rätt. Ryssland gick, precis som de misstänkte, inte att lita på.
