Någon måste ha förtalat Karl Hedin, ty utan att han gjort något ont blev han häktad. Kafkas inledning på romanen Processen påminner om fallet Karl Hedin, men dikten överträffas av verkligheten.

Josef K i Processen är osäker på vad han anklagas för. Processen mot Hedin tar det ett steg längre. Hedin visste vad han anklagades för, men ingen, allra minst åklagaren, har lyckats visa på att något brott har begåtts. I en månad satt Hedin häktad, under flera år hade han restriktioner och två gånger friades han. Fortfarande har ingen lyckats visa på att något brott har begåtts. Karl Hedin är inte bara anklagad för ett brott han inte har begått, han är anklagad för ett brott som aldrig har begåtts.

Läs även: Karl Hedin är friad, nu måste han rentvås

Nyligen lämnade Hedins advokat in skadeståndsanspråket för övergreppet mot Hedin. Det är en märklig läsning, en helt oskyldig person som tvingas att genomgå en långt värre behandling än vad många kriminella får göra.

Där många kriminella släpps samma dag eller dagen efter de grips, satt Hedin inspärrad först fem dygn i en fyllecell. Möblemanget var begränsat till en inplastad madrass och en filt. Varje timme väcktes han så att han aldrig fick riktig sömn. Likheten med sömntortyr är slående. Han fick inte ta sina mediciner eller ha någon kontakt med familj eller omvärlden. Efter att han flyttas till vanlig häktning kvarstod de flesta restriktionerna under den månad han satt häktad.

Läs även: Karl Hedin eller en gängkriminell, vem behöver häktas?

Karl Hedin var när han greps 69 år gammal och ostraffad. Gripandet görs av åtminstone 30 poliser ur nationella insatsstyrkan som slår till mot hans hem. Inga försök att få honom att komma in till polisstationen för ett förhör har gjorts tidigare. Som en blixt från en klar himmel slår rättsväsendet ner på honom, trots att han är ostraffad, trots svaga bevis och trots att det inte finns några bevis för att ett brott ens ägt rum.

Jaktbrottet han är anklagad för har ett straff som understiger två års fängelse. Många tvångsmedel – till exempel telefonavlyssning – får inte utföras då. Trots förbudet ges ett tillstånd och med hjälp av ett avlyssnat samtal, som återges fel, skapas indicier för att Hedin har begått ett brott. Det felaktigt transkriberade samtalet är det enda, utöver Hedins åsikter om varg, som har kunnat anföras mot honom.

Redan från början är det ett annorlunda hanterat fall. Insatsstyrkan slår till. Vad tänkte polisen? Att Hedin skulle barrikadera sig och det blir en belägring? När han grips förs han inte till ett närliggande häkte utan körs i mycket hög fart till Stockholm. Farten är också en av de där väldigt märkliga små detaljerna. Trodde polisen att jaktlaget skulle försöka sig på en fritagning?

Läs även: Karl Hedins ärende måste bli granskat

Förmodligen handlar särbehandlingen om att Hedin är en mycket framgångsrik entreprenör. När han är omhändertagen och utpekad som bov och bandit ges chansen att ge sig på någon som normalt är respekterad. Den där speciella svenska avundsjukan blir synlig när tjänstemän tror att de har ett bevis för att företagare innerst inne är skurkar.

När anmälan om hur Hedin behandlas lämnas in händer ingenting. En vänskapskorruption inom rättsväsendet leder till att leden sluts i stället för att de ansvariga ges repressalier.

Hedins advokat skriver ”inget har ens gjorts för att utreda påtalade missgrepp.” Det är talande för en kåranda. I stället för att hitta de som har gjort fel sluts leden. Rättsvårdande myndigheter borde vilja utreda för att försäkra sig om att rättsväsendet lyder under lagarna och att det inte finns ett parallellt och oreglerat bestraffningssystem.

Skadeståndsyrkandet har en rolig twist. Justitieminister Gunnar Strömmer arbetade tidigare på Centrum för rättvisa och var en av grundarna. Stiftelsen skapades för att ge upprättelse åt personer som Karl Hedin och andra som har behandlats fel. Justitieminister Strömmer vägrar att träffa Karl Hedin. Twisten i skadeståndsmålet är att pengarna, om Hedin vinner, ska skänkas till just Centrum för rättvisa.

Läs även: Den nye justitieministern bör be Karl Hedin om ursäkt

Det finns ett par självklarheter i målet Hedin. Det första är att skadestånd måste betalas ut, annars blir hela systemet löjeväckande. Det andra är att Hedin måste få en offentlig upprättelse. Justitieministern måste träffa honom, och senare offentligt ge en ursäkt åt Hedin.

Karl Hedin har friats två gånger, men han har ännu inte fått sin upprättelse. Skadeståndet är ett första steg. Det avgörande steget kan bara tas av justieministern. Ju längre det dröjer desto mer framstår rättsväsendet som det hellre döljer egna misstag än skipar rättvisa.

Läs även: Klyschmästare Demirok