Facebook noscript imageHjort: Spelet om straffrabatter
Klas Hjort
Hjort: Spelet om straffrabatter
Tenje har rätt i både sak och ton. Det är upprörande att Socialdemokraterna inte stödjer förslaget. Bild: Skärmdump/X
Tenje har rätt i både sak och ton. Det är upprörande att Socialdemokraterna inte stödjer förslaget. Bild: Skärmdump/X

Anna Tenje blev utskälld för att hon påstod att Magdalena Andersson skulle ge kriminella rabatt på sina brott. Nu kommer den verkliga prövningen. Om Andersson vill ta bort rabatten kan hon rösta för regeringens förslag. Gör hon inte det återstår en obekväm fråga: vem ska då ta ansvar för nästa offer?

Äldreminister Anna Tenje orsakade en våg av ilska från Socialdemokraterna när hon i sociala medier skrev att kriminella skulle få rabatt på sina brott om Andersson blev statsminister. Men med Kristersson skulle det bli rabatt på tandvård, mat och drivmedel. En både kul och träffande formulering. Hon hade helt rätt i sak, men blev aldrig förstådd. Det är lätt att dela hennes vrede.

Därför förvånades nog ingen över att debatten kom att handla om tonläget snarare än innehållet i det Tenje sa. Moderater brukar inte vara så tydliga.

Om några dagar kommer riksdagen att rösta om just straffrabatten, vilket kommer att ge ett slags svar på om Tenje hade rätt. Tenje hade en poäng. För att förstå varför måste man titta på vad riksdagen faktiskt ska besluta.

I mars meddelades att ett par propositioner skulle röstas igenom under sommaren. Vänstern gick genom taket och menade att det störde deras valkampanj. Andra tolkade ilskan lite elakt som att det långa sommarlovet för riksdagsmän avbröts. I stället fanns något som verkar ha varit mer av en genial plan från regeringens sida. Ett sextiotal voteringar skulle göras, och kort inpå ett val.

Läs även: Genidraget som sätter press på Magdalena Andersson

Bland de frågor som ska röstas om finns en straffreform. Det är kronan på Strömmers tid som justitieminister och en stor uppgörelse med ett rättsväsende som var modellerat mer efter den tid då Mästerdetektiven Blomkvist var relevant än dagens gängkriminella. Straffrabatterna innebär att ju fler brott du begår, desto mindre straffas du för de senare. En gärningsman som våldtar flera gånger straffas i praktiken bara fullt ut för den första gången. De följande offren bidrar knappt till straffet. Deras brott noteras men glöms bort utan straff, utan att någon rättvisa skipas för just dem. Kom ihåg att i varje straffrabatt finns ett offer vars brott staten värderar lägre än de tidigare.

En del av den reformen är att avskaffa de mängdrabatter som Socialdemokraterna införde 1965. Det är en komplicerad reform att få till och proppen har brister i genomförandet. Det tydligaste problemet med den är att allt fler kriminella döms och straffen blir allt längre. Fängelseplatserna har tagit slut och det tar tid att bygga fängelser. Delar kan lösas med att hyra in fängelseplatser utomlands, men det finns ett underliggande problem.

Kriminalvården kan inte säga när det finns tillräckligt med platser. Det är det här Socialdemokraterna syftar på när de säger att det inte finns ett startdatum. Det finns ett tydligt problem. Och eftersom man inte vet när reformen kan börja gälla är det också svårt att budgetera för den. Kostnaden beräknas bli mellan 40 och 50 miljarder. Det är pengar som används för att skydda framtida offer mot brottslingar som släpps fria, det är pengar för att skipa rättvisa och pengar för att visa att staten bryr sig om brott. Att skydda sin befolkning är en av statens viktigaste uppgifter, och för Socialdemokraterna blir den kostnaden ett argument mot reformen. Hur kan det ses som dyrt att skydda folket mot brott?

När man talar om straffrabatten är den inte gratis, kostnaden skickas bara till nästa offer. Men lidande syns inte i en budget och konkurrerar inte med andra utgifter.

Kostnad och fängelseplatser var Socialdemokraternas ursprungliga kritik. Kritiken har poänger, men de bygger på att man låtsas som att regeringen kan trolla fram fängelseplatser men inte vill. Men Socialdemokraternas kritik slog tillbaka. Folk tyckte att det var rimligt att kriminella var inlåsta, och Socialdemokraterna blev förvånade över den starka reaktionen mot deras nej. För Socialdemokraterna blev problemet med straffrabatten mer komplicerat eftersom det nu finns ett förslag som faktiskt tar bort den.

Deras nej till att avskaffa mängdrabatt blev därför plötsligt ett ja till avskaffad mängdrabatt, men på ett sätt som var genomförbart och möjligt. Men de kunde inte säga hur. Att skjuta på besked tills efter valet är en välkänd taktik.

Det är ett problem att reformen inte kan sjösättas nu. Och det är därför stora delar av arbetet med reformen kommer att landa på nästa regering. Blir det en Tidöregering så tuffar saker på, och reformen kommer på plats i takt med att man får fängelseplatser. Att Tenje har rätt är ganska tydligt.

Riksdagen kan fatta beslutet nu. Men genomförandet kräver fängelseplatser. Och om Andersson sedan bildar regering måste hennes regeringsunderlag vara berett att genomföra det. Vid ett maktskifte uppstår problem eftersom MP och V är emot. Och Socialdemokraterna vill förmodligen innerst inne triangulera för att slippa kritik. Det är det här som Tenje lyfte fram. Hur ska Andersson kunna få igenom reformen utan stöd från sitt regeringsunderlag?

Det kommer inte att gå. Och då får Tenje rätt. Det blir fortsatt straffrabatt om Andersson vinner.

Här finns också den rätt smarta taktiken i Kristerssons vädjan till Andersson att stödja Tidöförslaget. Vill Andersson ha bort rabatterna är det busenkelt, hon kan bara rösta med Tidö så löser det sig. Det som ser ut som en vädjan är i stället ett slags retorisk fråga som kan summeras som:

– Om ni verkligen vill avskaffa rabatten, vad hindrar er från att stödja regeringens reform och lösa genomförandeproblemet tillsammans?

Om Andersson stödjer regeringen tar hon tydligt ställning för det som är rätt och rimligt. Men hon tar också tydligt ställning mot sitt regeringsunderlag. Det är inte bra att gå in i en valrörelse med uppfattningen att kriminella inte ska kunna få rabatt när hennes stödpartier vill behålla rabatten. Då får hon en evig spekulation om vem som faktiskt bestämmer. Och vi vet vem som är känd för att backa.

Så Andersson tvingas till en bluff: låtsas att straffrabatterna kan avskaffas snabbt och billigt, men bara under henne. Då slipper hon rösta ja till Tidös förslag och slipper visa att hon inte bestämmer över sitt eget regeringsunderlag.

Socialdemokraternas politik är precis vad Tenje hävdade. Och priset betalas, som alltid, av nästa offer – det som aldrig räknas, aldrig får upprättelse. Vem tar ansvar för dem?

Läs även: Vänsterns moral gäller bara ibland

Följ mig gärna på X/Twitter

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.