Trots att en rapport visar en utbredd hedersproblematik på Malmös förskolor har inte en enda anmälan gjorts på flera år till kommunen om kränkningar kopplade till heder. Det säger förskolenämndens ordförande Rose-Marie Carlsson (S).
– Där är inget som jag kan se i dag utav alla dem som kommer in att det är kopplat till heder, men jag vet inte, där finns säkert ett mörkertal. Men vi jobbar ständigt och jämt, och det är bra med detta underlaget för att då vet vi hur vi ska kunna jobba, säger hon till P4 Malmöhus.
En undersökning som förskoleförvaltningen lät genomföra visade att det fanns hedersproblematik på 12 av 13 undersökta förskolor i Malmö. Rapporten blev färdig i maj, men kommunen publicerade aldrig något pressmeddelande och det dröjde ytterligare fem månader innan några medier rapporterade om den.
Läs även: Omar Makram: Hedersförtrycket måste få ett slut
Personal på förskolorna måste bland annat hantera föräldrar som inte vill att deras barn ska få sova i enbart blöja, pojkar som tvingas övervaka sina systrar, och flickor som inte får ha kortärmade tröjor på sig. Men att sådana problem funnits ska Malmös förskolenämnd inte ha fått någon information om, enligt Rose-Marie Carlsson.
Förskoleförvaltningen undersökte redan 2018 förekomsten av hedersproblem baserat på förskolornas anmälningar om kränkningar och diskriminering som nämnden får in varje månad. Varken där, eller under åren som följde, fanns några tecken på problem med hederskultur.
– Vi får ju alla de anmälningarna upp till oss på nämnden och där är ingenting som man kan koppla till heder, säger hon.
I Malmö har tio procent av barnen blivit föremål för en orosanmälan på ett år, och det finns vittnesmål om att vissa typer av problem aldrig anmäls eftersom de är så vanliga.
Läs även: Per Brinkemo: Klanuppgörelsen i Lund – en fråga om heder
I april sade Annelie Björkhagen Turesson, forskare vid Malmö universitet, till Bulletin att hon under sitt arbete med barnavårdsutredningar i början av 2000-talet hade kommit i kontakt med en förskola i ett utsatt område där det var så vanligt med barn som blev slagna hemma att personalen inte längre gjorde några orosanmälningar eftersom de då skulle behöva anmäla nästan alla barn.
– Barn med utländsk bakgrund är klart överrepresenterade när det gäller föremål för insatser av socialtjänsten och omhändertagande. Men där ser man att allteftersom familjen blir mer etablerad i Sverige så försvinner skillnaderna, sade hon.
