Bulletin avslöjade förra veckan hur ett stort antal anställda på Migrationsverket gör slagningar på personer i asylprocessen utan att de har befogenheter till det.

Eftersom någon säkerhetsklassning i regel inte görs på personer som anställs på Migrationsverket riskerar ytterst känslig information om de asylsökande att komma i orätta händer.

Informationen riskerar inte bara att ställa till stor skada för den asylsökande själv och dennas familj utan kan dessutom leda till en säkerhetsrisk för Sverige som nation. Det finns idag inte heller något krav på att anställda ska vara svenska medborgare.

Pensionerad medarbetare träder fram

Nu träder en person fram – en tidigare medarbetare på Migrationsverket som numera är pensionerad. Hon heter Anna Högberg och har jobbat som teamledare och beslutsfattare i olika positioner vid Migrationsverket sedan 2003.

– En slagning ger fullständig information om den asylsökande. Om den har varit oppositionell mot regimer, hur och när den kom till Sverige, släktingars namn med mera.

– Det kan vara av intresse för regimer eller för kriminella nätverk i Sverige som vill veta mer om en asylsökande. Det är ingen match för den som vill infiltrera Migrationsverket, säger hon.

Hon berättar att säkerhetskontrollerna på dem som anställdes var väsentligt mer omfattande tidigare, men att de så småningom upphörde.

– När jag anställdes var det ett krav att man var svensk medborgare och det gjordes säkerhetskontroller av Säpo. Riktigt när det upphörde kan jag inte säga, säger Anna Högberg.

Läs även: Vägrar covid-test för att slippa utvisning – nytt problem på Migrationsverket

Uppgifter som kan göra stor skada

Hon är bekymrad över att det anställdes så många människor så snabbt under åren 2015–2016 då tillströmningen av asylärenden var mycket hög.

– Det anställdes blixtsnabbt människor på många olika positioner. Jag tyckte också att det var märkligt att nyutexaminerade personer, som anställs som handläggare, på bara ett par månader blev befordrade till beslutsfattare i asylärenden, säger Anna Högberg.

Att de anställda inte ens behöver vara svenska medborgare är också något som förvånade henne vid flera tillfällen.

– Jag minns bland annat ett tillfälle när det anställdes en boendeansvarig på min enhet vars [eget] uppehållstillstånd löpt ut. Även om en boendeansvarig inte har tillgång till alla uppgifter i våra system så har de tillgång till tillräckligt för att kunna göra stor skada. Det visar dessutom att kontrollen är obefintlig, säger hon.

”Finns ingen spärr för slagningar”

Gun Snödahl är Migrationsverkets chef för interna utredningar. Hon berättar att systemet i nuläget inte tillåter att spärra vissa slagningar för handläggarna.

– Migrationsverkets utlänningsdatabas är uppbyggd på dossiernummer. IT-systemet tillåter inte i dag att spärra vissa sökningar för handläggaren. Man kan se i efterhand vem den anställde har gjort slagningar på men någon realtidsfunktion som sätter stopp finns inte, säger hon.

Därmed kan det vara svårt att upptäcka i tid när någon gör slagningar på personer. Vad som krävs är att någon fattar misstankar och gör en anmälan.

– De som anmäler är i regel chefer men det kan också vara kolleger eller externa som kan ha noterat att någon gör slagningar på personer som inte är knutna till ärendet, säger Gun Snödahl.

Samtidigt är det svårt att avgöra när en sökning inte tillhör det ärende man arbetar med, menar den pensionerade medarbetaren Anna Högberg. Det kan finnas många anledningar att göra slagningar på personer som på något sätt är kopplade till den asylsökanden och kopplingen är inte alldeles uppenbar.

– Handläggaren måste göra en slagning för att, till exempel, konstatera om en person redan finns i systemen. Det kan inbegripa att sökningarna blir generella, säger Anna Högberg.

De flesta som jobbar på Migrationsverket vet hur allvarligt det är att göra en otillåten slagning enligt Anna Högberg. Det fick ibland motsatt verkan – vissa viktiga slagningar kanske inte gjordes.

– Bland dem av oss anställda som var medvetna om allvaret med att göra otillåtna slagningar fanns dessutom en ängslan åt andra hållet. Slagningar som kanske borde göras undvek vissa att göra på grund av rädsla för att göra fel, säger Anna Högberg.

Läs även: USA:s vicepresident till migranterna: Kom inte hit!

Två polisanmälningar i år

De siffror som Gun Snödahl redovisar för Bulletin visar att omfattningen av otillåtna sökningar är större än vad som framgick i vår första artikel – där endast de ärenden som ledde till personalansvarsnämnden (PAN) visades.

År 2020 finns 25 redovisade dataintrång. I 21 av fallen skrevs ärendet av. Fyra ärenden anmäldes till personalansvarsnämnden. Hittills i år, 2021, finns sex ärenden. Två av dessa har polisanmälts av avdelningen för interna utredningar (IU). Ett ärende har hittills anmälts till PAN, vilket resulterade i en varning.

Säkerhetschefen duckar frågor

Bulletin har talat med Migrationsverkets säkerhetschef Patrik Salino.

Vi ville få svar på frågor om hur de tänker kring säkerhetsklassning av personer som anställs, huruvida man behöver vara svensk medborgare för att fatta beslut om medborgarärenden och om det i nuläget arbetar medarbetare som inte är svenska medborgare i ärenden som rör beslut om medborgarskap.

Patrik Salino berättar att han ska återkomma med en tid för intervju. Men istället skickar han ett mejl där han hänvisar till att Migrationsverkets presstjänst ska återkomma.

På tisdagseftermiddagen har ännu inget svar kommit.

Läs även: Mängder av olovliga slagningar på Migrationsverket: ”Extrem säkerhetsrisk”

TEXT: Henrik Sjögren

Har du tips om vad som händer på Migrationsverket? Mejla reportern: henrik@bulletin.nu. Du har grundlagsskyddade rättigheter att vara anonym.

Läs även: Merit Wager: Otillräckliga säkerhetskontroller av personalen på Migrationsverket

Lyssna: Podcast: Per Brinkemo om klaner och parallell rättsskipning.