President Volodymyr Zelenskyj byter ut premiärminister Denis Shmyhal mot ekonomiminister Julija Svyrydenko efter rekordlånga 5,5 år. Regeringsskiftet sker trots kriget för att stärka USA-samarbetet och ge politiken en omstart.

Nyheter om möjlig avgång för regeringen (även kallad ”Kabmin” som förkortning, så kallas den ukrainska regeringen) är ett bekant fenomen i Ukraina. Precis som i den gamla sovjetiska komedin ”Ödets ironi” där karaktärerna enligt tradition varje år inför nyår badar bastu, dyker det i Ukraina varje sommar (eller ännu oftare) upp rykten och insiderinformation i media om att både premiärministern och hela regeringen snart kommer att bytas ut. Detta har länge blivit en ukrainsk politisk tradition.

Ukrainas nyblivna premiärminister Julija Svyrydenko talar inför det ukrainska parlamentet, Radan, innan omröstningen om att ratificera mineralavtalet mellan Ukraina och USA torsdagen den 8 maj 2025, då i sin dåvarande roll som ekonomiminister. Foto: AP Photo/Vadym Sarakhan

Varför byter Volodymyr Zelenskyj ut sin premiärminister och större delen av regeringen mitt under brinnande krig?

Ukraina byter regering för första gången på 5 år - vad ligger bakom?

Bara veckor efter att Sveriges utrikesdepartement lättade på sina resevarningar för västra Ukraina har ryska drönarattacker slagit mot Tjernivtsi – en stad som ansågs säker nog för svenska medborgare att besöka vid ”nödvändiga” omständigheter. Nu ifrågasätts om det finns några verkligt säkra områden kvar i landet.

Även de mest avlägsna hörnen av Ukraina, långt från fronten, kan inte längre betrakta sig som skyddade från attacker. I juli 2025 erroristattacker från ryska drönare slagit till under flera dagar i rad mot Tjernivtsi - en stad som tidigare ansågs vara en ”säker hamn” långt från kriget.

Brandmän jobbar den 12 juli 2025 vid nedslagsplatsen för en rysk attack mot Lviv, en stad i västra Ukraina som likt Tjernivtsi den 23 maj fick mildrad reseavrådan av svenska UD. Foto: AP Photo/Mykola Tys

Ryssland utökar sina terrorattacker med Shaheddrönare och kryssningsrobotar till delar av Ukraina som tidigare betraktats som relativt säkra.

Ukrainska Tjernivtsi under attack: är svenska UD fel ute med sina reserekommendationer?

I dagens Sverige känns invandringssituationen hopplös, men det finns sätt att vända utvecklingen. Viktiga läxor kan dras från 600-talets Indien, där man inte var rädd att ställa krav på nykomlingar. Detta skriver Mosa Sebdani.

Massflykten till Indien som uppstod när muslimerna erövrade det persiska riket ledde till att Indien fick en ny överklass – parsis. De är ättlingar till de persiska zoroastrier som flydde undan religiöst förtryck. Parsis är idag en liten men oerhört inflytelserik och omtyckt grupp som äger några av Indiens största företag. De bygger skolor och sjukhus och driver företag som Tata Motors. Varför lyckades indierna för 1400 år sedan med något som verkar omöjligt för andra samhällen?

Parsis tillhör zoroastrismen, en religion som vördar elden. Ett fåtal zoroastrier finns fortfarande kvar i Iran, där religionen uppstod. Foto: Enric Marti / TT

Världens bästa invandring – parserna i Indien

Ryssland har under den senaste veckan attackerat mobiliseringscenter i fem ukrainska städer – en ny taktik som syftar till att exploatera vanliga ukrainares frustration över tvångsmobilisering.

Ryssland uppvisar återigen en förändring av attacktaktiken mot Ukraina. Nu är det inte bara civil infrastruktur och fredliga städer som är i skottlinjen, utan också så kallade ”TTsK”: mobiliseringscenter för inkallelse av medborgare till kriget, även kända under det sovjetiska namnet ”voenkomat” som kan översättas med militärkommissariat.

Nya ukrainska rekryter övar på ett militärt övningsområde i Tjernihivregionen torsdagen den 5 december 2024. Om just dessa soldater mobiliserats eller anmält sig frivilligt är okänt. Foto: AP Photo/Dan Basjakov

Vi reder ut vad Rysslands nya taktik långt bakom fronten är så utstuderad och farlig

Ryssland slår mot Ukrainas mobiliseringscenter

På bara tre år har Ukraina förvandlats från ett land med marginell drönarproduktion till en global ledare inom stridstestade obemannade system. Från garage-verkstäder till industriell massproduktion av miljontals drönare årligen – kriget har skapat en helt ny exportindustri som kan bli landets framtida guldgruva.

I vad som kan kännas ett fjärran förflutet genomkorsade passagerarflygplan och privatjet det ukrainska luftrummet. I början av kriget blev det istället det fientliga flygplan och föråldrade sovjetiska drönare.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten förbereder sig på att släppa iväg långdistansdrönare av typ An-196 Ljutyj (rasande) mot ryska mål från en ej namngiven ort i Ukraina den 28 februari 2025. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Häng med på en djupdykning i den enorma försvarstekonologiska utveckling som skett sedan 2022 i Ukraina

Ukrainas drönarindustri - landets livlina och framtida exportsuccé?

Kiev, som länge ansågs vara Ukrainas mest skyddade stad, har under juni 2025 utsatts för de mest intensiva luftattackerna sedan krigets början. Med över 60 raketer och 500 drönare riktade mot huvudstaden har stadens luftförsvar nått bristningsgränsen. Befolkningen lever nu i konstant skräck.

Juni 2025 blev en av de svåraste månaderna för Kiev sedan Rysslands invasion började. Omfattningen av luftattackerna mot huvudstaden nådde rekordnivåer — över 60 raketer och upp till femhundra drönare avfyrades mot staden.

Brandmän släcker en brand i ett lägenhetshus efter en rysk attack mot Kiev tidigt på morgonen den 23 juni 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Kievs luftvärn får det allt tuffare mot massiva ryska drönar- och robotattacker

Så blir Kiev Europas farligaste huvudstad

De gisslan som tillfångatogs av Hamas under 7 oktober-attacken har genomlidit fruktansvärda saker, men det finns även ljusglimtar i mörkret. Christoffer Jonsson berättar historien om Emily Damari och Romi Gonen.

Brittisk-israeliskan Emily Damari från Kfar Aza och hennes vänner, bröderna Ziv och Gali Berman, tog skydd från Hamas’ massiva raketattack som initierades klockan 6:29 den 7 oktober.

En folksamling i januari 2025 väntar på att Romi Gonen, Doron Steinbrecher och Emily Damari ska friges. Photo credit: Oded Balilty / TT / AP

”Vi blev som en syrgasslang för varandra”

Vänskap i Gazas mörker

Ukrainska experter varnar för en dystopisk framtid där AI-styrda drönarsvärmar jagar civila i städer långt från fronten. Rysslands snabbt växande drönarproduktion kan förvandla vardagslivet till en mardröm redan 2026.

Redan 2026 kan tusentals ryska drönare dygnet runt jaga människor i stora ukrainska städer – även sådana som ligger 100 mil från fronten, som Lviv, Uzjhorod eller Tjernivtsi. Detta varnar nu ukrainska experter och volontärer som arbetar med armén aktivt för.

Besökare studerar nedskjutna ryska drönare på en internationell konferens i Kiev den 27 juni 2025 för utökade sanktioner mot Ryssland. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Den tekniska utvecklingen går i en rasande fart i det rysk-ukrainska kriget. Är verkligheten snart ikapp dystopiska filmer?

”Matrix” i Ukraina redan 2026 - drönarsvärmar på människojakt?

Trots Trumps påtryckningar har förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina endast resulterat i fångutbyten. Med fortsatt eskalering och nya konflikter i Mellanöstern verkar en diplomatisk lösning allt mer avlägsen.

Under de senaste veckorna har den diplomatiska processen kring Ukraina praktiskt taget kommit till ett dödläge. Försöken att etablera dialog genom förhandlingar i Istanbul, initierade under hårt tryck från Donald Trumps administration, gav inga konkreta resultat – förutom fångutbyten, även om sådana ändå skett regelbundet tidigare.

Bybor i Novi Petrivtsi utanför Ukrainas huvudstad Kiev kastar den 23 juni  2025 blommor på processionsvägen för begravningskortegen för Maksym Bulajev, en ukrainsk soldat som stupat i kriget mot Ryssland. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky 

Hoppet om ett slut på Rysslands invasionskrig känns litet nu, men förhandlingar behövs oavsett.

Fredsförhandlingar om Ukraina: finns det fortfarande en chans att stoppa kriget med diplomati?

Den Iranstödda terrorgruppen Hizbollah har än så länge inte gett sig in i de uppblossade striderna mellan Israel och Iran. Terrorforskaren Magnus Norell ger svar på hur det kan komma sig. – Det främsta skälet är att de inte har resurserna, säger han till Bulletin.

Den shiamuslimska terrororganisationen Hizbollah, med säte i södra Libanon, har länge setts som den starkaste av Irans utpekade proxygrupper.

Den svenske Magnus Norell och Hizbollah-terrorister i Libanon. Foto: Johan Nilsson/Hussein Malla/AP/TT

Inte involverade i strider mellan Israel och Iran • ”Tilltvålade”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle