Efter eskalering och kärnvapenhot förbereder sig nu Trump och Putin för ett möte som kan avgöra Ukrainas framtid. Fyra scenarier finns på bordet – från eldupphör till omfattande geopolitisk uppgörelse.

Efter en vecka av allvarlig retorisk eskalering mellan USA och Ryssland, som till och med nått fram till kärnvapenhot, och mot bakgrund av att ultimatumet som Trump gav Putin för fred i Ukraina löpt ut, inträffade plötsligt en ganska oväntad avspänning mellan parterna. USA:s speciella sändebud Steve Whitkoff flög till Moskva och det uppenbarligen mycket mer framgångsrikt än många hade väntat sig. Nu står till och med ett personligt möte mellan de två presidenterna på dagordningen.

Rysslands president Vladimir Putin till vänster den 9 maj 2025 i Moskva och till höger USA:s president Donald Trump i Washington DC 1 augusti 2025. Foto: AP Photo/Alexander Zemlianichenko, Mark Schiefelbein

Vilka scenarier på utgång av ett möte mellan Trump och Putin kan vi vänta oss? Bulletins ukrainske statsvetare Mykyta Trachuk guidar oss.

Krigets ödesstund: Trump och Putin möts – så kan kriget sluta för Ukraina

Rysslands sommaroffensiv har erövrat 1100 km² ukrainskt territorium på två månader, men det genombrott Moskva hoppades på har uteblivit. Det ukrainska försvaret håller emot medan ryska förluster uppskattas till tiotusentals soldater.

De aktiva stridshandlingarna fortsätter i Ukraina. Trots att sommaren redan närmar sig sitt slut, pågår Rysslands sommaroffensiv för fullt. Ukrainas fiende hade stora förhoppningar på den, men om dessa har uppfyllts är en mycket tvetydig fråga.

Ett ryskt raketartilleri av typ ”Grad” med kaliber 122 mm avfyras mot ukrainska positioner. Foto: Rysslands försvarsministeriums presstjänst via AP

Samtidigt som Trumps ultitatum till Putin är på väg att löpa tyder det mesta på att han fortfarande tror att Ukraina kan erövras militärt. Men hur går det för den i Ryssland hajpade sommaroffensiven egentligen?

Putins sommarfiasko: Tiotusentals döda för ruinhögar

Ukrainska tonåringar försvarar den strategiska staden Tjasiv Jar medan en tillfångatagen rysk fallskärmsjägare avslöjar hur hans befälhavare beordrade avrättningar av egna soldater.

Ukrainska frivilliga som är runt tjugo år gamla håller emot ryska angrepp på Tjasiv Jar i Donbass.

En ukrainsk D-30-haubits vid strategiskt viktiga Tjasiv jar ställs in. Foto: Bohdana Ljaskivska

Följ med på ett exklusivt besök vid fronten och på ett förhör med en rysk krigsfånge

Frontreportage: Försvaret av Tjasiv Jar och den ryska fångens bekännelse

Rysslands nyaste Shaheddrönarmodell är försedda med jetmotor har redan krävt människorliv och liknar kryssningsrobotar, vilket gör det svårt för det ukrainska luftvärnet.

Den senaste stora attacken mot Kiev präglades av ett enormt antal offer. 31 döda och 159 sårade natten mot den 31:a juli – det är priset för ännu en rysk attack.

Räddningstjänstmedarbetare letar efter överlevande och röjer i ett lägenhetshus som förstördes under den ryska attacken mot Kiev natten mot torsdagen den 31 juli 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Rysslands nya generation av Shaheddrönare skapar nya problem för Ukraina

Jetmotordrönare mot Kiev: En ny utmaning för Ukraina

Ukrainas tidigare försvarsmaktschef Valerij Zaluzjnyj chockade många med sitt uttalande om att kriget kan pågå till 2034. Men vad menade han egentligen – och är en så lång konflikt verkligen möjlig?

Ukrainas ambassadör i Storbritannien, tidigare ukrainsk försvarsmaktschef, general Valerij Zaluzjnyj, gav nyligen en intervju där han kraftigt överraskade ukrainarna med sin analys av den militära situationen. Enligt honom kan kriget med Ryssland pågå ända till 2034. Detta är möjligt om Kiev ”inte ändrar strategin för sitt framtida försvar”, anser Valerij Zaluzjnyj.

Dåvarande försvarsmaktschef Valerij Zaluzjnyj deltar den 28 juli 2023 i högtidlighållandet av en ukrainsk helgdag i centrala Kiev. Foto: det ukrainska presidentkansliets presstjänst via AP 

Den ukrainske statsvetare Mykyta Trachuk förklarar vad det omskakande uttala

Krig i Ukraina till 2034? Vad menade general Zaluzjnyj med sin prognos?

Trots krigstillstånd och förbud mot demonstrationer har tusentals ukrainare gått ut på gatorna. Anledningen: en kontroversiell lag som enligt kritiker krossar landets antikorruptionsarbete. Nu står president Zelenskyj inför sitt första stora politiska test sedan Rysslands invasion.

De senaste dagarna har protestaktioner ägt rum i Kiev, Charkiv, Odessa, Lviv och andra stora ukrainska städer. I fredstid skulle sådana nyheter inte väcka förvåning, eftersom Ukraina alltid varit känt för hög medborgerlig aktivitet, och massprotester har aldrig varit ovanliga.

Demonstranter i västukrainska Lviv håller upp plakat mot den nya lagen rörande anti-korruptionsmyndigheterna onsdagen den 23 juli 2025. Foto: AP Photo/Mykola Tys

Den amerikanska kopplingen i Ukrainas antikorruptionsmyndighet förklarar varför Zelenskyj slår till mot den just nu

De första massprotesterna i Ukraina sedan krigets början: vad händer och varför?

Dagens konflikter i Syrien går bokstavligen tusen år tillbaka i historien. Druserna har överlevt otaliga större och mindre förföljelser genom historien – men kan detta bli deras sista strid? Carl-Mikael A. Teglund från Mälardalens universitet ger bakgrunden.

Sammandrabbningarna mellan druser och sunnitiska beduiner i Syrien, där den nya islamistiska regeringen ställt sig bakom beduinerna och Israel gett sitt stöd till druserna, har riktat det mediala strålkastarljuset mot en religiös gemenskap med över en miljon medlemmar i Mellanöstern. Båda sidor motiverar sitt agerande med att de försvarar sina respektive minoriteter. Samtidigt är just druserna en grupp vars historia, riter och politiska roll länge varit okända för många.

Från häst och svärd till motorcykel och kulspruta. Foto: Ghaith Alsayed / TT

Essä: Druserna tar till vapen – men vilka är de?

Ukrainas tidigare premiärminister Denis Shmygal har tagit över försvarsministeriet – ett jobb som kallas ett politiskt ”straff”. President Volodymyr Zelenskyj kräver det omöjliga i expressfart, medan posten är känd för korruptionsrykten och turbulenta avskedanden.

Nyligen byttes regeringen i Ukraina ut – för första gången på 5,5 år. Den tidigare premiärministern Denis Shmygal, som suttit på posten längre än någon av sina föregångare sedan 1991, fick en ny ministerposition. Han tog över ledningen för det för det krigförande landet viktiga, men samtidigt mycket komplexa och korrupta departementet: försvarsministeriet.

Ukrainas nyutsedde försvarsminister Denis Shmyhal talar inför det ukrainska parlamentet torsdagen den 17 juli 2025. Foto: AP Photo/Vadym Sarakhan

Zelenskyj petar ner sin premiärminister till att bli ny försvarsminister mitt under kriget - vad innebär detta?

Den fördömda posten: Försvarsminister i Ukraina i krigstid

The U.S. has reduced illegal border crossings by 95 percent in two months. Now migration policy expert Kristen Ziccarelli reveals the recipe to Bulletin—and provides concrete advice for Sweden.

<article>
 The illegal immigration numbers during Donald Trump’s first six months as president are staggering. During the Biden administration, 10,000 people crossed the U.S. southern border illegally every day. In June this year, the figure was down to 6,000—for an entire month.
</article>

According to Kristen Ziccarelli, migration politics all come down to political will. Photo: Christine Olsson/TT/Privat

Ziccarelli: The West should not tolerate immigrants who refuse to follow our cultural norms and laws.

EN: Migration Expert: No New Laws Needed, Just Political Will

Den iranska oppositionen behöver enas för att regimen i Teheran ska falla. Det säger Israels Iranfödda vice-ambassadör Arezoo Hersel-Rohila. Hon varnar också att svenska UNRWA-pengar riskerat finansiera den palestinska muslimska terrororganisationen Hamas.

Arezoo Hersel-Rohila gör sina sista veckor som Israels vice-ambassadör i Sverige. Hon började sin tjänst sommaren 2021. I en intervju med Bulletin beskriver hon sin första tid som lustfylld och att den israeliska ambassaden var fullt upptagen med att försöka främja handelsrelationerna mellan Sverige och Israel. Men allt ändrades tidigt på morgonen den 7 oktober 2023 då den muslimska terrororganisationen Hamas attackerade.

Arezoo Hersel-Rohila gör sina sista veckor som vice-ambassadör i Sverige för Israel. Foto: Pelle Zackrisson

Hersel-Rohila: Iranska missiler är ett hot mot hela världen

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle