På papperet verkar Rysslands framgångar i Ukraina begränsade – på de senaste tusen dagarna av krig har bara knappt en procent av landets territorium erövrats. Men bakom denna statistik döljer sig tiotusentals döda, miljoner flyktingar och en ekonomisk katastrof som kan kosta upp till en biljon dollar att reparera.

En ny analys från den ukrainska krigsrapporteringsportalen DeepState har fått stort genomslag i Ukraina. Experterna beräknade att under mer än 1000 dagar av aktiva stridshandlingar (från november 2022 till augusti 2025) har Ryssland erövrat cirka 6000 km² ukrainsk mark — endast 0,96% av Ukrainas internationellt erkända territorium. Dessa siffror presenteras som bevis på Rysslands begränsade offensiveffektivitet och används nu aktivt av den ukrainska ledningen i offentliga uttalanden, inklusive på högsta nivå – i kontakter med Donald Trump.

Vanliga ukrainare tar måndagen den 18 augusti under en ceremoni på Självständighetstorget i centrala Kiev farväl av David Tjitjkan, soldat och artist som stupat i försvaret av Ukraina. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Krigets pris är högt och även om den ryska framryckningen går långsamt är kanske en dålig uppgörelse nu bättre än fortsatt krig för Ukraina?

Ryssland har på 1000 dagar ockuperat 1 % av Ukraina: är det lite eller mycket?

Efter Putins triumferande Alaska-toppmöte med Trump följde Zelenskyjs dramatiska besök i Vita huset tillsammans med europeiska ledare. Nu talar allt för att kriget i Ukraina kan vara på väg mot avgörande fredsförhandlingar – men till vilket pris?

Dagordningen de senaste dagarna kring krig och fred i Ukraina var så informationstät att nyheterna kunde ha räckt för ett halvår framöver. Först ägde det triumferande toppmötet för Vladimir Putin tillsammans med Donald Trump rum i Alaska. Bara dagar senare flög den ukrainske ledaren Volodymyr Zelenskyj tillsammans med europeiska topp-politiker en ”fallskärmslandsättning” till Vita huset, där han också förde flertimmiga förhandlingar med USA:s överhuvud.

Från vänster: Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Finlands president Alexander Stubb och USA:s president Donald Trump går genom Vita huset i Washington DC den 18 augusti 2025. Foto: AP Photo/Alex Brandon 

Vad är det egentligen som skett och kommit överens om i Washington? Mykyta Trachuk reder från Kievs horisont ut vad 

”Fallskärmsdiplomati” i USA: chans för snabb fred i Ukraina?

På fredag träffas Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska för att diskutera Ukraina-krigets framtid. Efter 3,5 år av krig står landet inför ett omöjligt val: acceptera territoriella förluster eller fortsätta ett utnötningskrig som många anser hopplöst. Men meningarna går starkt isär i Ukraina.

Redan på fredag den 15 augusti ska ett möte äga rum i den amerikanska delstaten Alaska mellan USA:s president Donald Trump och den ryske diktatorn Vladimir Putin. Det förväntas att det centrala diskussionsämnet mellan de två ledarna kommer att vara kriget i Ukraina, som Moskva fört sedan 3,5 år. Konkret kommer det att handla om ukrainska territorier, om nödvändigheten av ett ”utbyte” av vilka USA:s ledande personer talar öppet om.

En ukrainsk rekryt vilar under en militär utbildning en varm sommardag på ett solrosfält i Zaporizjzjaregionen i södra Ukraina måndagen den 11 augusti 2025. Foto: Andriy Andriyenko/Ukrainas 65:e mekaniserade brigad via AP. 

Så går tankarna i Ukraina inför det ödesmättade mötet mellan Trump och Putin på fredag.

Ett ögonblick före Alaska: Ukraina mellan hammaren och städet

Nog har världen länge lidit av klimatproblem – men det har främst varit politiska och intellektuella problem snarare än meteorologiska. Nu ser vi ljuset i slutet av tunneln, skriver Leif V Erixell.

Klimatalarmismen har nu äntligen gått till den sista vilan. Dess överdrifter, ensidighet, sektbeteende, lögner, ständigt <a href="https://extinctionclock.org">falsifierade förutsägelser</a>, regleringsraseri, energiutopism och antikapitalism har helt enkelt inte klarat att möta empiriska fakta, net benefit-kalkyler och en äkta popperiansk vetenskap som inte tar någon hypotes för given trots rödmosiga skrik om ”konsensus!”.

Klimatalarmismen avled nyligen i sviterna av svåra förfrysningsskador. Foto: Kallestad, Gorm / TT

Klimatalarmismen är död – Länge leve vetenskapen!

Essä: Om klimatalarmismens hädangång

Efter eskalering och kärnvapenhot förbereder sig nu Trump och Putin för ett möte som kan avgöra Ukrainas framtid. Fyra scenarier finns på bordet – från eldupphör till omfattande geopolitisk uppgörelse.

Efter en vecka av allvarlig retorisk eskalering mellan USA och Ryssland, som till och med nått fram till kärnvapenhot, och mot bakgrund av att ultimatumet som Trump gav Putin för fred i Ukraina löpt ut, inträffade plötsligt en ganska oväntad avspänning mellan parterna. USA:s speciella sändebud Steve Whitkoff flög till Moskva och det uppenbarligen mycket mer framgångsrikt än många hade väntat sig. Nu står till och med ett personligt möte mellan de två presidenterna på dagordningen.

Rysslands president Vladimir Putin till vänster den 9 maj 2025 i Moskva och till höger USA:s president Donald Trump i Washington DC 1 augusti 2025. Foto: AP Photo/Alexander Zemlianichenko, Mark Schiefelbein

Vilka scenarier på utgång av ett möte mellan Trump och Putin kan vi vänta oss? Bulletins ukrainske statsvetare Mykyta Trachuk guidar oss.

Krigets ödesstund: Trump och Putin möts – så kan kriget sluta för Ukraina

Rysslands sommaroffensiv har erövrat 1100 km² ukrainskt territorium på två månader, men det genombrott Moskva hoppades på har uteblivit. Det ukrainska försvaret håller emot medan ryska förluster uppskattas till tiotusentals soldater.

De aktiva stridshandlingarna fortsätter i Ukraina. Trots att sommaren redan närmar sig sitt slut, pågår Rysslands sommaroffensiv för fullt. Ukrainas fiende hade stora förhoppningar på den, men om dessa har uppfyllts är en mycket tvetydig fråga.

Ett ryskt raketartilleri av typ ”Grad” med kaliber 122 mm avfyras mot ukrainska positioner. Foto: Rysslands försvarsministeriums presstjänst via AP

Samtidigt som Trumps ultitatum till Putin är på väg att löpa tyder det mesta på att han fortfarande tror att Ukraina kan erövras militärt. Men hur går det för den i Ryssland hajpade sommaroffensiven egentligen?

Putins sommarfiasko: Tiotusentals döda för ruinhögar

Ukrainska tonåringar försvarar den strategiska staden Tjasiv Jar medan en tillfångatagen rysk fallskärmsjägare avslöjar hur hans befälhavare beordrade avrättningar av egna soldater.

Ukrainska frivilliga som är runt tjugo år gamla håller emot ryska angrepp på Tjasiv Jar i Donbass.

En ukrainsk D-30-haubits vid strategiskt viktiga Tjasiv jar ställs in. Foto: Bohdana Ljaskivska

Följ med på ett exklusivt besök vid fronten och på ett förhör med en rysk krigsfånge

Frontreportage: Försvaret av Tjasiv Jar och den ryska fångens bekännelse

Rysslands nyaste Shaheddrönarmodell är försedda med jetmotor har redan krävt människorliv och liknar kryssningsrobotar, vilket gör det svårt för det ukrainska luftvärnet.

Den senaste stora attacken mot Kiev präglades av ett enormt antal offer. 31 döda och 159 sårade natten mot den 31:a juli – det är priset för ännu en rysk attack.

Räddningstjänstmedarbetare letar efter överlevande och röjer i ett lägenhetshus som förstördes under den ryska attacken mot Kiev natten mot torsdagen den 31 juli 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Rysslands nya generation av Shaheddrönare skapar nya problem för Ukraina

Jetmotordrönare mot Kiev: En ny utmaning för Ukraina

Ukrainas tidigare försvarsmaktschef Valerij Zaluzjnyj chockade många med sitt uttalande om att kriget kan pågå till 2034. Men vad menade han egentligen – och är en så lång konflikt verkligen möjlig?

Ukrainas ambassadör i Storbritannien, tidigare ukrainsk försvarsmaktschef, general Valerij Zaluzjnyj, gav nyligen en intervju där han kraftigt överraskade ukrainarna med sin analys av den militära situationen. Enligt honom kan kriget med Ryssland pågå ända till 2034. Detta är möjligt om Kiev ”inte ändrar strategin för sitt framtida försvar”, anser Valerij Zaluzjnyj.

Dåvarande försvarsmaktschef Valerij Zaluzjnyj deltar den 28 juli 2023 i högtidlighållandet av en ukrainsk helgdag i centrala Kiev. Foto: det ukrainska presidentkansliets presstjänst via AP 

Den ukrainske statsvetare Mykyta Trachuk förklarar vad det omskakande uttala

Krig i Ukraina till 2034? Vad menade general Zaluzjnyj med sin prognos?

Trots krigstillstånd och förbud mot demonstrationer har tusentals ukrainare gått ut på gatorna. Anledningen: en kontroversiell lag som enligt kritiker krossar landets antikorruptionsarbete. Nu står president Zelenskyj inför sitt första stora politiska test sedan Rysslands invasion.

De senaste dagarna har protestaktioner ägt rum i Kiev, Charkiv, Odessa, Lviv och andra stora ukrainska städer. I fredstid skulle sådana nyheter inte väcka förvåning, eftersom Ukraina alltid varit känt för hög medborgerlig aktivitet, och massprotester har aldrig varit ovanliga.

Demonstranter i västukrainska Lviv håller upp plakat mot den nya lagen rörande anti-korruptionsmyndigheterna onsdagen den 23 juli 2025. Foto: AP Photo/Mykola Tys

Den amerikanska kopplingen i Ukrainas antikorruptionsmyndighet förklarar varför Zelenskyj slår till mot den just nu

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle