Från det tidiga 1900-talets litterära giganter som förespråkade utplånandet av massornas fattigpatrask till nazisternas slutgiltiga lösning av judefrågan har de intellektuella ofta ställt sig på mördarnas sida. I drängtjänst hos de framväxande nationalstaternas drömmar om etnisk renhet eller i girig jakt på akademiska positioner. Och skillnaden mellan dagens amerikanska universitet och Tysklands under kriget är kanske mindre än man tänker sig, skriver Andrzej Koraszewski.