I ett pressmeddelande i oktober meddelade Kriminalvården att man uppdaterar sin grafiska profil. I pressmeddelandet står det att medan Kriminalvården ”växer och uppmärksamheten, förväntningarna och uppdraget blir större, behöver myndigheten uppträda ännu mer enhetligt och tydligt”. Därför uppdaterar man den grafiska profilen ”för att matcha behovet”.

– Alla grafiska profiler, logotyper och utseenden behöver följa med i sin tid. Polisbilar ser inte ut som för tio år sedan, Röda Korset och Ericsson, Volvo, Ica och Systembolaget förändrar och uppdaterar sig kontinuerligt. Det måste Kriminalvården också göra, säger projektledaren Emma Brask i pressmeddelandet.

Kristina Wallmo, sektionschef på Kriminalvårdens kommunikationsavdelning, förklarar för Bulletin att ändringen av den grafiska profilen hänger ihop med att myndigheten behöver rekrytera och bli större. Antalet medarbetare ska fördubblas från 20 000 till uppemot 40 000 och antalet platser ska tredubblas till cirka 29 000, säger hon.

– Vi måste rekrytera inte bara armar och ben, utan vi måste rekrytera de bästa vi kan hitta.

Läs även: Myndighetens nya logga kostar tre miljoner kronor

Vill skapa förtroende

Wallmo förklarar att den grafiska profilen är en del av strategin för att vara en attraktiv arbetsgivare och göra Kriminalvården till ett ”valbart alternativ” för potentiella medarbetare som kanske inte tidigare övervägt att arbeta där.

Uppdateringen syftar också till att bygga förtroende bland allmänheten, särskilt när Kriminalvården etablerar nya anläggningar på olika orter.

– De allra flesta i Sverige tycker att längre straff är en bra väg att gå eftersom man röstat så. Men det är ju inte kanske alla som vill ha ett fängelse som granne. Så det är också en viktig faktor, att man känner förtroende för den där som kanske ska etablera sig i min kommun eller på min ort, säger Wallmo.

Förstår jag dig rätt om du tycker att det ökar förtroendet med den här loggan jämfört med den ni hade tidigare?

– Ja, men loggan är ju bara en del av det. Det är ju som ett helt system, men det är klart att det är så.

– Hela det här arbetet som vi gör med grafisk identitet och allting annat som har med hur vi kommunicerar med allmänheten syftar ju till att vi ska kunna rekrytera och att vi ska kunna etablera oss.

Kritiken: ”Förkastlig”

Alla är emellertid inte positiva till satsningen. Slöseriombudsmannen, en funktion inom Skattebetalarnas förening som idag drivs av Philip Syrén, rapporterar att kostnaden för den nya grafiska profilen uppgår till 3,1 miljoner kronor – exklusive intern arbetstid. Något han är kritisk till.

– Jag ser trenden överallt. Jag tycker den är förkastlig, att man lägger så enorma belopp. Jag har svårt att se ens hur det kan bli så dyrt, säger Philip Syrén till Bulletin.

Utöver kostnaden ifrågasätter han att man lägger tid och energi på projektet.

– Myndigheter ska inte bete sig som företag. De jämför sig i sitt pressmeddelande med storbolag som Ica och Ericsson, och att de uppdaterar sina grafiska profiler och därför måste vi också göra det. Nej, ni måste inte det. Myndigheter har man stort förtroende för oavsett. Och Kriminalvården är en myndighet som är relevantare än någonsin.

”Ganska lång process”

Den interna arbetstiden för projektet uppskattas till en heltidstjänst under ett år, för anställda i olika roller. Kristina Wallmo ger ett schablonvärde om vad den interna arbetstiden uppgår i för kostnad:

– Kostnad för en årsarbetskraft med en månadslön på 47 000 kr uppgår till cirka 800 000 kr inklusive sociala. Jag och min kollega har detta som arbetsuppgift, så vi måste räknas bort. Återstår ungefär hälften, alltså 400 000 kr.

På frågan vad de 3,1 miljoner kronorna har gått till svarar hon:

– Dels är det ju det här du ser, det som är gjort med själva vapnet och med typsnittet. Sedan är det en ganska lång process innan man kommer fram till att så här ska det se ut.

Utöver den nya logotypen och ett nytt typsnitt ingår processen med att ta fram olika förslag samt presentera dem för en styrgrupp och myndighetsledning i kostnaden. Dessutom har man använt sig av referensgrupper och arbetsgrupper.

Kostnaden inkluderar även framtagning av en ”huvudguide” som beskriver hur det nya materialet ska användas av både myndigheten och underleverantörer så att det blir en ”enhetlig kommunikation”.

– Allt det här tillsammans landar på 3,1 miljoner kronor, säger Kristina Wallmo.

Intern kritik: ”Generiska mediafloskler”

I sin granskning hänvisar Slöseriombudsmannen till flera kritiska kommentarer om satsningen som gjorts av anställda på Kriminalvården på myndighetens intranät.

“Jag tycker det är osmaklig hantering av skattemedel. Svaren på varför detta görs är generiska mediafloskler, Kriminalvården är alltid relevant, inte minst nu, av naturliga orsaker”, lyder en av kommentarerna.

Hur ser du på den kritiken?

– Jag tänker att den alltid kommer. Den här typen av frågor är ju fri för tolkning. Kommunikation är något som många har synpunkter på, svarar Kristina Wallmo och fortsätter:

– Jag kan tycka att det är lite tråkigt, men jag är inte direkt förvånad. Vi har absolut haft ett antal negativa kommentarer, men vi har också [fått] väldigt uppskattade kommentarer.

Vidare säger Wallmo att hon förstår hur personen tänker.

– Det är klart att vi är relevanta för oss själva. Men om man tittar på landet som helhet så är vi väl inte alltid så himla relevanta som arbetsgivare. Jag tror att det är jättemånga som aldrig har tänkt tanken att de skulle kunna jobba hos oss, fast de säkert skulle vara superbra. Och det är ju för dem vi gör allt det här också, säger hon.

Någon stor risk för att potentiella medarbetare tänker som personen bakom ovanstående kommentar och därför inte vill jobba för Kriminalvården ser hon inte.

– Om du tittar på ett varumärke som du själv gillar och som har funnits länge och jämför med hur det såg ut på 70-talet jämfört med nu så är det ju inte likadant längre.

– Så måste det vara för offentlig sektor också. För vi är ju på samma marknad. Vi slåss om samma arbetskraft som till exempel andra myndigheter, media eller privata företag gör.

”Spärren saknas i offentlig sektor”

Slöseriombudsmannen Philip Syrén anser att det behövs ett förtydligande till myndigheter från politiker så att de inte svävar iväg med sina kommunikationsinsatser.

– Eftersom de bevisligen inte klarar att hålla sig till sitt uppdrag så tycker jag att man ska förtydliga att de ska i bästa fall pyssla med informationsgivning, inte reklam. Om det så krävs: skriv in det i regleringsbreven.

Han menar att varje kommunikationsinsats ska kunna motiveras utifrån vad den bidrog med till kärnverksamheten.

– Om Skattebetalarnas förening, som jag jobbar för [och] som tar emot noll skattekronor, eller ett företag som Bulletin hade svävat iväg för långt ifrån kärnverksamheten, då går man så småningom i konkurs. Det gäller alla företag.

– Den spärren saknas i offentlig sektor och därför är det väldigt viktigt att politiker följer upp det här och ser till att det motiveras, allt det de gör.

Läs även: KD vill anställa slöseriombudsman: ”Varje krona spelar roll”