Kostnaden för att bygga hus fortsätter att öka i Sverige, särskilt jämfört med förra året då den tillfälligt minskade. Det är synd att Sverige, med dagens stora brist på bostäder, går mot ökade byggpriser. Men vad är lösningen? En lösning kan vara att harmonisera regelverken, så att Sverige och de övriga nordiska länderna får samma byggregler. Då kan företag producera standardiserade hus för de nordiska klimaten. Resultatet blir i förlängningen mindre bostadsbrist, och lägre kostnad för boende.

Kostnaden för att bygga hus har ökat i Sverige senaste året, visar statistiska centralbyrån SCB. Mellan maj 2020 och samma månad i år har det blivit hela sju procent dyrare att bygga flerbostadshus i Sverige. En förklaring är att arbetsgivaravgifterna inte längre är reducerade, till skillnad från förra året då de tillfälligt sänktes. Dessutom har priset för trävaror ökat med en tredjedel sedan förra året och för armeringsstål med nästan en fjärdedel.

Vad beror utvecklingen på?

Som vi ser i figuren nedan var det tillfälligt, under förra året, särskilt billigt att bygga. Med krisen blev det lägre priser för arbetskraft, eftersom arbetsgivaravgiften sänktes och lönehöjningar tillfälligt pausades. I samband med krisen sänktes också priset på vissa material, i takt med att efterfrågan sjönk. Läget har sedan dess stabiliserats.

Läs även: Nima Sanandaji: Fastighetsskatten bra i teorin, fel i praktiken

Men hur är utvecklingen i jämförelse med övriga Europa?

Kostnaden för att bygga bostadshus har i Sverige ökat med tolv procent mellan 2015 och 2020. Det är lite lägre än i Norge, och ungefär samma nivå som Tyskland och Nederländerna. Andra rika europeiska länder har haft långsammare ökning. I Danmark har ökningstakten varit hälften så snabb och i Finland en tredjedel så snabb.

Medan priserna framför allt har stigit snabbt i Norge och Sverige, utgör höga byggkostnader ett problem för hela Norden. Den slutsatsen nådde Boverket i en rapport som publicerades för fem år sedan. De nordiska länderna har det gemensamt att de har bostadsbrist, och att de inte lyckas sänka kostnaden för att bygga.

Läs även: Bostadspriserna tar ny fart

Det finns stora likheter mellan de nordiska länderna, både vad gäller klimatet och de förväntningar som finns på bostadsstandard. Men regelverken skiljer sig trots det åt rejält på punkt efter punkt. Reglerna om tillgänglighet i Sverige kräver till exempel att det ska finnas utrymme framför en toastol, medan samma regler i Norge är att utrymme ska finnas vid sidan om.

Struntdetaljer kan tyckas, men samma skillnader finns för regel efter regel. Resultatet är att de hus som kan byggas i ett nordiskt land bryter mot reglerna i ett annat. Boverket förklarar: ”De danska sovrummen är för små för att kunna byggas i Finland och de svenska trapporna är alltför smala för att duga på Island (enligt brandskyddsbestämmelserna). Dessutom måste isländska lägenheter ovanför markplan ha balkong. Med mera, med mera. Det som hade kunnat vara en gemensam nordisk byggmarknad är alltså uppdelat på fem separata marknader som styrs av separata uppsättningar lagar, regler och förordningar.”

En lösning är att de nordiska länderna börjar harmonisera lagarna och reglerna, så att koncepthus kan utvecklas för att byggas i samtliga nordiska länder. På så sätt kan kostnaderna för bostadsbyggande sänkas kraftigt, med bibehållen kvalitet.

Läs även: Sverige bland värstingarna när Bloomberg varnar för bostadsbubblor

Harmoniserade byggregler är kanske inte den mest spännande policyfrågan, men det kan bidra till att minska bostadsbristen och dessutom minska boendekostnaderna runt om i landet. Ansvarsfulla politiker kan med fördel plocka fram Boverkets tidigare rapport och börja fundera på möjligheten att utveckla harmoniserade nordiska regler.

Ett bland många exempel där samverkan med de andra nordiska länderna kan skapa nytta för Sverige.