Vänstern vill gärna angripa ett samhälle med klara inkomstskillnader. Så länge populistisk agitation ger resultat i opinionen är det attraktivt för vänstern att kritisera inkomstskillnader i samhället, speciellt om man kan beskriva dessa som skillnader mellan olika kategorier av medborgare. Vänstern utnyttjar att det alltid finns avundsjuka bland medborgarna, men man använder inte detta begrepp öppet.

Läs även: Dan Korn: Klyftan är stor, men har den verkligen vidgats?

Ett sätt är att få folk att känna sig förfördelade och orättvist behandlade. Därför ligger det nära till hands för vänstern att frammana bilden av att vi lever i ett klassamhälle: Utan egen förskyllan föds man in i en social kategori – klass – som innebär att ens inkomster blir låga (trots att man egentligen förtjänar högre inkomster). Samtidigt försöker vänstern göra gällande att de som har högre inkomster än andra inte har meriterat sig för dessa förmåner utan att de beror på nepotism, fusk och manipulationer – eller rentav enbart ett fint familjenamn.

Den borgerliga motbilden är att de sociala kategorierna inte är fasta och oföränderliga. Den som föds in i en viss kategori är numera inte dömd att alltid höra till denna utan kan med hjälp av flit och begåvning göra en ”klassresa” och ta sig upp i samhället. De gamla klassbarriärerna är avskaffade. Speciellt gäller det utbildningsmöjligheterna som står öppna för alla. Här kan man travestera en gammal socialdemokratisk valaffisch från 1950-talet: ”Fattig men begåvad, alla ska ha lika chans.” Det är meriterna som ska avgöra.

Vi ser detta i form av borgerliga partiledares lovordande av klassresor. Jan Björklund (FP) och Ulf Kristersson (M) är exempel. Och även en svetsare kan bli statsminister. Bilden av meritsamhället urholkar vänsterns försök att måla upp ett klassamhälle och måste därför motarbetas i vänsterns diskurs. Detta sker i huvudsak efter två linjer: 1) Om meriter belönas uppstår inkomstskillnader. Och inkomstdifferenser kan med litet ansträngning beskrivas som klasskillnader. 2) Avskaffandet av klassbarriärerna har misslyckats trots många årtionden av studiesociala reformer.

1900-talets store politiske filosof John Rawls lanserade en ”differensprincip” för inkomstskillnaderna i sitt epokgörande verk ”En teori om rättvisa”. Han kom fram till att inkomstskillnader som är till fördel för de sämst ställda är rättvisa. Det kan av den mera radikala vänstern beskrivas som ett hierarkiskt samhälle eller ett klassamhälle.

Förut ville överheten ha högre inkomster för sin förnämlighet i enlighet med Guds vilja, nu för att det är rättvist, menade socialisten Nina Björk (SvD 14/2-22). Att belöna meriter leder till uppkomsten av kategorier med olika inkomster och makt. Ett samhälle med differenser blir alltså något av ett klassamhälle. Men utan klassbarriärer. Det kan nog inte på allvar betecknas som ett riktigt klassamhälle. Ett sådant borde mer likna ett kastsamhälle.

En mera rigorös tolkning av Nina Björk är att klassbarriärerna finns i form av medfödda skillnader i begåvning och och talanger. Hon antyder nämligen att företrädarna för ett meritsamhälle borde argumentera för att alla människor skulle klonas genetiskt så att sådana skillnader inte kan ge upphov till hierarkier och ojämlikhet. Inga meritförespråkare har varit inne på den linjen.

Däremot borde hon själv och andra socialister fundera på om inte detta är vad som erfordras för att skapa den socialistiska och jämlika människan. Utan kloning måste jämlikheten rimligtvis istället genomföras med tvång och våld. Teoretiskt kan vi så få ett klasslöst samhälle. I praktiken har det visat sig att sådana försök leder till både våld och hierarkier. Ett samhälle med inkomstdifferenser verkar nog mer tilltalande.

Läs även: Ahmed: Löfven del av den överklass som skapar klassklyftor

Den andra linjen, att meritsamhället har misslyckats, har fått större genomslag i den svenska debatten de senaste åren. Sociologen vid Södertörns högskola, Lena Sohl, skrev en uppmärksammad kulturartikel i DN (7/5-23) där hon talade om en ”klassresevurm” som ingår i den svenska självbilden. Men, hävdade hon, att vi klassreser stämmer tyvärr inte. I verkligheten är det ett fåtal som klassreser medan majoriteten lämnas kvar, skrev hon. Några faktauppgifter som stöd för sitt påstående gav hon dock inte. Om jag inte missminner mig har den stora trenden de senaste 60-70 åren varit att det tidigare var en tiondel av eleverna som gick vidare till högre studier mot hälften idag. Är inte det ett tecken på klassresor en masse?

Men Lena Sohl kanske menar att även om hälften av eleverna går till högre studier är det nästan enbart barn till föräldrar som också har högre utbildning som gör det. De barn som kommer från hem där föräldrarna saknar teoretisk utbildning försöker inte att meritera sig och måste fortsätta sin tillvaro i arbetarklassen eller den lägre medelklassen. Ser hon osynliga klassbarriärer som vi andra inte ser? Och är detta i så fall ett bevis för att ”meritokratibegreppet är klassamhällets dimridå?” Alltså att en klassresa med hjälp av meriter skulle vara möjlig förleder folk att betrakta resultatet som rättvist trots att olika inkomster i Sohls värld utgör ett (orättvist) klassamhälle.

Kan inte förklaringen till att elever från hem med teoretiskt begåvade föräldrar väljer att också slå in på den teoretiska banan vara en annan än oklara klassbarriärer? Teoretisk begåvning tenderar ju att vara ärftlig. Ungdomar med teoretiskt begåvade föräldrar från arbetarkategorin blir inte så ofta arbetare utan går till högre utbildning (en klassresa).

Och deras barn kommer sedan definitionsmässigt inte att tillhöra arbetarklassen. När de väljer en teoretisk utbildning i sin tur inträffar ingen klassresa, och så vidare. I ett rigoröst meritsamhälle tenderar därför klassresorna att upphöra. Den sociala rörligheten avstannar genom att meritsamhället drar ut begåvningarna från arbetarklassen.

Är det inte det som är meningen med att riva klassbarriärerna? Vi får ett klasslöst samhälle men med inkomstsklillnader.

Läs även: Danne Nordling: Varför har valutapolitiken inte använts mot de ökande klyftorna?