Kommer finansminister Magdalena Andersson att bli Socialdemokraternas partiledare på kongressen i början av november? Hon har karaktäriserats som ekonomiskt kompetent men också som dryg och jobbig med ett ilsket humör. En källa med god insyn säger enligt DN att hon ”saknar ett eget politiskt projekt”. Nu har hon dock börjat presentera det som många menar är hennes program, nämligen den rapport om jämlikhet och fördelningspolitik som lades fram i slutet av maj 2021.

Hon började med att 1 september presentera tre skattesänkningar på tillsammans 10,5 miljarder kronor. Det handlar om ett progressivt utformat skatteavdrag, en skattelättnad för förtidspensionerade och ett 25-procentigt avdrag för fackföreningsavgifter. Finansministern vill främst gynna folk med lägre inkomster, men motiverar inte detta med det ideologiska argumentet att öka den ekonomiska jämlikheten. Istället anför hon det instrumentella resonemanget att låginkomsttagare konsumerar en skattesänkning, till skillnad från höginkomsttagare som istället ökar sitt sparande. Detta leder till att ekonomin får en säkrare stimulans som enligt Andersson behövs nu när en återhämtning står för dörren.

Läs även: Altstadt: Sahlins utspel förklarar kraven på en kvinna som ny S-ledare

Finansministerns stabiliseringspolitiska resonemang har redan ifrågasatts med att det inte nu är motiverat att ytterligare stimulera ekonomin med ofinansierade skattesänkningar. Det kan finnas risk för överhettning. Vi får väl se om hon tänker grotta ner sig i de finanspolitiska teknikaliteter som hon kan antas vara expert på. Om hon tänker sig att bli partiledare är det nog mera välbetänkt att avstå från ekonomisk-teoretiska utläggningar och istället lansera ett mera röstvinnande bildspråk. Men med hennes bakgrund som tjänsteman och inte politiker blir det kanske svårt med agitationen.

Till detta kommer svårigheterna med Centerpartiet och Vänsterpartiet som rimligtvis måste stödja förslagen för att budgeten ska gå igenom i riksdagen. Därifrån kommer kritik om att förslagen inte räcker. Men finansministern anser att reformutrymmet uppgår till 74 miljarder vilket indikerar att det kommer fler förslag till både skattesänkningar och satsningar på offentliga utgifter som inte behöver finansieras. Dock menar Ulla Andersson (V) att det behövs finansiering i form av skattehöjningar för höginkomsttagare. Sådan konventionell vänsterretorik gör att man inte kan ta Ulla Andersson riktigt på allvar.

Om vi tittar litet mer på Socialdemokraternas jämlikhetsrapport från den arbetsgrupp där Magdalena Andersson var ordförande, kan vi spekulera om vad som ytterligare kan komma att föreslås i budgetpropositionen. Den första punkten är arbetsmarknadspolitiken där ett förslag är att de som får arbetsmarknadsutbildning ska tillåtas studera på högskola med ersättning från staten. Inget nämns dock om alla andra som också vill studera men som måste extraarbeta och ta studielån för att klara finansieringen.

Läs även: Finansministern aviserar smärre skattesänkningar

Ytterligare noteringar: EBO ska avskaffas, SFI byggas ut, 90 procent av offentligt finansierad välfärd måste göras med heltidsanställningar, ofrivilligt egenföretagande ska motarbetas, statsbidragen till kommunsektorn ska ökas och indexregleras i relation till löneutvecklingen, vinstutdelning i välfärdssektorn ska begränsas kraftigt, ökad personaltäthet i förskolan, höjd ersättning till kommunala skolor. Skolvalet ska göras ”rättvist” med lika möjligheter för alla. Att detta implicerar utlottning av platserna nämns inte. Alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan.

Det ska införas områdesansvar inom primärvården och listning hos husläkare. Kompetensen bland äldreomsorgens personal ska höjas och det ska krävas en fast läkare på varje äldreboende. De som har inkomster över medianen ska krävas på högre avgifter.

Kapitalskatterna ska höjas. En ny förmögenhetsskatt, ”miljonärsskatt”, ska införas. Fåmansföretagen ska beskattas hårdare (”3:12-reglerna”). Tak ska införas på investeringssparkonton (ISK) – ”en kraftig begränsning”. Fördubblad bankskatt (kommer räntorna att stiga?), successivt minskade ränteavdrag och försämringar av beskattningen vid bostadsförsäljningar. Sänkt tak för RUT.

Pensionsavgiften ska höjas så att ett vanligt utfall blir 70 procent av slutlönen inklusive tjänstepension. Pensionstillägget ska förstärkas men inget resonemang förs om ”respektavståndet”. A-kassan ska ge 80 procents ersättning efter 12 månaders medlemskap. 70 procent av löntagarna ska få 80 procent. Även sjukförsäkringen ska ge 80 procent till 70 procent av löntagarna. Barnbidraget ska höjas (ingen konkret siffra anges) och därtill indexregleras.

Investeringsstöden för hyresrätter ska utökas. Statliga lån med låg ränta införs. En markvärdesskatt ska utredas (blir det en ny fastighetsskatt?). Cykelpooler ska införas.

Läs även: Kan vara Sveriges nästa statsminister – det här är Magdalena Andersson (S)

Alla dessa förslag kanske inte är så tilltalande för Centerpartiet. Men det förs samtal mellan C och regeringen så man kan anta att det som blir resultatet kan godtas av C. Vänsterpartiet borde inte bli något allvarligt problem för Magdalena Andersson. Det som återstår är huruvida denna reformagenda också blir en valvinnare. För detta fordras att främst SD-röstare som övergett socialdemokratin kommer tillbaka.

Och då är det andra områden som blir viktiga. Har Andersson t ex någon trovärdighet inom migrations- och integrationspolitiken? Och vad säger hon om bekämpningen av gängbrottsligheten?

Danne Nordling
Nationalekonom och fri debattör