Det går åt fel håll för de blåa i opinionen. I december 2021 skulle M,KD och SD starta sin offensiv mot de röda efter att Magdalena Andersson blivit statsminister och Miljöpartiet lämnat regeringen.

Men de röda lyckades i två fall av fyra förbättra sina positioner rejält så att övertaget för de röda (av de som verkar komma in i riksdagen) ökade med 3,1 procentenheter på två månader. Det blåa laget tappade samtidigt 2,6 procentenheter på två månader.

Visserligen gick Miljöpartiet tillbaka med 1,4 procentenheter från november till januari trots att klimatmötet i Glasgow pågick i början av perioden och att MP lämnade regeringen i slutet av november. Den omsvängning som Novus påstod sig ha noterat efter MP:s avhopp från regeringen syns inte längre, utan tappet har fortsatt från minus 1,1 procentenheter med ytterligare 0,3 procentenheter till 3,4 procent sympatier i januari, vilket sannolikt betyder att MP åker ut ur riksdagen.

Läs även: Nordling: Nya Novus – kan högern vinna 2022?

Men det spelar inte längre någon roll eftersom de röda enligt Novus har en ordentlig majoritet över det blå laget med 48,5 procent mot 44,4 procent. Skulle Liberalernas 2,2 procent helt tillfalla det blåa laget skulle ändå inte ett regeringsskifte ligga inom räckhåll (46,6 mot 48,5 %).

Läget i absoluta tal i procent för partierna och förändringen den senaste månaden visas i nedanstående tabell:

Vi kan notera att Vänsterpartiet nu tar igen en hel del av nedgången på 1,3 procentenheter i december utan att egentligen ha agerat särskilt aktivt. Socialdemokraterna fortsätter att gå framåt efter partiledarbytet och på två månader har S ökat med hela 5,7 procentenheter. Att regeringens budget fallit i riksdagen har inte påverkat opinionen.

Magdalena Andersson verkar vara en partiledare med långt mera tilltalande personlighet än föregångaren Stefan Löfven trots att hon tidigare varit ansvarig för mycket av regeringens politik i över sju år.

Det är uppenbarligen inte sakpolitiken utan framträdande partikoryféers agerande i media som betyder mest för sympatierna i opinionen. Det bekräftas av Miljöpartiets kräftgång där de två språkrören saknar tilltalande personligheter. Det gäller speciellt Märta Stenevi som blev språkrör i februari 2021 där syftet var att hon skulle förbättra MP:s opinionssiffror. Men siffrorna blev inte bättre och de senaste två månaderna har MP som nämnts tappat 1,4 procentenheter.

Läs även: Lindén: Hög tid att växla upp Kristersson

Inte heller Liberalerna eller Centerpartiet har särskilt karismatiska partiledare. Annie Lööf (C) har efter motgångarna i hyresfrågan och de invecklade turerna om strandskyddet och skogen tappat mycket av sin speciella karisma. På två månader har C minskat med 1,8 procentenheter och har inte heller några attraktiva sakfrågor att driva. Liberalernas strategi har havererat redan tidigare och de trogna väljarna ser ut att börja överge partiet. Allt talar för att L åker ut ur riksdagen.

Det blåa laget skulle ha en teoretisk chans att vinna valet 2022 om Moderaterna kunde återgå till sin forna storlek. Men det var deras ambition redan för två månader sedan och därefter tappade de 4,1 procentenheter! Moderaterna gick inte framåt utan katastrofartat bakåt. Ulf Kristersson och partisekreteraren Gunnar Strömmer måste ha begått allvarliga misstag för att få ett så dåligt resultat av sin offensiv mot S.

Läs även: DEBATT: Ulf Kristerssons oskicklighet riskerar efterlängtat maktskifte

Min hypotes är att felbedömningarna började i somras med att man hoppade på tåget som skulle leda till misstroendeförklaringen mot statsminister Löfven. På slutet har enligt Novus en del sympatisörer gått över till S men främst till SD. Men det är svårt att få att stämma med att M på två månader har tappat 4,1 procentenheter medan SD bara vunnit 1,0.

Det är svårt att se hur M ska kunna göra så stora återhämtningar att valet kan vinnas. Den enda fråga med sprängkraft verkar nu vara elpriserna och elskatten. M har hittills bara nosat på denna fråga.

Klarar man då att skapa en offensiv som dessutom förebygger att regeringen smiter undan genom att tillgodose kraven på prissänkningar?

Danne Nordling
Nationalekonom och fri debattör