Om de rödgröna vinner valet 11 september finns förslag om skattehöjningar (brutto) på inte mindre än drygt 100 miljarder kronor. Från detta belopp ska dock ca 30 miljarder dras för skattesänkningar för låginkomsttagare, a-kassa och fackavgifter. Det är Vänsterpartiet som går i spetsen för skattehöjningarna. S och MP har en del förslag som i det stora hela sammanfaller med V:s medan C har en avvikande uppfattning.

Läs även: DEBATT: Behovet av beredskapsskatten är ren bluff

Genom att V demonstrerat en eminent förmåga att topprida de andra partierna genom skickligt manövrerande via kategoriska utspel är det fara värt att mycket av Vänsterpartiets förslag till skattehöjningar kan klavbinda främst Socialdemokraterna. Annars kanske Magdalena Andersson inte kan bli statsminister om de rödgröna vinner valet. Det är därför intressant att titta på V:s förslag med tanke på vad vi kan vänta oss. På V:s hemsida finns konkreta uppgifter.

När det gäller inkomstskatten är V:s förslag att införa två nya skiktgränser för den statliga inkomstskatten som nu är 20 procent. Över 62 000 kr/mån ska den höjas till 25 procent och över 85 000 till 30 procent. Med en kommunalskatt på 30 procent blir marginalskatten alltså 55 respektive 60 procent. Därtill ska jobbskatteavdraget börja trappas av vid inkomster över 43 000 kr/m vilket ger ytterligare några procentenheters högre marginalskatt. Höjningen av brytpunkten har V dock backat ifrån.

RUT-avdraget ska avskaffas. ROT-avdraget ska också avskaffas men V vill börja med att införa ett tak för detta.

Bolagsskatten, som nu är 20,6 procent, ska höjas till 22 procent vilket beräknas ge 8,8 miljarder till statskassan. Utländska företagsetableringar i Sverige motverkas sålunda.

Möjligheterna att omvandla löneinkomster till kapitalinkomster för delägare i fåmansbolag (de så kallade 3:12-reglerna) ska begränsas vilket beräknas ge 5,1 miljarder till statskassan. Det ger mindre pengar till investeringar i småföretag som brukar stå för en stor del av de nya jobben i näringslivet.

Läs även: Gustavsson: Skattepengar har alltid gått till privata vinster

Utöver den nuvarande kommunala fastighetsavgiften vill V införa en statlig fastighetsskatt. Den ska tas ut med 1,5 procent på taxeringsvärden över 5 miljoner kr och med 2,5 procent över 7 miljoner. En begränsningsregel på 4 procent av inkomsten för alla införs. Nya fastighetsskatten beräknas ge 3,6 miljarder kr.

En ny förmögenhetsskatt ska införas som beräknas ge 10,9 miljarder enligt Vänsterpartiets förslag. Den ska tas ut med 1 procent över 6 miljoner kr i förmögenhet och stiga till 5 procent över 20 miljoner.

Kapitalinkomstskatten på aktieutdelning och reavinster, som nu är 30 procent, ska höjas till mellan 32 och 45 procent enligt V, vilket beräknas ge 11,7 miljarder kr. Höjningen börjar vid kapitalinkomster på 75 000 kr för att stiga till 45 procent över en miljon.

Förmögenhets- och kapitalskatten ger av allt att döma förödande effekter för större kapitalägare. Jag gjorde ett förenklat räkneexempel med en kapitalägare som bor i en villa taxerad till 20 miljoner och som har ett kapital på 100 miljoner som avkastar 10 procent, det vill säga 10 miljoner. Den nya förmögenhetsskatten på detta kapital tar då 5 miljoner och kapitalinkomstskatten nästan 45 procent - säg 4,4 miljoner. Det blir 9,4 miljoner av 10 i avkastning - en effektiv skatt på 94 procent. Till detta kommer en ny fastighetsskatt på minst bortåt 50 000 kronor.

Arvs- och gåvoskatten återinförs men med ett fribelopp på 3 miljoner kronor. V tror att den inbringar ca 3,7 miljarder kronor per år.

Skatten på investeringssparkonton (ISK) höjs genom att V föreslår ett tak på en miljon kronor, vilket beräknas ge ca 7 miljarder kr.

Ränteavdragen för privata lån avskaffas över 100 000 kronor. Övriga avdrag trappas ner med 5 procentenheter över en treårsperiod enligt V:s förslag. Det beräknas ge en skattehöjning med 8,2 miljarder i slutändan.

Socialdemokraterna tänker sig härutöver skärpningar av skatten vid bostadsförsäljningar genom exempelvis återinförd uppskovsränta. De har också lanserat opreciserade förslag om ”miljonärsskatt” och ”beredskapsskatt” som kanske liknar Vänsterpartiets mera konkreta förslag. Även MP ansluter sig till samma ambitioner i stort som S och V har demonstrerat.

Sammantaget kan man ifrågasätta huruvida det är realistiskt att höja skatterna kraftigt för främst kapitalägarna. Deras inkomster består till stor del av reavinster som ju förutsätter att det finns köpare av de realiserade tillgångarna.

Läs även: Gustavsson: Vill S höja din skatt med 3 000 kronor i månaden?

Om kapitalägare överlag får mindre inkomster kommer skattebasen att eroderas och möjligheterna för staten att få nya skatteintäkter att reduceras. Härutöver kommer tillgången till kapital för att finansiera nya småföretag och expansion av mindre företag att försämras vilket också försämrar tillväxten och sysselsättningen.