För tredje gången har nu Ryssland, Kina och Iran haft marina övningar tillsammans. Denna gång ägde övningarna rum i norra Indiska oceanen och underströk att dessa tre auktoritärt styrda och odemokratiska länder har en hel del gemensamt när det gäller säkerhetspolitik, trots en del motsättningar, bland annat i synen på kriget i Syrien.

Läs även: Norell: Kan Iranavtalet leda till krig?

Delvis kan det ökande militära samarbetet dessa länder emellan förklaras med ett allt mindre engagemang från USA: sida i Mellanöstern, det USA som utgör den största strategiska motståndaren för alla tre länderna. USA:s minskade engagemang är en process som började under president Obamas tid i Vita Huset och som fortsatte under president Trump. Till detta kommer den inrikespolitiska oron i USA, som sedan valet av Trump 2016 lett till en allt större polarisering och ett fokus på inrikesfrågor, till förfång för utrikespolitiken.

Detta har givit regimer som de ovan nämnda ett större utrymme att agera mer expansionistiskt i sina respektive närområden; Kina i Sydkinesiska sjön med ständiga tjuvnyp mot Taiwan, främst i form av militära inflygningar över taiwanesiskt luftrum, samt en ökad marin närvaro med flera mindre baser som byggts på öar och rev, ofta i konflikt med andra länder i regionen, som Vietnam, Filippinerna och Japan.

För Irans del handlar det om en sedan länge aviserad ambition att bli den starkaste regionala makten i Mellanöstern, vilket skett främst genom stöd till diverse militanta organisationer runt om i regionen som exempelvis Hizbollah i Libanon, Islamiska Jihad på Gazaremsan och Houthirörelsen i Jemen.

Läs även: Norell: Rysk expansion i Afrika

Ryssland slutligen är som bekant i full färd med att försöka återupprätta sitt inflytande i forna sovjetrepubliker samt expandera i Mellanöstern och Nordafrika, för närvarande främst i Libyen och Mali.

Bristen på amerikanskt stöd till traditionella allierade under Trumps tid i Vita Huset fick länder i både Sydasien och Mellanöstern att se om sitt säkerhetspolitiska hus, och även om det amerikanska svaret på Kinas aggressiva beteende har varit betydligt tydligare under Biden, ses USA:s agerande som både för litet och – i vissa fall – för sent av många länder i dessa regioner.

Läs även: Israel markerar mot Iran via Saudiarabien

Den marina övningen i norra Indiska oceanen är därför ett konkret sätt för Ryssland, Kina och Iran att än mer cementera sina gemensamma intressen och ge en bild utåt av att i den multipolära värld vi nu har, finns det flera mindre sheriffer beredda att ta för sig när Washington är upptagen med interna problem.

Ytterligare lärdomar av både den ovan nämnda specifika marina övningen och av de ändrade säkerhetspolitiska förhållandena, är att det internationella systemet inte är så stabilt som man skulle önska. Samt att utan allierade i skarpt läge ligger mindre länder illa till.

Magnus Norell
Adjunct scholar vid The Washington Institute och Senior policy advisor vid European Foundation for Democracy (EFD) i Bryssel.