När den förre IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi dödades i oktober 2019 i den syriska Idlibprovinsen, skedde det genom att han detonerade en självmordsväst. Han valde att spränga sig själv framför att tillfångatas eller dödas av de amerikanska trupper som omringat honom i det gömställe där han befann sig.

Läs även: Norell: Iran förhalar kärnvapenavtal

Ny ledare för IS blev Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi. När amerikanska specialstyrkor i början av februari slog till mot det hus i Atmeh, vid den syrisk-turkiska gränsen, skedde samma sak. I stället för att låta sig tas till fånga detonerade han en självmordsväst som även dödade hans fru och barn.

Al-Qurayshi befann sig på tredje våningen i huset och amerikanerna evakuerade först alla invånare på de nedre våningarna. Vid explosionen förstördes våningsplanet totalt och enligt den syriska organisationen De vita hjälmarna dödades sammanlagt 13 personer vid attacken, däribland sex barn och fyra kvinnor.

Vid första anblicken kan denna operation se ut som en tämligen ordinär händelse, även om operationer utförda av specialstyrkor på fientligt territorium självklart aldrig är särskilt ordinära. Men det finns flera faktorer här som sticker ut.

För det första platsen där al-Qurayshi befann sig. I princip mitt på den syrisk-turkiska gränsen i ett område där turkisk militär är ymnigt förekommande. Så det är troligt att Turkiet åtminstone hade varnats att hålla sig borta från området vid denna tidpunkt. Någon form av koordination lär säkerligen förekommit, i synnerhet som det även finns turkiskvänlig milis i området.

Noterbart är också att området i princip kontrolleras av Hay’at Tahrir al-Sham (HTS), som är en avnämare till al-Qaeda. HTS är inga vänner av IS och intressant nog finns trovärdiga rapporter om att vägarna kring Atmeh spärrades av under operationen, vilket reser frågan om HTS på något sätt var införstådda i förväg.

Detta är inte så osannolikt som det låter eftersom HTS, med sin ledare Abu Muhammad al-Jawlani i spetsen, ansträngt sig för att bli bortplockade från den terrorlista som USA har. I en intervju våren 2021 berättade ambassadör James Jeffrey, tidigare amerikansk ”Special Envoy for Syria” att han haft underhandskontakter via ombud med al-Jawlani under Trumps tid som president.

Läs även: Norell: Rysk expansion i Afrika

Hela Idlibprovinsen är full med islamist- och jihadistgrupper som alla manövrerar för en plats i solen, och både Turkiet och Ryssland har omfattande kontakter med olika grupper. Den regionala aktör som har minst inflytande i provinsen är förmodligen den syriska regeringen.

Israel och Ryssland spelade också en roll i operationen, men på olika sätt. Israel genom att ha försett USA med underrättelser om al-Qurayshi – innan han blev ledare för IS var han ansvarig för operationer riktade mot Israel och judiska mål i allmänhet, och ett välkänt namn i Israel. Ryssland genom den ”de-conflicting mechanism” som Ryssland och USA har för att undvika att respektive styrkor råkar komma i vägen för varandra. Som i fallet med Turkiet, blev ryssarna varnade att USA skulle företa operationer i den nordvästra delen av Syrien och vänligt men bestämt ombedda att hålla sig borta under en viss tid.

Även Irak och den kurdiska ledningen (både i Irak och i Syrien) fanns med på ett hörn. Irak sade sig, precis som Israel, ha försett USA med underrättelser om al-Qurayshi, vilket kan stämma med tanke på att Irak fortfarande har besvär med aktiva IS-celler. Kurderna likaså, och i kurdiska områden i nordöstra Syrien finns ju en mycket aktiv del av IS. Bara några veckor innan operationen mot al-Qurayshi anfölls Sina´a-fängelset i staden Hasakah, i det kurdiskkontrollerade området i nordöstra Syrien av IS, som försökte befria flera tusen fängslade krigare.

Striderna som drog ut på tiden i flera veckor var del i en trend där IS på flera fronter gått till attack – bland annat just för att frita fängslade IS-krigare från olika fängelser i Irak och Syrien – och visat att rörelsen fortfarande är en kraft att räkna med. Det är betecknande att representanter för både Irak och kurderna samstämmigt i sina respektive officiella uttalanden efter operationen i Idlib, tryckte på behovet av att inte slappna av i vaksamheten mot IS.

Det kan tilläggas att med framgångar för IS-grupper i Afrika och Centralasien (främst i Afghanistan där IS utgör ett reellt hot mot de styrande talibanerna) finns en oro för att IS nu uppnått tillräcklig styrka för att kunna genomföra större attacker. Det kan också förväntas att IS kommer att försöka slå till mot västerländska mål i Mellanöstern som hämnd.

Med allt detta sagt är dock al-Qurayshis frånfälle ett viktigt slag mot IS, i alla fall på kort sikt. Al-Qurayshi var en viktig person operationellt och hans död för egen hand var ett slag just när hans ledarskap lyft IS aktiviteter runt om i regionen.

Läs även: Norell: IS och al-Qaeda fortfarande aktiva

För att hindra IS från att snabbt ta tillbaka initiativet är det en förutsättning att koalitionen investerar tillräckligt med militära, underrättelsemässiga och politiska resurser i regionen för att hindra en sådan utveckling.

Magnus Norell
Adjunct scholar vid The Washington Institute och Senior policy advisor vid European Foundation for Democracy (EFD) i Bryssel.