Det långa och ännu ej avslutade inbördeskriget i Syrien har förvandlat landet till världens nyaste knarkstat. I sviterna av 10 års krig har en illegal drogindustri som drivs av mäktiga medarbetare och släktingar till president Bashar al-Assad, vuxit till en verksamhet i mångmiljardklassen. I ekonomiska termer överskuggar den med råge Syriens lagliga export.

Den viktigaste ingrediensen i denna verksamhet är captagon, ett illegalt och beroendeframkallande amfetamin, populärt i många stater runt om i regionen, som till exempel Saudiarabien och andra Gulfstater. Denna industris verksamhet sträcker sig utanför Syrien och inkluderar verkstäder som tillverkar pillren, förpackningsanläggningar där produkten göms i väntan på export och smugglingsnätverk för distribution till utländska marknader.

Läs även: Norell: Islamiska statens nye ledare mötte våldsam död

En intressant detalj är att mycket av produktionen och distributionen övervakas av den syriska arméns fjärde pansardivision, en elitenhet som leds av Maher al-Assad, presidentens yngre bror och en av Syriens mäktigaste män. Det är också inom divisionens område som de flesta av captagonfabrikerna ligger.

En annan tung aktör i denna verksamhet är den libanesiska islamistiska rörelsen Hizb’allah, som under flera decennier gjort sig känd i knarksammanhang, inte minst när det gäller produktion och distribution från Sydamerika till Europa. De aktiva medlemmar av presidentens familj har, tack vare efternamnet al-Assad, ett gott skydd för illegala aktiviteter.

Droghandel, från produktion till distribution, har funnits under lång tid i Syrien-Libanonmrådet. I synnerhet har Bekaadalen i Libanon, som numera kontrolleras helt av Hizb’allah, varit en viktig nod för Haschframställning. Men den nuvarande situationen har sin upprinnelse i resterna av det långa inbördeskriget i Syrien. Kriget krossade Syriens ekonomi, reducerade de flesta av dess invånare till fattigdom, tvingade miljoner på flykt och tvingade medlemmarna i Syriens militära, politiska och affärsmässiga elit att se sig om efter nya sätt att tjäna hårdvaluta och, inte minst, för att kringgå främst amerikanska ekonomiska sanktioner.

Resultatet är att idag är denna olagliga handel den viktigaste inkomstkällan för Syrien och påverkar negativt många länder i regionen.

En annan inkomstkälla för de syrier som inte tillhör de högre maktsfärerna är även den illegal, nämligen att låta sig rekryteras som legosoldater. Nu senast till Rysslands krig mot Ukraina, där rapporter påvisat att de första kontingenterna nådde Ryssland redan i mars 2022.

Under de senaste åren har myndigheterna i Grekland, Italien, Saudiarabien och på andra håll beslagtagit hundratals miljoner piller, varav det mesta kommer från syriska hamnar

Sedan 2016 har stora beslag av captagon gjorts i flera länder, och inte bara i Mellanöstern. Syrien har blivit en ny nod i den internationella knarkhandeln och det med den syriska regeringens goda minne och direkta bistånd. Noterbart är också att både Hizb’allah och ryska intressen finns med i sammanhanget, inte minst därför att båda dessa aktörer kontrollerar mycket av Syriens kuster och den så viktiga landgränsen mot Libanon. Libanons kollaps som stat, där regeringen inte längre har kontroll över landet, har starkt bidragit till att landet har blivit en mycket viktig utskeppningshamn för knarket.

I Italien hittades förra året 84 miljoner piller gömda i enorma pappersrullar och metallredskap och i Malaysia upptäcktes mer än 94 miljoner piller förseglade inuti gummivagnshjul i mars i år. Sammanlagt har mer än 250 miljoner captagonpiller beslagtagits över hela världen hittills i år, vilket är mer än 18 gånger den mängd som upptäcktes för bara fyra år sedan.

Dessa beslag representerar förmodligen bara en bråkdel av de droger som transporteras, men de ger en uppfattning om hur omfattande handeln är, och bevis på att branschen har exploderat de senaste åren. Och den explosionen beror till största delen på den syriska knarkmaffia som nu klivit fram som en av de viktigaste aktörerna på denna arena.

Läs även: Norell: Iran förhalar kärnvapenavtal

Och det stannar inte vid captagon. Enligt uppgifter i arabisk media har dessa nätverk även börjat smuggla ännu farligare droger, som Crystal Meth, en form av drogen metamfetamin. Tack vare stödet från den syriska staten är det också mycket svårare att bekämpa denna handel. Trots att den syriska regeringen med al-Assad i spetsen det senaste året alltmer återtagit sin plats bland de andra arabländerna, finns inga tecken på att al-Assadfamiljen tänker avbryta eller dra ner på den lukrativa knarkhandel man nu kontrollerar. Den syriska regeringen utgör i själva verket en av de viktigaste drogkartellerna i regionen idag.

Hur Syrien blev en knarkstat är intressant och säger något om hur snabbt den internationella knarkhandeln med illegala droger kan agera och anpassa sig till nya situationer.

Captagon tillverkades ursprungligen av ett tyskt läkemedelsföretag som ett stimulerande medel för att behandla till exempel narkolepsi. På 1980-talet började det användas i Saudiarabien och andra stater runt Persiska viken som fritidsdrog för att få en energikick, so ett sätt att hålla sig vaken inför tentamina, jobb, fester eller långkörningar.

Den vita tabletten stämplades med två halvmånar, vilket gav den det arabiska smeknamnet abu hilalain – den med två månar.

I slutet av 1980-talet visade studier att medlet var beroendeframkallande och förbjöds internationellt. Som ett brev på posten kom därmed en ännu större marknad att se dagens ljus och illegal captagonproduktion tog fart. Inte minst i den Hizb’allahkontrollerade Bekaadalen producerades captagon och blev snabbt en lönsam affär. Och så har det fortsatt sedan dess. Och med tanke på att Hizb’allah sitter i den libanesiska regeringen lär knappast några åtgärder vidtas för att begränsa eller bekämpa denna från den libanesiska regeringens sida.

Efter att kriget i Syrien bröt ut utnyttjade smugglare kaoset för att sälja drogen till krigare på alla sidor i kriget. Det blev en populär drog för att stärka sitt mod i strid. Företagsamma syrier, som arbetade med lokala farmaceuter och maskiner från nedlagda läkemedelsfabriker, började tillverkning i större skala.

Syrien hade, trots kriget, de komponenter som behövdes: experter för att blanda droger; fabriker för att tillverka både pillren och produkter där pillren kunde gömmas för transport; hamnar vid Medelhavet och redan etablerade smuggelvägar till Jordanien, Libanon och Irak.

Krigets långvarighet gjorde att Syriens ekonomi rasade ihop och ett växande antal av president al-Assads medarbetare drabbades av internationella sanktioner. Några av dem investerade i captagonproduktion, och en kartell utvecklades som var direkt knuten till statsapparaten. En apparat som i sin tur förde samman officerare, milisledare och handlare vars företag hade blomstrat under kriget, och släktingar till president al-Assad.

Captagonlaboratorier är utspridda över de områden i Syrien som regimen kontrollerar, främst strax utanför Damaskus samt runt hamnstaden Latakia. Fabriker finns också i det område längs den libanesiska gränsen där Hizb’allah kontrollerar syriskt territorium. När man åker från Damaskus till Libanon är det ett flera kilometer brett område mellan respektive gränsstation, så det finns i praktiken ett ganska stort område där allmänheten inte får befinna sig utan tillstånd. Jag har själv gjort den resan flera gånger och det är, och var, ett tämligen tomt och ödsligt område som lämpar sig väl för diverse ljusskygg verksamhet. Detta underlättas av att många av fabrikerna är små och får plats i mindre hus och till exempel i övergivna militära skjul och byggnader.

De färdiga pillren göms i förpackningar med dubbla bottnar tillsammans med ordinära varor som mjölk, te, tvål eller transporter av frukt som apelsiner och äpplen. Antingen smugglas de sedan landvägen till Jordanien och Libanon, eller förs ut från Latakia i Syrien.

Den stora lönsamhet denna verksamhet genererar borgar också för att den kommer att fortsätta. Eftersom summorna är flera gånger större än exporten av lagliga varor, blir det också svårt att på allvar förhindra en fortsatt ökning. Så har till exempel antalet beslagtagna piller ökat varje år sedan 2017, och värdet på de beslagtagna drogerna har överträffat värdet av Syriens lagliga export, mestadels jordbruksprodukter, varje år sedan 2019.

Läs även: Norell: Ryssland i Ukraina – kan krigsbrott löna sig?

2021 hade globala beslag av captagon ett värde på cirka 2,9 miljarder dollar, tre gånger så mycket som Syriens lagliga export på 860 miljoner dollar.

För de länder som drabbats värst av denna illegala knarkhandel, ser därför framtiden dyster ut. Så länge produktion och distribution har den syriska regimen som Gudfader lär knappast några effektiva åtgärder kunna begränsa denna expansiva handel.